Ange ditt sökord

 Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Komplementär medicin vid atopiskt eksem, herpes och höga blodfetter

Komplementär medicin har skapat stora debatter genom åren. Kan man lita på det eller ska man rata det? Det finns faktiskt preparat och behandlingar som visat på goda resultat.

Annons:

Atopiskt eksem

Med atopiskt eksem eller atopisk dermatit eller barneksem menar man en inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av irritation, klåda, rodnad, fjällande och förtjockning av huden. De komplementära behandlingar som oftast används inkluderar homeopati, akupunktur, kost, autogen träning och substanser från växtriket.

Kliniska studier

Autogen träning
Med autogen träning menar man en särskild teknik av mentala övningar som innehåller avslappning och självsuggestion, som används regelbundet. Syftet är att lära individen att känna igen ursprunget av vissa mentala och fysiska sjukdomar och att använda den medvetenheten för egenbehandling av dessa störningar. Det saknas dock i allt väsentligt neurofysiologisk forskning i ämnet. Fastän det inte finns fasta bevis för att denna metod verkar så kan flera patienter uppleva hjälp vid ett visst antal tillstånd.

För atopisk dermatit finns en RCT studie (randomised Clinical trials det vill säga randomiserade klinisk pröv-ning; vilket är studier som kan anses ha bra vetenskapligt värde) om 113 individer som visade att denna form av träning under 12 veckor var lika effektiv som psykoterapi och bättre än utbildningsprogram och standardbehandling inkluderande användande av lokala steroider. Resultaten mättes ett år efter behandlingsstart.

Örtmediciner
Gurkört (Borago officinalis) är mycket rik på slemämnen och blommorna har 15-17 procent minera lämnen. Fröna innehåller en fet olja med hög halt av gammalinolensyra (en omättad fettsyra). Den medicinska verkan brukar anges vara svagt urindrivande och svettdrivande. De färska bladen användes dessutom i sallad. Vid atopiskt eksem finns två RCT studier på vuxna patienter med motsatta resultat.

Den studie som visade effekt av gurkört hade också en klart bättre effekt med så kallad placeboolja och den andra studien visade ingen effekt av gurkört. En mindre studie på barn med gamma linolensyra från gurkört visade ingen effekt.

Kinesiska örter har också provats utan visad effekt Nattljusolja har i ett flertal (9) randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade (RCT) kliniska studier visat en tydlig förbättring av alla symtom vid atopisk dermatit och särskilt för klåda. Det måste nämnas att det finns några senare studier också som inte visat någon effekt. Troligen måste ganska höga doser (500mg/kg/dag under 8 veckor) användas?

Kamomill (Matricaria recutita) är en av våra äldsta och mest kända folkläkemedel där de torkade blomkorgarna använd till kamomillte. Detta anses ha en kramplösande och lugnande inverkan. Det finns en studie (ej randomiserad) på 161 patienter med atopiskt eksem där man ansåg att kamomillpreparation på huden hade lika bra effekt som hydrokortison. En RCT studie visade också lite bättre effekt än kortison. Studierna är dåligt statistiskt bearbetade.

Kostförändringar

Flera RCT (randomised Clinical trials det vill säga Randomiserade klinisk prövning; vilket är studier som kan anses ha bra vetenskapligt värde) har studerat effekterna av att undvika ägg och komjölk ur kosten, varav två visade positiva resultat. Det finns också visst stöd för uppfattningen att undvika ägg och komjölk under amningen i preventivt syfte, men inget stöd för att undvika detta under graviditeten.

Kosttillägg
Både selen ensamt och kombinerat med vitamin E såväl som zinktillskott har studerats och visats vara ineffektivt vid atopiskt eksem.

Hypnoterapi

Med hypnoterapi förstår man induktion av ett sömnliknande tillstånd för att underlätta avslappnandet av det medvetna intellektet och använda suggestion för att påverka medicinska tillstånd. Vid atopisk dermatit finns det visat i en studie att fyra sådana sessioner under 8 veckors tid hade effekt på svårigheten av eksemet men inte på utbredningens omfattning. Behandlingen bör helt allmänt inte ges till personer med psykos, personlighetsstörningar, epilepsi eller till barn under 5 års ålder.

Slutsats

Det saknas övertygande bevis för att någon komplementär behandling är effektivare i att behandla eller förebygga atopiskt eksem än vad vanlig steroidbehandling är. Det finns dock lovande resultat med autogen träning och hypnoterapi som kan övervägas som tilläggsbehandling ex för att minimera steroidanvändningen.

Herpes simplex

Herpes simplex är en del olika infektioner som orsakas av herpes simplex virus typ 1 och 2 och förekommer främst som mun- (läpp)herpes och genitalherpes.

Örtmediciner
Flera studier har föreslagit att citronmeliss (melissa officinalis; hjärtansfröjd) skulle påskynda läkningen av herpessår. Citronmeliss är ju annars mest känd för att användas i chartreuse och bendectinlikör. Men RCT studier har visat att använ dandet av en kräm med citronmeliss, fyra gånger per dag i 5 dagar, faktiskt hade betydelsefulla fördelar jämfört med placebo.

