Våra solvanor orsakar 9 av 10 fall av den allvarligaste hudcancern malignt melanom. Trots att de flesta känner till att solens UV-strålar kan orsaka cancer är det få som skyddar sig tillräckligt. Här får du Cancerfondens råd för att minska risken för hudcancer.
När sommaren äntligen är här får vi tyvärr även dras med de mindre efterlängtade fästingarna. Fästingsäsongen är nu i full blom. TBE och borrelia är sjukdomar som kan föras över från infekterade fästingar till oss människor om vi blir bitna, så det gäller att vara uppmärksam om någon fästing kryper på kroppen och ta bort fästingen på rätt sätt om den bitit sig fast.
Soleksem är en typ av eksem som kommer när du vistas i solen. Soleksem brukar visa sig som röda små prickar eller blåsor som kliar mycket.
TBE, eller Tick Borne Encephalitits är en virussjukdom som sprids via fästingar. I Sverige drabbas ungefär 200-300 personer varje år och symtomen varierar från milda till allvarliga hjärninflammationer. Läs om hur sjukdomen visar sig, hur den behandlas och vad det finns för möjligheter att skydda sig.
Hudcancer är bland de absolut vanligaste cancerformerna i Sverige. Det finns flera olika typer av hudcancer som är olika farliga. Gemensamt är att de i stor utsträckning hänger ihop med solexponering. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste typerna av hudcancer och dess orsaker.
Besvärligt, och kanske lite pinsamt att prata om, men helt ofarligt. De flesta kvinnor får det någon gång – svamp i underlivet. Lika vanligt är det att klådan eller flytningen beror på en rubbning i slidans bakteriebalans. Båda problemen är lättbehandlade.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar cirka 4 procent av alla personer i Sverige. De vanligaste symtomen är att man känner sig trött, törstig och ofta är kissnödig. Men diabetes kan också ge andra komplikationer som exempelvis hjärt-kärlsjukdom och synskador.
Ta reda på om du drabbats av solsting i sommarhettan. Det är viktigt, om du har drabbats, att snabbt kunna ta hand kroppen. Lär dig mer om symtom och se om du tillhör en eventuell riskgrupp.
Förhårdnader och liktornar är vanliga hudproblem/fotbesvär som uppstår när huden utsätts för långvarigt tryck eller friktion. Hälsprickor uppstår vanligtvis när huden blir extremt torr och tjock, vilket leder till att det yttersta hudlagret spricker av sig själv. Det finns dock sätt att förebygga besvären och minska risken att behöva söka vård.
En studie visar att en kombination av två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, kan vara ett framgångsrikt alternativ för behandling av alkoholberoende. Alkoholberoende är en av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige och kan förkorta livet med 25 år eller mer för dem som dricker mest.
Den 19 juni uppmärksammas internationella njurcancerdagen, en dag som syftar till att öka medvetenheten om njurcancer och de utmaningar som patienter möter under och efter sin sjukdom. Njurcancer är en av de tio vanligaste cancerformerna i Sverige och drabbar årligen omkring 1 000 personer. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder lever fler idag med eller efter njurcancer, vilket gör frågor om livskvalitet allt viktigare.
Betakaroten, ett naturligt färgämne och antioxidant som finns i bland annat morötter, sötpotatis och grönkål, har blivit ett av de mest eftertraktade kosttillskotten i Sverige – särskilt bland unga inför sommaren. Tillskottet marknadsförs ofta som ett sätt att få en jämnare och mer gyllene solbränna samt som skydd mot solens skadliga UV-strålning. Men bakom trenden döljer sig risker, och experter varnar för missuppfattningar kring dess effekter.
En ny läkemedelskandidat, oveporexton, har visat mycket lovande resultat i en internationell fas 2-studie för behandling av narkolepsi. Studien, som omfattade 112 patienter, visar att läkemedlet kan förbättra flera av de mest besvärande symtomen – framför allt ökad vakenhet och minskad dagtrötthet.
Ett nytt blodprov som mäter antalet specifika lipoproteiner i blodet kan ge en mer exakt bild av risken för hjärt-kärlsjukdom än dagens kolesteroltest, visar en stor internationell studie. Forskarna menar att metoden kan rädda fler liv genom bättre förebyggande insatser.
Läkemedelsverket har nu godkänt en tablettbaserad allergivaccination mot trädpollenallergi för barn och ungdomar i åldrarna fem till 17 år. Behandlingen, som tidigare varit tillgänglig för vuxna, innebär ett nytt behandlingsalternativ för yngre patienter med svåra symtom under pollensäsongen.
Forskningen kring sambandet mellan vänsterhänthet och intelligens är omfattande och ibland motsägelsefull. Man har sett att vänsterhänta har ett mer utvecklat informationsutbytet mellan hjärnhalvorna, vilket kan gynna bland annat problemlösningsförmågan.
Vår förmåga att samarbeta är en viktig orsak till att människan är planetens mest framgångsrika däggdjur. Samarbete kräver tillit och det får man genom snällhet. Troligtvis finns det en evolutionär förklaring till vår stora social förmåga.
Ett näringsrikt kostmönster i medelåldern är en nyckelfaktor för att uppnå god hälsa efter pensionsåldern. Forskning visar att för att bibehålla kognitiv, fysisk och mental hälsa och slippa kroniska sjukdomar, ska man välja att äta varierat och inkludera frukt, grönsaker, fullkorn, proteinrika livsmedel, nötter, frön och hälsosamma fetter. Att följa vetenskapligt underbyggda kostmönster som medelhavsdieten eller DASH-kosten kan ytterligare förstärka de positiva effekterna.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har tilldelat 2024 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Victor Ambros och Gary Ruvkun för deras revolutionerande upptäckt av mikroRNA och dess roll i post-transkriptionell genreglering. Denna upptäckt har visat sig ha fundamental betydelse för organismers utveckling och funktion, och öppnat upp nya möjligheter inom medicinsk forskning och behandling.
2024 var ett framgångsrikt år för medicinsk forskning med flera betydande genombrott inom olika områden. Här är en sammanfattning av några viktiga medicinska upptäckterna under året.
Nya rön om GLP-1-analoger ger information kring fördelar och risker vid behandling av diabetes och obesitas.
Användningen av vitt snus har ökat markant de senaste åren. Denna trend väcker frågor om potentiella hälsorisker, bland annat då nikotin har visat negativa effekter på hjärta- och kärl.
Vetenskaplig forskning tyder på att det finns en biologisk grund för att män faktiskt kan drabbas hårdare av influensa och förkylningar jämfört med kvinnor. Detta fenomen, som ibland kallas "mansförkylning", har länge ansetts vara en myt, men studier pekar nu på att det kan finnas en verklig skillnad mellan könen när det gäller immunrespons och sjukdomssymtom.
