Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Kolesterol är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Kolesterol kan även i vissa fall påverka vår kropp negativt. Därför är det bra att ha koll på ditt målvärde och vad du kan göra när du inte når det. Generellt gäller att ju lägre kolesterolnivåer som man har över tid, desto lägre risk att utveckla hjärtkärlsjukdomar så som hjärtinfarkt eller stroke. Det är inte skadligt att ha låga nivåer av kolesterol.
Förmaksflimmer räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående eller sittande, en lång flygresa, graviditet och övervikt. Svullna fötter och ben kan också bero på vissa sjukdomar. Man kan dock förebygga och behandla problemen genom att regelbundet röra på sig mer och använda kompressionsstrumpor.
Lipödem är en kronisk sjukdom i kroppens fettvävnad som nästan uteslutande drabbar kvinnor. Sjukdomen leder till en onormal ansamling av fett, oftast på höfter, lår, ben och ibland armar. Många upplever smärta, ömhet och en känsla av tyngd, samtidigt som blåmärken uppstår lätt. Lipödem förväxlas fortfarande ofta med obesitas eller lymfödem, vilket kan göra att diagnosen dröjer i många år. Även om sjukdomen inte kan botas finns behandling som kan lindra symtomen och förbättra livskvaliteten.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 insjuknar årligen med blodpropp i ben eller lungor. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid djup ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Denna obalans i cellen hos hjärtsviktspatienter behöver korrigeras. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken globalt. Under de senaste åren har dock flera vetenskapliga genombrott förändrat både vår förståelse av sjukdomsmekanismer och hur vi behandlar patienter. Nya läkemedel, förbättrad riskmätning och ökad kunskap om inflammationens betydelse pekar mot en mer individanpassad och förebyggande kardiologi.
Ingrid fick hjärtsvikt under pandemin – idag hjälper hon andra att orka leva med sjukdomen.
Promenader är en av de mest tillgängliga och effektiva formerna av fysisk aktivitet. Vetenskapen visar tydligt att både kortsiktiga och långsiktiga effekter av att promenera regelbundet har stora hälsofördelar, oavsett ålder eller livsstil.
God kondition i ungdomen verkar hänga ihop med lägre risk för förtida död, men detta samband kan till stor del bero på andra faktorer än själva konditionen. Sambandet är alltså inte nödvändigtvis orsakssamband.
Ett nytt blodprov som mäter antalet specifika lipoproteiner i blodet kan ge en mer exakt bild av risken för hjärt-kärlsjukdom än dagens kolesteroltest, visar en stor internationell studie. Forskarna menar att metoden kan rädda fler liv genom bättre förebyggande insatser.
Bastubadande har länge varit en integrerad del av den nordiska kulturen, inte bara för avkoppling och social gemenskap, utan också för dess potentiella hälsofördelar. Genom att satsa på förebyggande hälsoaktiviteter investerar vi i ett framtida välmående.
Järnbrist är ett vanligt hälsoproblem bland unga kvinnor, särskilt under tonåren och i början av vuxenlivet. Detta beror på flera faktorer, inklusive ökat järnbehov under tillväxtspurten och menstruationen. I den här artikeln kommer vi att diskutera de bästa järnrika livsmedlen, hur järnbrist påverkar utvecklingen och hälsan, naturliga sätt att öka järnupptaget, hur skolor och föräldrar kan stödja unga kvinnor med järnbrist, och om det är möjligt att ha järnbrist trots köttkonsumtion.