Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Det positiva är att de flesta kan förbättra sina kolesterolvärden genom att äta balanserat och motionera, menar Karin Leander som forskar inom nutrition och hjärtsjukdom.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Här diskuterar signaturen "Ingvar" med Docent Thomas Kjellström kring hur och varför man mäter blodtrycket på det sätt man gör idag. Hur ska man mäta och vilka metoder är bäst.
Många söker årligen akut för bröstsmärtor som förblir oförklarade. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar på flera gemensamma faktorer hos de drabbade, som stress på jobbet, ångest, nedstämdhet och en stillasittande livsstil.
Fysisk aktivitet har diskuterats mycket de senaste åren. Framför allt bristen på fysisk aktivitet och betydelsen av detta för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom.
Patienter som haft hjärtinfarkt vill gärna lära sig hjärt-lungräddning tillsammans med sina närstående, men få av dem känner till att det finns kurser de kan gå. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Andnöd, outsäglig trötthet och oräkneliga sjukhusbesök. Så såg vardagen ut för Stefan Holmsten, 54 år. Sedan tonåren har han lidit av förmaksflimmer. Efter att ha testat ett flertal mediciner utan att bli hjälpt genomgick han för ett par år sedan en så kallad ablationsbehandling och är nu helt frisk.
Att personer som drabbats av stroke inte klarar styrketräning kan vara en förlegad uppfattning. Det visar sjukgymnasten Ulla-Britt Flansbjervid Universitetssjukhuset i Lund i sin avhandling.
Det låter oroväckande enkelt men faktum är att nio riskfaktorer förutsäger akut hjärtinfarkt till 90 procent. Alla faktorer går att påverka – utan att du förvandlas till asket.