En annan RCT studie (också placebokontrollerad) med siberian ginsengrot (Eleutherococcus senticosus), 4 g rotextrakt under 6 månader, visade att en väsentligt större andel av de patienter som tog ginsengrot hade färre återfall och mindre symtom av herpestyp.

En RCT studie med kanadensisk propolis (en tusenårig folkmedicin som är en kåda från växter som honungsbin samlar ihop, och som är väldokumenterad för sitt antivirus och antibakteriella effekt) jämfördes med det traditionella läkemedlet aciklovir hos kvinnor med återfall av genital herpes, i form av en indränkt tampong 4 gånger per dag i 10 dagar. Studien visade en snabbare läkningstid med propolis och likaså en lägre grad av andra infektioner i sårområdet.

Sammanfattning
Herpes simplex infektioner är svåra att behandla med vanliga metoder och läkemedel och särskilt återfall kan vara svårbehandlade. Vetenskapligt bevis för ovanstående komplementära behandlingar lovar gott men tyngden av bevisen är inte så goda att man kan ge en stark rekommendation utom då för citronmeliss för läppherpes.

Hyperlipidemi (höga blodfetter)

Blodfettförhöjning är en rubbning av nivån i blod av kolesterol och triglycerider, på grund av olämplig kost och/eller ärftliga faktorer men begränsas i detta sammanhang till en förhöjning av kolesterol. Kolesterolnivån (man skiljer mellan total kolesterolvärdet, HDL-kolesterol (”det goda kolesterolet” och LDLkolesterol (”det onda”) samt triglycerider) i blodet kan sänkas genom att minska fettintaget och genom att öka den fysiska aktiviteten. Många livsstils- och kostförändringar innefattar detta och berörs inte mer speciellt här.

Kost
Havre och fiberprodukter har visats sänka totala kolesterolet och det så kallade LDL-kolesterolet (”det onda kolesterolet”). Det finns cirka 20 RCT studier som visar detta och effekten är störst för olösliga fibrer. Det totala kolesterolet minskar med cirka 0.13 mmol/l när man lägger ihop studierna och beräknar effekten. Detta kan då jämföras med effekten av ett modernt läkemedel som sänker i storleksordningen 1-4 mmol/l (lite beroende på utgångsvärdet). Effekten av havretillskott är således väldigt liten.

Psyllium (plantago afra och plantago ovata) kallas också loppfrö. Psyllium kommer ur det grekiska ordet psulla = loppa. Det är väl känt som avföringsmedel men det är också visat i flera RCT studier att kunna sänka både totala kolesterolet och LDL-kolesterolet. Om man räknar ut effekten från sammanlagt 8 RCT studier så visar det sig att loppfrö kan sänka totalkolesterolet med 4 procent och LDL kolesterol med i genomsnitt 7 procent. Den motsvarande effekten av moderna läkemedel är 20 – 50 procent.

Örtmediciner
Vitlök (allium sativum) är en liljeväxt som nog är mest känd i dessa sammanhang för att dess svavelhaltiga eteriska oljor innehåller bland annat llicin, som har en stark antibiotisk verkan. Saften från en vitlöksklyfta är sålunda väldigt bakteriehämmande. I kolesterolsänkande syfte finns det granskat (motsvarande ett par vitlöksklyftor dagligen) i 13 dubbelblinda, placebokontrollerade studier av mestadels god vetenskaplig kvalitet och ger en sänkning av kolesterol på cirka 0.4 mmol/l – det vill säga marginell – men dock positiv effekt. Ginseng har ingen visad effekt på blodfettförhöjningar. Ett antal andra örter är också prövade men har inte haft någon påtaglig effekt på kolesterol.

Kosttillägg
Chitosan har studerats men inte visats ha effekt på blodfetterna. Co-enzym Q10, i dosen 60 mg två gånger dagligen har inte visats ha påtaglig effekt alls på totalkolesterol medan det ökade HDLkolesterol och sänkte LDLkolesterol med liten effekt. Fytosteroler har studerats och visats i 16 studier sänka totalkolesterol med cirka 10 procent och LDL kolesterol med 13 procent.

Andra åtgärder
Ozon terapi är prövat i en okontrollerad studie och visade sig kunna sänka både totalkolesterol och LDL kolesterol Yoga har också i en studie (visserligen tillsammans med kostförändringar) visats kunna sänka totalkolesterol.

Sammanfattning
Komplementära mediciner och behandlingar ger många möjligheter för blodfettsänkning, främst då vitlök och fibertillägg. Eftersom många av dessa behandlingar inte är skadliga kan de användas tillsammans med kostförändringar för att sänka kolesterolnivåer. Man skall dock veta att sänkningen är i allmänhet obetydlig i jämförelse med den sänkning man får med moderna läkemedel.

Vidare finns det inga studier som visar att de komplementära metoderna i sig har någon effekt alls på insjuknandet eller dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Därför bör de användas endast i samråd med läkarbehandling som möjligt tillägg vid blodfettrubbning.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!