Soleksem: orsak, symtom & behandling
Soleksem är en typ av eksem som kommer när du vistas i solen. Soleksem brukar visa sig som röda små prickar eller blåsor som kliar mycket.
Soleksem är en typ av eksem som kommer när du vistas i solen. Soleksem brukar visa sig som röda små prickar eller blåsor som kliar mycket.
TBE, eller Tick Borne Encephalitits är en virussjukdom som sprids via fästingar. I Sverige drabbas ungefär 200-300 personer varje år och symtomen varierar från milda till allvarliga hjärninflammationer. Läs om hur sjukdomen visar sig, hur den behandlas och vad det finns för möjligheter att skydda sig.
Våra solvanor orsakar 9 av 10 fall av den allvarligaste hudcancern malignt melanom. Trots att de flesta känner till att solens UV-strålar kan orsaka cancer är det få som skyddar sig tillräckligt. Här får du Cancerfondens råd för att minska risken för hudcancer.
När sommaren äntligen är här får vi tyvärr även dras med de mindre efterlängtade fästingarna. Fästingsäsongen är nu i full blom. TBE och borrelia är sjukdomar som kan föras över från infekterade fästingar till oss människor om vi blir bitna, så det gäller att vara uppmärksam om någon fästing kryper på kroppen och ta bort fästingen på rätt sätt om den bitit sig fast.
Hantavirus är en grupp virus som sprids från gnagare till människa och kan ge sjukdom i allt från lindrig form till allvarlig lung- eller njurpåverkan. Det aktuella utbrottet på ett kryssningsfartyg har satt extra ljus på viruset. Det visar att hantavirus fortfarande är kliniskt relevant även utanför de klassiska riskmiljöerna som stugor, förråd och andra utrymmen där gnagare förekommer.
Huvudvärk är något de flesta av oss har upplevt – men är det verkligen samma sak när man säger “migrän” och “spänningshuvudvärk”? Båda kan kännas plågsamma, återkommande och påverka vardagen, men bakom symtomen döljer sig viktiga skillnader – och vissa överraskande likheter.
Sömnen påverkas kraftigt för många kvinnor i klimakteriet, och för en stor andel är sömbristen det mest påfrestande symtomet. I en Ipsos-undersökning uppger 57 procent att långvarig sömnlöshet (insomni) är det jobbigaste under denna period.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Att få förstoppning som en biverkan av sitt läkemedel är vanligt. Mindre vanligt är att söka hjälp i vården och också att få adekvat hjälp - det visar resultatet av en enkät som läsarna av Doktorn.com svarat på.
En undersökning har visat att stress, oregelbundna levnadsvanor och bristande motion är några av de vanligaste orsakerna till magbesvär.
Vägen tillbaka efter en stroke kan vara lång och kräva mycket, både av personen som är drabbad och de närstående. För att få en så bra vardag som möjligt är det viktigt att få hjälp med rehabilitering.
- Rehabilitering är centralt för alla som drabbats av en stroke. Bristerna är otroligt stora och många lider i onödan. Vi som patientförening arbetar hårt för att förändra rehabiliteringen i Sverige, för att få en jämlik strokevård, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.
Vi har nu en bättre förståelse för postcovid än tidigare. Forskningen om varför vissa personer upplever långvariga symtom efter att ha haft covid-19 har utvecklats snabbt sedan pandemins början. Svenska forskare har nyligen publicerat en sammanfattning av vad forskningen säger om problem med andnings- och hjärtfunktion hos postcovid-patienter.
Efter att den akuta fasen av en covid-19-infektion avklingat kan postcovid ta vid och medföra en rad komplexa symtom såsom trötthet, apati och kognitiva svårigheter. En studie vid Göteborgs universitet har utforskat detta tillstånd och funnit att det inte tycks vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada.
En ny rapport visar att det under åren 2021–2024 tog i genomsnitt över 600 dagar från EU-godkännande till att ett nytt cancerläkemedel blev tillgängligt för patienter i Sverige – jämfört med drygt 100 dagar i Tyskland. I vissa fall har svenska patienter fått vänta över fyra år på behandlingar som redan används i andra europeiska länder. Detta diskuterades vid ett möte som arrangerades av Blåscancerförbundet i slutet av maj, tillsammans med frågor hur detta står sig i förhållande till personcentrerad vård och patientlagen.
Sömn är en grundläggande fysiologisk process. Under sömnen återhämtar sig kroppen, hjärnan bearbetar minnen och känslor och viktiga system – inklusive immunsystemet, metabolismen och hjärtrytmen – balanseras. Att regelbundet sova för lite kan därför få en mängd negativa konsekvenser. Forskning visar både omedelbara och långsiktiga effekter av sömnbrist, och många av dem är allvarliga.
Prostatan är en liten körtel med stor betydelse för både urinvägarnas funktion och mannens fertilitet. Med stigande ålder ökar risken för besvär som förstorad prostata, inflammation och prostatacancer. Här går vi igenom var prostatan sitter, vilken funktion den har och vilka symtom som kan vara viktiga att känna till.
Huden är vårt största organ och en viktig barriär mot omvärlden, samtidigt som den speglar vår hälsa inifrån. När våren och sommaren närmar sig är det extra viktigt att skydda och stärka huden både med rätt kost och hudvård.
Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, får ett nytt internationellt namn: polyendokrint metabolt ovariellt syndrom, PMOS. Syftet är att namnet bättre ska beskriva vad tillståndet faktiskt innebär – en komplex hormonell och metabol sjukdom som påverkar betydligt mer än äggstockarna.
Antalet svenskar som använder antidepressiva läkemedel har ökat med över 40 procent på tio år. En studie i The Lancet visar att vissa läkemedel kan förändra kroppens funktioner betydligt mer än andra – från viktuppgång till förändrad hjärtrytm. Forskare menar att resultaten kan bana väg för mer individanpassad behandling.
Blodsockernivåerna påverkas i hög grad av vad vi äter, men också när och hur vi äter olika livsmedel. Forskning visar att olika typer av kolhydrater, fibrer, och till och med våra gener spelar betydelsefulla roller för blodsockerkurvan och hur vi mår efter en måltid. Att känna till vilka livsmedel som påverkar blodsockret – och hur – är en viktig pusselbit för både välbefinnande och långsiktig hälsa.
När våren bryter fram och dagarna blir längre förväntar vi oss ofta att känna oss piggare och fulla av energi. Men för omkring en fjärdedel av befolkningen infinner sig i stället en trötthet som känns svår att skaka av sig. Denna så kallade vårtrötthet är vanligt förekommande och beror på flera faktorer som påverkar kroppens inre klocka, hormoner och näringsstatus.