Scanxiety – den djupa oron inför en cancerröntgen

– Oron fanns ofta där även om patienten fått botande behandling och läkaren sagt att han eller hon var frisk från sin njurcancer. Studien visade också att 20 procent av patienterna fått vänta mer än fyra veckor på sitt röntgensvar. Det är alldeles för länge, säger Stephanie Bonn, ordförande i Njurcancerföreningen.

Studien ”Vårdresan” handlar om alla delar kring en behandling av njurcancer, både de medicinska insatserna och allt annat runt omkring som påverkar livskvaliteten. Resultaten speglar även internationella erfarenheter. Temat för den Internationella Njurcancerkoalitionen (IKCC) 2026 är njurcancer och emotionellt välbefinnande och det lyfts också fram på Internationella Njurcancerdagen den 18 juni.

Forskning om canceröverlevnad

– En central del av vår forskning handlar om canceröverlevnad, och om hur patienter med njurcancer och deras närstående upplever vårdresan från första symptom till diagnos, behandling och uppföljning, säger Stephanie Bonn. Genom att mer aktivt få med både patient- och närståendeperspektiv i forskningen vill vi bidra till en långsiktigt hållbar cancervård.

73 procent av patienterna ansåg sig ha bemötts med medkänsla och 77 procent med saklig information. Det är för lite, tycker Stephanie Bonn.

Delaktighet och kontinuitet centrala för cancerpatienter

Kontinuitet ger positiva effekter, det visar studien mycket tydligt. Att få träffa samma läkare, på samma avdelning, slippa flyttas runt. Är man trygg i sin uppföljning konsumerar man mindre annan vård.

I de djupintervjuer som gjorts i studien, sticker två resultat ut:

• Majoriteten av patienterna kände sig delaktiga i sin behandling. De ansåg sig ha fått tydlig information om sjukdomen och behandlingen.
• En stor del av patienterna upplevde att de fått för lite emotionellt stöd vid diagnos, behandling, i väntan på provsvar och efter botande behandling.

– Här måste ske en förändring, säger Stephanie Bonn. Det är lättare att tacka ja till något som erbjuds än att själv fråga om det.

Råd om levnadsvanor ökar livskvalitet

En annan fråga i studien handlar om hur levnadsvanor integreras i samband med behandling. Hälften har fått råd om levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, alkoholvanor och kost. De som följt dessa råd upplever ett allmänt ökat välbefinnande och livskvalitet.

Fakta om studien Vårdresan

Studien är ett initiativ från Njurcancerföreningen i samarbete med Karolinska Institutet och med stöd av Cancerfonden.

274 har deltagit, varav 69 procent är patienter och resterande är anhöriga. Av dem som är patienter har 69 procent genomgått kirurgi och 18 procent har fått målinriktad behandling eller immunterapi vid spridd sjukdom.

Studien genomfördes under perioden juni 2025 till februari 2026, via digitala enkäter och djupintervjuer. Deltagarna var patienter från alla Sveriges sjukvårdsregioner.