Pneumothorax – orsak, symtom & behandling

Pneumothorax betyder att det finns luft i lungsäcken, vilket är det tunna utrymmet mellan lungan och bröstkorgens insida.

Normalt råder ett undertryck i lungsäcken som håller lungan utspänd. Om luft kommer in i detta utrymme försvinner undertrycket och lungan kan falla ihop helt eller delvis. Hur stora symtomen blir beror på hur mycket lungan kollapsat och om personen har någon bakomliggande lungsjukdom.

Det finns flera olika former av pneumothorax:

Primär spontan pneumothorax
Drabbar personer utan känd lungsjukdom, oftast långa, smala unga män. Orsaken är vanligen att små lungblåsor nära lungans yta brister.

Sekundär spontan pneumothorax
Uppstår hos personer med en bakomliggande lungsjukdom, exempelvis KOL, astma, cystisk fibros eller lungfibros. Eftersom lungfunktionen redan är nedsatt blir symtomen ofta mer uttalade.

Traumatisk pneumothorax
Beror på en skada mot bröstkorgen, exempelvis efter en trafikolycka, ett fall, revbensfraktur eller ett stick- eller skottskada.

Iatrogen pneumothorax
Kan uppstå som en ovanlig komplikation efter medicinska ingrepp, exempelvis lungbiopsi, central venkateter eller respiratorbehandling.

Övertryckspneumothorax (tension pneumothorax)
Den allvarligaste formen. Luft kommer in i lungsäcken men kan inte ta sig ut igen. Trycket ökar snabbt, vilket kan pressa ihop den andra lungan och hjärtat. Tillståndet är livshotande och kräver omedelbar behandling.

Hur vanligt är pneumothorax?

Primär spontan pneumothorax är relativt ovanlig men förekommer regelbundet inom akutsjukvården.

Internationellt uppskattas att cirka 7–28 män och 1–6 kvinnor per 100 000 invånare drabbas varje år av primär spontan pneumothorax. Risken att drabbas är betydligt högre hos personer som röker. Cigarettrökning ökar risken för primär spontan pneumothorax flera gånger jämfört med hos personer som aldrig rökt.

Sekundär spontan pneumothorax är vanligare hos äldre eftersom förekomsten av KOL och andra lungsjukdomar ökar med stigande ålder.

I Sverige finns inget nationellt kvalitetsregister specifikt för pneumothorax, men tillståndet behandlas regelbundet på landets akutmottagningar och thoraxkliniker.

Symtom vid pneumothorax

Symtomen kommer ofta plötsligt.

Vanliga symtom är:

• plötslig, stickande eller huggande bröstsmärta, oftast på ena sidan
• andfåddhet eller känsla av att inte få tillräckligt med luft
• torrhosta
• snabb andning
• snabb puls
• trötthet och nedsatt ork.

Hur kraftiga symtomen blir beror på hur stor pneumothoraxen är.

En liten pneumothorax kan ge ganska lindriga besvär och ibland upptäckas av en slump på röntgen. En stor pneumothorax eller en övertryckspneumothorax kan däremot snabbt ge uttalad andningspåverkan, blodtrycksfall och cirkulationssvikt.

Hos personer med KOL eller annan lungsjukdom kan även en liten pneumothorax orsaka betydande andnöd eftersom lungreserven redan är begränsad.

Vad orsakar pneumothorax?

Pneumothorax uppstår när luft läcker från lungan till lungsäcken.

Vid primär spontan pneumothorax sker detta oftast genom att små luftfyllda blåsor på lungans yta brister.

Riskfaktorer är bland annat:

• rökning
• lång och smal kroppsbyggnad
• manligt kön
• tidigare pneumothorax
• ärftlighet i vissa familjer.

Sekundär pneumothorax orsakas av sjukdomar som skadar lungvävnaden, exempelvis:

• KOL
• emfysem
• svår astma
• cystisk fibros
• lungfibros
• tuberkulos
• vissa lungsjukdomar med cystbildning.

Hos en mindre grupp finns en ärftlig bakomliggande sjukdom. Ett exempel är Birt-Hogg-Dubés syndrom, som orsakas av mutationer i FLCN-genen, eller bindvävssjukdomar som Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom, där lungvävnaden kan vara mer känslig.

Diagnos och utredning vid pneumothorax

Diagnosen misstänks utifrån symtomen och den kliniska undersökningen.

Läkaren lyssnar på lungorna och kan ibland höra nedsatta andningsljud på den drabbade sidan.

Vanliga undersökningar är:

• lungröntgen, som oftast bekräftar diagnosen
• datortomografi (CT), särskilt om diagnosen är osäker eller inför operation
• mätning av syremättnad
• blodprover vid behov
• EKG om hjärtproblem behöver uteslutas.

Vid misstanke om övertryckspneumothorax får behandlingen inte fördröjas i väntan på röntgen. Då ställs diagnosen utifrån den kliniska bilden och behandlingen påbörjas omedelbart.

Behandling av pneumothorax

Behandlingen beror på pneumothoraxens storlek, symtom och bakomliggande orsak.

En mindre pneumothorax hos en i övrig frisk person kan ibland läka av sig själv under observation.

Om mer luft behöver avlägsnas kan läkaren tömma ut luften med en tunn nål (aspiration), lägga in ett dränage, en tunn slang mellan revbenen som kopplas till ett uppsamlingssystem eller operera, oftast med titthålskirurgi, om pneumothoraxen återkommer eller om luftläckaget inte upphör.

Vid operation tas ofta de brustna luftblåsorna bort samtidigt som lungsäcken behandlas för att minska risken för återfall. Detta kallas pleurodes eller pleurektomi beroende på metod.

Övertryckspneumothorax behandlas omedelbart genom att trycket avlastas innan dränage läggs.

Vad händer efter en pneumothorax?

De flesta återgår till ett normalt liv efter tillfrisknandet, men den första tiden kan kännas osäker.

Risken för återfall är störst under de första åren. Därför rekommenderas rökstopp, eftersom fortsatt rökning kraftigt ökar risken för ny pneumothorax. Risken för återfall efter en första spontan pneumothorax uppskattas till omkring 20–30 procent inom det första året. Efter kirurgisk behandling minskar återfallsrisken betydligt

Efter en pneumothorax bör man vänta med flygresor tills lungan läkt helt och röntgen visar normal bild. Dykning med tuber avråds vanligen permanent om man inte genomgått framgångsrik kirurgisk behandling och bedömts av specialist, eftersom tryckförändringar kan utlösa en ny pneumothorax.

Den som drabbats av återkommande pneumothorax kan behöva anpassningar i arbete om yrket innebär flygning, dykning eller arbete under högt tryck.

Vanliga frågor (FAQ)

Är pneumothorax samma sak som en kollapsad lunga?

Ja. Pneumothorax kallas ofta för lungkollaps eftersom lungan helt eller delvis faller ihop.

Är pneumothorax smittsamt?

Nej. Tillståndet orsakas inte av bakterier eller virus och smittar inte.

Kan pneumothorax komma tillbaka?

Ja. Återfall är relativt vanligt, särskilt hos personer som fortsätter att röka.

När ska jag söka vård akut?

Du ska söka vård omedelbart om du får plötslig bröstsmärta eller andfåddhet, särskilt om besvären är uttalade eller snabbt förvärras.

Kan jag flyga efter en pneumothorax?

Ja, men först när lungan läkt helt och läkare bedömt att det är säkert.