Så pratar du som vuxen med ungdomar om psykiskt mående

Så pratar du som vuxen med ungdomar om psykiskt mående

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2020-01-14
Uppdaterad: 2020-01-15
Författare: Anders Åker

Allt fler ungdomar mår psykiskt dåligt, men många upplever att det är svårt att prata med vuxna och känner sig sällan förstådda. Organisationen Mind vill genom initiativet “Livet kan skava på tusen sätt” lyfta fram vad det är som skaver hos unga idag, och hur vi skall hantera det.

Mind har listat sex tips på hur vuxna bättre kan prata med unga om det som skaver. Mind är en ideell förening som arbetar för psykisk hälsa och erbjuder medmänskligt stöd, sprider kunskap samt bildar opinion. 

Lever med nya utmaningar och risker

Unga idag lever med helt nya utmaningar och risker. De växer upp med sociala medier, till en alltmer individualiserad värld där man konstant bedöms. Globaliseringen har även skapat en medvetenhet om vad som sker runt om i världen.

Samtidigt går de igenom de faser som hör ungdomen och tonåren till. Hormoner, frigörelse, identitet och klivet in i vuxenvärlden, som i sig är en period som kan vara smärtsam. Många stora frågor blandas, något vuxna inte alltid är medvetna om. Resultatet är att unga blir ensamma i sina känslor.

Uppelver ett nedsatt psykiskt välbefinnande

Mind formade under 2019 ett ungdomsråd, för att få reda på vad unga idag bär på. Frågorna ställdes med ett brett fokus för att öppna upp för allt från svårare psykisk ohälsa till annat som upptar deras tankar. Samtalen visade att ungdomar upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande gällande allt från pubertala förändringar, kroppshets och en press från sociala medier att alltid vara på topp till en stor framtidsoro både gällande större samhällsfrågor som klimat och världspolitik, till direkt personliga som vidareutbildning och arbete. 

- Traditionellt sett brukar man prata om att det är som att befinna sig på en emotionell berg-och-dalbana att vara tonåring, där både positiva och negativa känslor upplevs extra starka. Kanske stämmer det till viss del, men det som bekymrar oss är att många ungdomar verkar känna sig ensamma i sina känslor av att livet inte är på topp. Dessutom upplever många unga att vuxenvärden brister i närvaro eller helt enkelt inte förstår när de försöker prata med dem säger Selene Cortes, Strategisk verksamhetsutvecklare på Mind.

Samtalsglapp i samhället

De senaste åren har Mind tagit emot över 100 000 samtal till sina stödlinjer, dit människor ringer i syfte att få medmänskligt stöd när de befinner sig i ett djupare psykiskt lidande.

- Något som blivit tydligt för oss är att det finns ett samtalsglapp i vårt samhälle. Alla mår dåligt ibland och vi mår bättre av att prata om det med varandra. De flesta vill vara goda medmänniskor och stötta varandra när vi mår dåligt, men tyvärr blir vi rädda för att prata om vår egen eller andras psykiska hälsa eftersom kunskapen är alldeles för låg, stigmat stort och vi vet inte hur vi skall hantera svaren. Många gånger saknar vi också verktygen för hur vi startar upp konversationen, säger Selene Cortes. 

"Livet kan skava på tusen sätt"

Som ett steg i att få fler vuxna och ungdomar att föra samtal om psykisk ohälsa initierar nu Mind projektet “Livet kan skava på tusen sätt”.

I initiativet lyfts olika typer av vardagsskav fram, bland annat genom filmer med ungdomar samt via en informationssida där både unga och vuxna kan hitta information och tips om hur man kan lyfta ämnet. Filmerna finns att se på https://mind.se/kampanj/livet-kan-skava

Så kan du som vuxen prata om vardagsskavet

  1. Ställ frågor istället för att förklara. Som vuxen är det lätt att bli för ivrig och känna att man sitter på svaret, men för den som är ung kan det upplevas som att du inte försöker förstå utan bara lägger dig i. Ställ därför många öppna frågor och var lyhörd för svaren. Ge dem verktyg för att förstå sig själva och hjälpa sig själva. Utgå ifrån att du inte vet något om just den situation den unga befinner sig i. Samhällskontexten och de sociala arenorna är helt annorlunda nu än när du växte upp.
  2. Återkoppla till de samtal ni haft för att visa att du lyssnat och förstått. Följ upp hur det känns dagligen och hjälp personen att ta fram en plan på hur problemet kan lösas som ni gemensamt kan följa upp. Det är viktigt att du visar att du verkligen vill lyssna, och att du finns där hela vägen. 
  3. Ge rätt perspektiv på livet och var en förebild. Livet går upp och ner i perioder. För alla. Men i en lyckofiltrerad samtid på sociala medier är det lätt hänt för en ung generation att känna sig udda och onormal. Vad lägger du själv upp? Hur pratar du om mående och livssmärta? Det kan ofta hjälpa att först själv öppna upp om tuffa perioder i livet. Inled ett samtal om psykisk ohälsa med att beskriva ett tillfälle du själv upplevt att du mått dåligt, och för därifrån vidare samtalet på hur personen mår. På så sätt visar du att det är normalt att inte må bra hela tiden och att du har möjlighet att förstå andras upplevelser.
  4. Trivialisera aldrig. Även om du känner att det den unga berättar är något alla går igenom i tonåren- säg inte det. Det är kränkande att berätta om något som tynger en och bli mött med floskler som ”alla mår så i tonåren”. I värsta fall bär den unge på ett större problem där du missat chansen till att kunna prata om det, och kanske får du ingen ny möjlighet efter det. Lidande skall alltid tas på allvar. Visar det sig att det är lättare problem har du ett utmärkt tillfälle att ha en övergripande diskussion om livet. 
  5. Ha tålamod och läs på om tonåringars utveckling. Det kan vara frustrerande som vuxen att prata med ungdomar om problem som i ens egen värld kan framstå som små eller ologiska. Men en tonåring har inte en vuxens konsekvenstänk eller erfarenhet. Därför kan det vara svårt för dem att förstå att många problem går över med tiden.
  6. Vem pratar med dig? Alla unga har inte en egen funktionell vuxen att vända sig till. Alla unga vill inte prata med sina egna föräldrar. Skall vi kunna möta utmaningen om psykisk ohälsa som samhälle behöver vi alla göra medvetna val som bottnar i att se och stötta varandra. Välj att finnas för den som behöver dig, även om det inte är ditt eget barn. När någon väljer att berätta viktiga saker för dig är det en gåva som du bör ta emot och vårda ömt. Det kan rädda liv. 

Om du misstänker att det finns större problem

Sök hjälp. Om problemen kvarstår över en längre tid och du upplever att hen drar sig undan mycket och att allmäntillståndet är mycket påverkat är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta skolans kurator eller närmaste läkare. Är du förälder eller nära vuxen och behöver prata om oron för ditt barn kan du kontakta Minds föräldralinje på 020-85 20 00. Mind driver även Självmordslinjen (tel: 90101 chatt: mind.se), Äldrelinjen (tel: 020-22 22 33), Föräldralinjen (tel: 020-85 20 00) och Mind Forum (forum.mind.se).

 

Veckans fråga

Är du rädd för att smittas av det nya coronaviruset?

Nyhetsbrev

E-postadress