Atopisk dermatit är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom som går i skov med återkommande episoder av kliande hudutslag som ger upphov till hudsprickor och hudsmärta. Att klia förvärrar eksemen och det är viktigt att stoppa den onda ”klådcirkeln”. Det finns behandling med läkemedel och atopisk dermatit smittar inte.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Böjveckseksem, s k atopiskt eksem (AD), är det vanligaste eksemet hos barn, men förekommer också hos vuxna. Upp till 15-20% av alla barn drabbas.
Sömnen påverkas kraftigt för många kvinnor i klimakteriet, och för en stor andel är sömbristen det mest påfrestande symtomet. I en Ipsos-undersökning uppger 57 procent att långvarig sömnlöshet (insomni) är det jobbigaste under denna period.
Diffus rodnad i ansiktet? Finnliknande knottror (varblåsor)? Svullnader av näsan? Har du något av dessa besvär kan du har drabbats av rosacea.
TBE, eller Tick Borne Encephalitits är en virussjukdom som sprids via fästingar. I Sverige drabbas ungefär 200-300 personer varje år och symtomen varierar från milda till allvarliga hjärninflammationer. Läs om hur sjukdomen visar sig, hur den behandlas och vad det finns för möjligheter att skydda sig.
När våren bryter fram och dagarna blir längre förväntar vi oss ofta att känna oss piggare och fulla av energi. Men för omkring en fjärdedel av befolkningen infinner sig i stället en trötthet som känns svår att skaka av sig. Denna så kallade vårtrötthet är vanligt förekommande och beror på flera faktorer som påverkar kroppens inre klocka, hormoner och näringsstatus.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Terapi är ett landskap av olika metoder, traditioner och vetenskapligt prövade arbetssätt. Valet av metod kan göra skillnad för effekten, men ofta är det en kombination av faktorer – inte bara terapiformen – som avgör framgången. Psykolog Viktor Ros Persson guidar oss genom de vanligaste metoderna, deras styrkor och svagheter, och trenderna som kan forma framtiden.
Huden är vårt största organ och en viktig barriär mot omvärlden, samtidigt som den speglar vår hälsa inifrån. När våren och sommaren närmar sig är det extra viktigt att skydda och stärka huden både med rätt kost och hudvård.
Blodsockernivåerna påverkas i hög grad av vad vi äter, men också när och hur vi äter olika livsmedel. Forskning visar att olika typer av kolhydrater, fibrer, och till och med våra gener spelar betydelsefulla roller för blodsockerkurvan och hur vi mår efter en måltid. Att känna till vilka livsmedel som påverkar blodsockret – och hur – är en viktig pusselbit för både välbefinnande och långsiktig hälsa.
Att tappa kraften i kroppen, känna stickningar och få kramp i armar och ben är vardag för Matilda Engström. Hennes liv förändrades drastiskt när hon efter en operation fick hypoparatyreoidism – en sjukdom som få känner till och som innebär en ständig balansgång mellan medicinering, energi och vardagsliv.
Yrsel innebär att du av någon orsak känner dig yr och upplever ostadighetskänsla. Yrsel är vanligtvis snabbt övergående och ofarligt men det kan upplevas som obehagligt och för många som drabbas ofta kan det vara besvärande och svårt att få hjälp.
Känslan av att vara helt slut efter varje skoldag är tyvärr vanlig när terminen drar i gång. Men med rätt förberedelser och några enkla knep kan starten bli betydligt lättare. Här får du tipsen som verkligen kan ge mer energi, mindre oro och en tryggare skolstart för både stora och små.
Kunskap kring den unga hjärnans logik och rätt bemötande kan förändra allt, berättar Lena Skogholm, beteendevetare och författare.
Skärmtid och ungas psykiska ohälsa har blivit ett centralt ämne i såväl forskningsdebatten som samhällspolitik. Moderna studier och rapporter visar dock att sambandet inte är så enkelt som det ofta framställs i media och offentlig debatt; det är inte själva mängden tid barn och unga spenderar framför skärmen som är avgörande för deras psykiska hälsa, utan vad de utsätts för online och andra faktorer som till exempel sömn, stresshantering och digitala färdigheter.
Beroende på var en person kommer från så talar den ett visst språk och alla har ett slags språkstil. Men det finns också skillnader i språkstilar mellan män och kvinnor, detta kallar man för sexolekt. Det är en myt att kvinnor talar mer.
Det är kanske inte ett problem man talar högt om men inte desto mindre obehagligt. Runt 20 till 30 procent av befolkningen har någon gång anala symtom som smärta, klåda eller blödningar. Det är symtom man bör vara uppmärksam på och söka läkare för.
Ett prov på alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) mäter mängden av dessa enzym i blodet.
Det pågår just nu ett utbrott av allvarlig meningokocksjukdom i Kent i England, där flera personer har insjuknat snabbt och några har avlidit. Myndigheterna följer läget noga och har intensifierat smittspårning och informationsinsatser för att begränsa spridningen.
Plötslig mental utmattning, lång återhämtning och oförklarlig orkeslöshet – hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet. Hur kan förståelse för detta bana väg för bättre stöd och behandling?
Forskningen visar tydligt att våra personlighetsdrag – inte bara hur vi beter oss utan vilka vi är – påverkar kvaliteten i våra nära relationer. Det gäller såväl romantiska relationer som relationer till familj och vänner.
