.
Det visar siffror som i dag presenteras i Cancerfondsrapporten. I rapporten undersöks cancervården under 2017 och fokus ligger på de fyra vanligaste cancerformerna: prostata, bröst, lungor och tjocktarm. Det året drabbades 27 000 personer av dessa cancerformer.
Inga regioner klarar de standardiserade vårdförloppen vid cancerbehandling
Standardiserade vårförlopp har införts gradvis över hela landet och innebär att det ska finnas en mer sammanhållen och effektiv kedja från misstanke om cancer till behandling. Rapporten visar att målen inte på långa vägar är uppfylda. Under 2017 klarade inte en enda region målet att prostatacancerpatienter ska opereras inom två månader, och bara tre av 21 regioner klarade målet att bröstcancerpatienter som regel ska opereras inom 28 dagar. Därutöver är de regionala skillnaderna i väntetider stor.
Ett exempel är att nästan alla bröstcancerpatienter får behandling i tid i vissa regioner, medan det i andra regioner bara är 30–40 procent.
Ett geografiskt lotteri
Regeringen har de senaste åren gjort stora satsningar på att korta köerna och att minska skillnaderna mellan olika regioner. Men årets Cancerfondsrapport visar att de genomförda insatserna än så länge inte varit effektiva.
– Väntetiderna i cancervården är ett geografiskt lotteri. Vi ser alldeles för små resultat av de standardiserade vårdförlopp som har införts i regionerna för att minimera onödig väntan, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.
Ulrika Årehet Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden bekräftar bilden av ett geografiskt lotteri genom att konstatera att bara 27 procent av bröstcancerpatienterna i Västra Götalandsregionen får vård i tid, motsvarande siffra i Kronoberg är hela 97 procent.
Handlar om organisation, infrastruktur och resurser
Även när det gäller andra kvalitetsindikatorer, som exempelvis rätten till kontaktsjuksköterska och att patienterna ska bedömas i multidisciplinära konferenser, är måluppfyllelsen för låg och skillnaderna mellan regionerna för stora.
– De standardiserade vårdförloppen är bra och viktiga. Men byråkrati, ålderstigna it-system, brist på personal och bristande organisation bromsar genomförandet, säger Jan Zedenius.
Jan Zedenius menar att det är viktigt att betona att problemen är för stora för att enbart kunna hanteras av läkare och sjuksköterskor i det vardagliga arbetet.
– Det handlar om organisation, infrastruktur och resurser. Ansvaret för detta ligger ytterst hos regionpolitikerna. Deras arbete med att förverkliga vårdförloppen måste fortsätta, och intensifieras, säger Jan Zedenius.
