Blodkärlet användes för att skapa en förbindelse mellan levern och tarmen, något som var nödvändigt för att bota flickan som idag mår bra och har en positiv prognos framför sig. Ursprungligen hade hon sedan tidigt levt med en propp i just det kärl som nu har ersatts, något som bidrog till en risk för livshotande blödningar. För att kunna bota detta behövde man leda blodet rätt, tillbaka in i levern, något som inte gick med det blodkärl som fanns.
Alternativet: att operera med kärl från andra delar av kroppen
Det går att utföra operationen med hjälp av kärl från andra delar av kroppen – en teknik som kan leda till att man behöver transplantera levern om operationen inte lyckas. Som levertransplantationspatient är du tvungen att resten av livet leva med immundämpande läkemedel.
Den operation som genomfördes tidigare i år var den första i sitt slag med den nya tekniken. Kirurgen Michael Olausson berättar i ett pressmeddelande bland annat att operationen utfördes utan några väsentliga komplikationer och att flickan mår bra samt att man bedömer prognosen som mycket god eftersom det kärl man har använt tillverkats av flickans egna stamceller. Därför behöver hon inga mediciner för att undvika att kroppen stöter bort det transplanterade kärlet.
Ett nygammalt kärl
Blodkärlet kom ursprungligen från en donator, men för att kunna optimera det för den tioåriga flickan behövde man få bort alla celler och all arvsmassa, därför behandlades kärlek kemiskt och kvar blev enbart stödjevävnad. Genom att tillsätta stamceller från flickans benmärg till stödjevävnaden fick man efter knappt fyra veckor ett nytt kärl att växa fram – det kärl man använde vid operationen.
Det som är unikt med operationen är att man nu kan visa att det är möjligt att med stamceller och ett tidigare blodkärl som grund kan skapa ett ”nytt” blodkärl. Det tillstånd som den tioåriga flickan led av kan alltså botas lättare och med mindre risk för patienten. Man ser även möjligheter på andra områden, bland annat hur man skulle kunna hjälpa patienter i behov av dialys och kranskärlsoperationer genom att utveckla metoden på artärer men även i framtiden, hela organ.
Michael Olausson säger även att det finns besparingar för sjukvården att hämta, särskilt i framtiden då man kan tänka sig att man producerar njurar på detta sätt – då minskar behovet av transplantationsspecifika läkemedel vilket för patienten innebär bättre möjligheter och minskade bieffekter från läkemedel.