Ange ditt sökord

Annons:
Övervikt hos barn
22 oktober, 2020 Övervikt

Övervikt hos barn

Barn med övervikt löper senare i livet kraftigt ökad risk för t.ex. stroke, diabetes och hjärtinfarkt. Redan från spädbarnsåren kan man se samband mellan barns mikrobiom och senare utveckling av övervikt. Kanske kan analys av mikrobiomet hjälpa vid behandling av övervikt hos barn i framtiden?

Längre liv efter fetmakirurgi
21 oktober, 2020 Övervikt

Längre liv efter fetmakirurgi

I genomsnitt lever personer som genomgått fetmakirurgi tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma. Man ser dock en överdödlighet i båda grupperna jämfört med den allmänna befolkningen. 

Morgonljus minskar risken för depression
22 oktober, 2020 Depression & Ångest

Morgonljus minskar risken för depression

Nu börjar det bli dags att ställa om tiden till vintertid och därmed blir morgnarna ljusare. Forskning visar att mer morgonljus kan hjälpa oss att må bättre under hela den mörka perioden. Detta kan göra oss piggare och det kan till och med minska risken för depression.

Osteoporos drabbar kvinnor hårdast
16 oktober, 2020 Rörelseapparaten

Osteoporos drabbar kvinnor hårdast

Osteoporosförbundet menar att vården för osteoporospatienter är ojämlik och behöver få högre prioritet, då hälften av kvinnor över 50 år får benskörhet. Alla personer med osteoporos ska få rätt behandling och omhändertagande, säger Mai Bergström, ordförande Osteoporosförbundet, inför internationella osteoporosdagen i oktober.

Annons:
Behandling vid spasticitet når inte strokepatienter ”Lidandet är oerhört, helt i onödan”
19 oktober, 2020 Hjärnan & Nerver

Behandling vid spasticitet når inte strokepatienter ”Lidandet är oerhört, helt i onödan”

Varje år sker cirka 25 000 nya fall av stroke i Sverige. Akutinsatser vid stroke gör stora framsteg, men eftervården släpar efter. Spasticitet, som ofta är en följd av skada på det centrala nervsystemet, ger stora svårigheter att styra kroppsrörelser och är en komplikation efter stroke som drabbar var tredje patient. Flertalet patienter i Sverige nekas idag effektiv medicinsk behandling vid spasticitet. - Spasticitet är det största långsiktiga hindret för bra livskvalitet efter stroke. Att effektiv behandling inte når patienter är en skandal, säger Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin i Göteborg.

Annons:
Allt om spasticitet efter stroke  – orsak, symtom och behandling   
19 oktober, 2020 Hjärnan & Nerver

Allt om spasticitet efter stroke – orsak, symtom och behandling  

Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar som leder till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som hamnar i felställning. Det finns effektiv behandling i form av rehabilitering och medicinering genom injektioner av toxin. Men uppskattningsvis 85 % av personer i behov av spasticitetbehandling efter stroke, får inte den medicinska behandlingen.

Träning, stretch och medicin hjälpte Jan mot spasticiteten  – nu åker han skidor igen
19 oktober, 2020 Hjärnan & Nerver

Träning, stretch och medicin hjälpte Jan mot spasticiteten – nu åker han skidor igen

Spasticitet, okontrollerade muskelsammandragningar, efter en stroke leder till smärta och muskler som hamnar i felställning. Jan Berglund, 69 år, drabbades av stroke och spasticitet men har fått livskvaliteten tillbaka genom rehabilitering och injicering av toxin. - Från att inte kunna röra mig fullt ut kan jag nu jaga och åka skidor igen. Det känns otroligt bra, säger Jan Berglund. 

Annons:
Man ser stort behov av rehabilitering efter covid-19
30 september, 2020 Infektioner & Vacciner

Man ser stort behov av rehabilitering efter covid-19

Efter tre månader hade så mycket som 40 procent av patienterna som vårdades på sjukhus i Östergötland på grund av covid-19 behov av rehabilitering. De vanligaste problemen var kognitiva störningar, ångest och sömnproblem. Det visar preliminära resultat av en pågående studie i Östergötland.

Graviditet, vecka 1-12 – första trimestern
7 oktober, 2020 Barn & Graviditet

Graviditet, vecka 1-12 – första trimestern

Mens är en blödning från livmodern. Omkring 14 dagar efter mensen brukar man få ägglossning och då finns möjlighet att bli gravid. För att det ska bli en befruktning måste det finnas ett moget ägg i äggledaren och även spermier. Ibland blir det ändå ingen graviditet, vilket kan bero på olika saker. Det finns hjälp att få vid ofrivillig barnlöshet. Graviditeten delas vanligtvis in i tre delar, de så kallade trimestrarna. Den första trimestern pågår till och med vecka 14, den andra mellan vecka 15 och 28 och den tredje från vecka 29 till att barnet föds.

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!