Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som kan orsaka bland annat hosta, pipande andning, andfåddhet och tryck över bröstet. Med rätt behandling är målet att den som har astma ska kunna leva ett aktivt liv med få eller inga symtom.
Men en ny rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, visar att många inte når dit. Av närmare 1 400 personer med astma som ingår i undersökningen hade endast 30 procent en välkontrollerad astma. Resterande 70 procent hade dåligt eller mycket dåligt kontrollerad sjukdom.
– Det är oacceptabelt, särskilt i ljuset av att det är en fullt behandlingsbar sjukdom och att de allra flesta kan bli helt symptomfria, säger Mikaela Odemyr, förbundsordförande för Astma- och Allergiförbundet, i ett pressmeddelande.
Många kan ha vant sig vid sina astmasymtom
Enligt Hanna Sandelowsky, specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet, är det särskilt oroande att personer med lindrig eller medelsvår astma riskerar att inte få tillräcklig behandling.
En förklaring kan vara att gamla recept förnyas utan att behandlingen utvärderas ordentligt. En annan är att patienten inte har fått tillräcklig information om hur inhalatorn ska användas. Fel inhalationsteknik kan göra att läkemedlet inte får avsedd effekt.
Det kan också vara lätt att gradvis vänja sig vid symtomen. Den som länge har hostat, blivit andfådd eller undvikit fysisk aktivitet kanske inte längre uppfattar besvären som ett tecken på att astman är otillräckligt behandlad.
Dåligt behandlad astma kan skada lungorna
Okontrollerad astma handlar inte bara om besvärliga symtom här och nu. Om inflammationen i luftvägarna får fortsätta under lång tid kan lungfunktionen försämras och skadan i vissa fall bli bestående. Samtidigt går det i många fall att förebygga försämringen genom rätt behandling och regelbunden uppföljning. Dåligt kontrollerad astma kan dessutom innebära återkommande försämringsperioder, fler akuta vårdkontakter och sämre livskvalitet.
Varannan hade inte kallats till uppföljning
Rapporten pekar också på brister i uppföljningen. Varannan person i undersökningen uppgav att de inte hade blivit kallade till uppföljning av sin astma inom vården.
– Det är tydligt att personer med lindrig eller medelsvår astma faller ur sjukvårdssystemet, många har inte kontinuerlig kontakt med sjukvården eller ingen kontakt alls, säger Hanna Sandelowsky.
Vid en astmauppföljning kan vården bland annat bedöma hur väl sjukdomen är kontrollerad, kontrollera lungfunktionen och se över läkemedelsbehandlingen och inhalationstekniken.
Okontrollerad astma kostar mer
Konsekvenserna märks även på samhällsnivå. Enligt rapporten är den årliga samhällskostnaden för en person med mycket dåligt kontrollerad astma omkring 107 000 kronor, jämfört med cirka 17 000 kronor för en person med välkontrollerad astma.
Det motsvarar en sex gånger högre kostnad. En stor del, 74 procent, utgörs av indirekta kostnader, exempelvis sjukskrivningar och minskad arbetsförmåga.
Astma ska inte behöva begränsa vardagen
Rapportens resultat visar framför allt betydelsen av att inte nöja sig med att astman är ”ganska bra”. Att regelbundet behöva avstå från träning, vakna av hosta eller andningsbesvär eller ofta behöva använda symtomlindrande läkemedel kan vara tecken på att behandlingen behöver ses över.
Astma är en kronisk sjukdom, men med rätt behandling kan de flesta få en god astmakontroll och leva ett liv där sjukdomen påverkar vardagen så lite som möjligt.
Rapporten bygger på en enkätundersökning med närmare 1 400 personer med astma och omfattar erfarenheter av bland annat symtom, livskvalitet, vårdkontakter och hur sjukdomen påverkar vardagen.
