Ange ditt sökord

Solen är kanske den mest klassiska boven i dramat när man pratar om hudcancer men det finns även andra riskfaktorer.  Foto: Shutterstock

Solen är kanske den mest klassiska boven i dramat när man pratar om hudcancer men det finns även andra riskfaktorer. Foto: Shutterstock

Hudcancer – orsak, symtom och behandling

Hudcancer är bland de absolut vanligaste cancerformerna i Sverige. Det finns flera olika typer av hudcancer som är olika farliga. Gemensamt är att de i stor utsträckning hänger ihop med solexponering. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste typerna av hudcancer och dess orsaker.

Annons:

För många är hudcancer knutet till begreppet malignt melanom, även kallat melanom. Det är den farligaste typer av hudcancer men inte den vanligaste. Den här artikeln går igenom de vanligaste formerna av hudcancer, inklusive malignt melanom. Eftersom hudcancer är mycket vanligt och i vissa fall dödlig om den sprids, forskas det i dag mycket på området och det kommer nya och mer effektiva behandlingsmetoder. Med hudcancer är det bra att själv både lära sig förebygga och tidigt känna igen eventuella symtom.

Orsaker till hudcancer

Ultraviolett strålning från solen och solarium är den största riskfaktorn för att drabbas av hudcancer. Mer hudcancer ses hos de som har vistats länge och ofta i solen. Sambandet är också tydligt eftersom den mesta hudcancern dyker upp på hud som är exponerad för sol, t.ex, ansikte, hjässa, bröst och underben. De som utsatts mycket för sol eller bränt sig mycket i solen som barn har ökad risk att drabbas av hudcancer. Framför allt ljushyade, som bränner sig lätt, får oftare hudcancer än de med mörkare hy som inte bränner sig så lätt i solen.

De ultravioletta strålarna kan skada cellernas arvsmassa och det kan påbörja canceromvandlingen av cellerna.

Solen är kanske den mest klassiska boven i dramat när man pratar om hudcancer men det finns även andra riskfaktorer. Ärftlighet kan orsaka hudcancer. Många som drabbas av malignt melanom har haft cancerformen tidigare i släkten.

De flesta av oss har födelsemärken på huden, vissa har mer andra mindre. Hudcancerformen malignt melanom utvecklas för det mesta ånyo, men ungefär en tredjedel uppstår i redan existerande födelsemärken, eller nevi som de också kallas. Dysplastiska nevi är födelsemärken som när läkaren undersöker i förstoring, ser oregelbundna ut, men ännu inte utvecklats till malignt melanom. I dessa är risken ökad att cancer utvecklas. Man bör ha bra koll på sina födelsemärken för att snabbt upptäcka ifall de förändrar sig. Det är inte vanligt att godartade födelsemärken ändrar sig hos vuxna personer, därför bör man kolla upp sådana märken som gör det. Att ha många födelsemärken är också en riskfaktor för att utveckla malignt melanom.

Ytterligare en riskfaktor för att utveckla hudcancer är att tidigare ha haft hudcancer. En person som har haft ett malignt melanom har alltså ökad risk för att få ett till malignt melanom eller en annan typ av hudcancer.

De som har nedsatt immunförsvar, till exempel de som är organtransplanterade, har lymfom eller HIV-infektion har har ökad risk att drabbas av malignt melanom.

Olika typer av hudcancer: Malignt melanom

Malignt melanom (även kallat melanom) kan uppstå ånyo i huden eller utvecklas i existerande födelsemärken. Det är viktigt att ha koll på sin hud och söka vård om man tycker att en hudförändring är misstänkt. Det är bättre att söka i onödan än att vänta för länge. Söker man tidigt för något som visar sig vara ett malignt melanom är chanserna mycket bättre att man kan ta bort det innan det hinner sprida sig. Det finns en gammal föreställning om att man irriterar huden och sprider cancern ifall man gör ingrepp i den, men det stämmer absolut inte. Ju tidigare man åtgärdar en hudcancer, desto bättre är det. Även otillgängliga ställen som ryggen är viktigt att ha koll på. Om det är svårt att se där, kan du antingen be någon annan ha koll eller ta bilder och jämföra över tid.

Ett eller flera av dessa tecken kan tala för att en hudförändring kan vara ett malignt melanom:

  • Den är osymmetrisk, dvs ena halvan är inte den andra lik
  • Den har ojämna, hackiga eller spretiga kanter
  • Den innehåller flera olika färger, olika nyanser av brunt, eller svart eller rött till exempel
  • Diametern är större än ungefär fem millimeter
  • Utseendet har förändrats över tid och alltså inte sett likadant ut

Malignt melanom kan även blöda. Man ska söka även för klåda, irritationskänsla, sårbildning eller annat avvikande i en hudförändring.

