Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Det positiva är att de flesta kan förbättra sina kolesterolvärden genom att äta balanserat och motionera, menar Karin Leander som forskar inom nutrition och hjärtsjukdom.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
En ny doktorsavhandling från Umeå universitet avslöjar att risken för hjärt-kärlsjukdomar efter att ha haft covid-19 är både större och mer långvarig än vad man tidigare känt till.
Nya rön visar att patienter med hjärtsvikt och samtidig obesitas kan dra nytta av behandling med GLP1-analogen semaglutid. Studien pekar på betydande symtomförbättringar och belyser potentialen i att behandla denna specifika patientgrupp.
Det krävs bara några sekunder för att tänka en positiv tanke om dig själv eller någon annan och endast ett fåtal minuter för att djupandas eller använda tandtråd. Om du vill ha många enkla men viktiga tips och knep för att få till en ny, hållbar och hälsosam vana, ska du läsa boken ”Explosiva Mikrovanor – boosta din hälsa på några minuter” av Bertil Marklund och Linn Asterby (Bonnier Fakta).
Hjärt-Lungfonden tar itu med myter om levnadsvanor baserat på den senaste vetenskapen om hur våra vanor kan förbättra vår hälsa. Men vad säger egentligen forskningen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färsk mat alltid bättre än fryst? Genom att förändra våra levnadsvanor kan vi förebygga en betydande del av kranskärlssjukdomar och stroke.
Bristol Myers Squibb (BMS) välbesökta seminarium i Almedalen ”Öppna dörrar för svenska patienter” – hur säkerställer vi tillgång till nya behandlingar? som diskuterade hur vi kan skapa en förbättrad tillgång till nya och innovativa behandlingar, präglades av såväl samsyn kring problembild som otålighet kring trögheten i att lösa upp de knutar och de hinder som finns för att förbättra tillgängligheten. Slutsatsen från deltagarna var att vården behöver satsa på nya, innovativa behandlingar, men att det krävs MOD att utmana befintliga strukturer, SAMARBETE – gärna över de nordiska gränserna samt DATA för att kunna utvärdera att nya behandlingar verkligen ger effekt.
Att leva rökfritt och ägna sig åt fysisk aktivitet i 60-årsåldern har visat sig vara kopplat till bättre hälsa och välbefinnande senare i livet.
Fler diagnosticeras med ADHD och därmed har förskrivningen av läkemedel ökat kraftigt på senare år. Det finns dock en osäkerhet kring om långvarig medicinering kan öka risken för vissa sjukdomar.