Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Det positiva är att de flesta kan förbättra sina kolesterolvärden genom att äta balanserat och motionera, menar Karin Leander som forskar inom nutrition och hjärtsjukdom.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
Fler diagnosticeras med ADHD och därmed har förskrivningen av läkemedel ökat kraftigt på senare år. Det finns dock en osäkerhet kring om långvarig medicinering kan öka risken för vissa sjukdomar.
Ghrelin, även kallat hungerhormon, har visats kunna öka hjärtats förmåga att pumpa ut mer blod till kroppen, visar en ny studie.
I anslutning till vår mycket välbesökta artikel om förmaksflimmer frågade vi er läsare om den blodförtunnande behandlingen och hur den upplevs. Enkäten visar att målet med förebyggande behandling mot blodpropp vid förmaksflimmer hos våra läsare nästan når upp till rådande nationella riktlinjer.
Data visar att för lite vardagsrörelse ökar riskerna för sämre hälsa, trots regelbunden träning. En ny studie pekar mot att fem minuters promenad varje halvtimme signifikant kan minska blodsocker och blodtryck. Dessutom blir man på bättre humör och känner sig piggare.
Som snusare löper man högre risk att dö en för tidig död än icke-snusare, oavsett socioekonomiska faktorer. Detta visar den största studien i världen, i sitt slag.
På Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm öppnas nu ett 3D-center. Här kan kirurger få hjälp med att skriva ut 3D-modeller av ett deformerat knä eller en krokig rygg när de planerar en operation. Med den nya tekniken går det också att skapa en exakt kopia av en nyfödd babys lilla hjärta.
Trots de negativa effekterna av tobaksanvändning uppger var tredje person mellan 18 och 29 år att deras tobaks- och nikotinkonsumtion har ökat under pandemin, enligt en ny Sifoundersökning.