Misstänkta maligna melanom tas bort med enkel kirurgi som kan utföras i lokalbedövning i samband med ett läkarbesök. Delen som tas bort analyseras mikroskopiskt för att ställa diagnos och för att se så att tillräckligt mycket är borttaget. Om det visar sig vara ett malignt melanom måste man se till att det är borttaget med ordentlig marginal och undersöka om närmast liggande lymfkörtlar är drabbade. En noggrann hudundersökning ska göras i samband med ett malignt melanom för att se om det finns fler onormala hudförändringar. Om allt ser bra ut och melanomet och ev drabbas lymfkörtel är behandlad, görs en plan för fortsatt uppföljning beroende på den personliga historien, med till exempel tidigare maligna melanom eller maligna melanom i släkten. Man får även lära sig om egenkontroll av huden samt får rekommendationer kring solvanor.

De flesta maligna melanom hittas tidigt, när de fortfarande kan botas genom att opereras bort. Tyvärr har dock vissa maligna melanom hunnit sprida sig vid diagnos, eller sprider sig efter ett första försöket till behandling. Baserat på olika karakteristika av melanomet bestäms vilken behandlings som ges. Det finns flera moderna behandlingsmöjligheter med till exempel immunterapi och målriktad behandling.

Man kan också behöva komplettera behandling av maligna melanom med strålbehandling.

I Sverige har de flesta (ca 60 % år 2020) som diagnostiseras med malignt melanom ett ytligt melanom (under 1 mm) och dessa har generellt en väldigt god prognos. Även prognosen för spridda har förbättrats avsevärt i och med moderna behandlingsmöjligheter. Det är viktigt att tidigt upptäcka sjukdomen för att undvika att den sprider sig och att vara uppmärksam på hudförändringar och förändringar hos födelsemärken. Här kan du läsa mer om melanom på Melanomföreningens hemsida.

Olika typer av hudcancer: Skivepitelcancer

Skivepitelcancer förekommer på de delar av huden som är mest utsatta för solen. Förstadiet kallas aktinisk keratos och är mycket vanligt, framför allt hos äldre ljushyade som varit mycket i solen. Aktiniska keratos är rodnade, fjällande fläckar som ofta förekommer på hjässa, öron, ansikte, händer eller armar. I det här stadiet kan man behandla med salva eller frysterapi. Blir den lite djupare i huden kan man behöva skrapa bort huden innan frysbehandlingen eller behandla med så kallad fotodynamisk terapi. Aktinisk keratos och så kallad skivepitelcancer in situ är inte cancer utan förändringen sitter i hudens yttersta lager, men obehandlad kan den sprida sig djupare ner i huden och till slut bli skivepitelcancer. I detta stadie är den ofta tjockare och ömmande.

För att förhindra att skivepitelcancer uppstår ska man söka tidigt om man har sett tecken. Läkaren kontrollerar din hudförändring och för att vara säker på diagnos tar man ett prov, en så kallad biopsi, som skickas för analys. Där kan man få besked om det rör sig om skivepitelcancer.

Hur man behandlar skivepitelcancer beror lite på vilken form hudförändringen har tagit; hur stor eller utbredd hudförändringen är och var den sitter. Det vanligaste är att man kirurgiskt avlägsnar hudförändringen under lokalbedövning.

Olika typer av hudcancer: Basalcellscancer

Basalcellscancer, även känt som basaliom, är den vanligaste typen av hudcancer. Den kan i princip inte sprida sig men kan växa och förstöra vävnad där den sitter. Den har olika kännetecken men en vanlig variant är en typ av glänsande knuta i huden som har slingrande blodkärl. En annan typ är ett sår som inte läker, eller du tror att det läker, och så återkommer det. Det finns även en variant där huden blir skrovlig och fjällande. Ibland har de pigment i sig.

Val av behandling för basalcellscancer beror på storlek, lokalisation, växtsätt m.m. De vanligaste sätten att behandla är med kirurgi, frysterapi eller fotodynamisk terapi.

När det kommer till basalcellscancer botas i regel alla patienter. Däremot kan sjukdomen återkomma på andra platser på kroppen och kräver då ny behandling på den nya platsen.

Undvik riskfaktorerna

Att undvika de mest kända riskfaktorerna, som överdrivet solande och solarium, är en förebyggande åtgärd. Här är några saker att tänka på vad gäller solen:

  • Undvik solen när den är som starkast (cirka 11-15 på dagen)
  • Om du vistas i solen ha solhatt och gärna heltäckande kläder
  • Smörj in dig med solkräm med hög solskyddsfaktor, där huden är blottad
  • Skydda alltid barn och ungdomar då deras hud är extra känslig.

Se film om sol och hud här nedan.

--

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: