Så blir du kroppspositiv del 1: Kroppsångesten tar över oss

Så blir du kroppspositiv del 1: Kroppsångesten tar över oss

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-11-28
Uppdaterad: 2019-12-05
Författare: Anders Åker

Under tre veckor kommer du i intervjuer följa Kajjan Andersson som pratar om hur vi kan bli mer kroppspositiva. Del ett handlar om kroppshets och varför kroppskritiken är så stark i vårt samhälle idag. Varje vecka får du också konkreta tips på hur du blir mer kroppssnäll mot dig själv. 

Kajjan Andersson är samhällsdebattör och journalist och debuterar som författare med boken ”Livsviktigt – en handbok i kroppspositivt föräldraskap” som kommer ut i januari 2020.

När kroppsångesten tar över

För inte så länge sedan kom ett längre meddelande från en vän där hen beskrev hur hen levt med kroppsångest större delen av livet. Många runtomkring hen pratar om och kommenterar kroppar, inte bara sina egna utan gärna också andras. Det gäller både människor i den absoluta närheten som kollegor på arbetsplatsen. Man frågar sig, varför ser samhället ut såhär?

- Vi är ett prestationsinriktat samhälle, ett där vi inte bara värderas efter våra prestationer utan där vårt människovärde faktiskt baseras på det. Vi ska ha många bollar i luften samtidigt och gärna åstadkomma så mycket som möjligt på kortast möjliga tid. Utöver det prestationerna på en arbetsplats så ska vi prestera saker med oss själva. Våra kroppar ska vara ständigt pågående projekt där det alltid finns något att förbättra.

Människan har länge pratat vikt och hälsa, skönhetsideal har förändrats men alltid bestått som fenomen. Kroppar har samtidigt bedömts och larmrapporter meddelar att det är allt mer viktigt att vara hälsosam. Samtidigt som många fler är medvetna om det, och vill leva hälsosamt, blir ändå allt fler oroliga över just sin hälsa och mår trots engagemanget inte bättre.

- Vi är medvetna om vikten av att vara hälsosam, (just för att vårt människovärde bygger på att vi är det, och någonstans på världen har den här strävan efter hälsosamhet blandats ihop med vår uppfattning om skönhet. En kropp som stämmer överens med det rådande skönhetsidealet bedöms som en hälsosam kropp. Den som av någon anledning inte har en hälsosam kropp anses på ett eller annat sätt ha misslyckats. Tar man in allt det här förstår man ganska snabbt precis hur mycket värdering vi lägger in i hur våra och andras kroppar ser ut.

”Starkt förknippat med vilka vi är”

Män som kvinnor kan drabbas av kroppsångest och kampen efter ideal men det är nog få som skulle invända i konstaterandet att kvinnor genom tiderna i större utsträckning har fått kämpa när det kommer till kroppshets. Och förklarar varför.

- För kvinnor handlar det också om att vårt yttre är så starkt förknippat med vilka vi är, vår faktiska status som kvinna. De flesta känner säkert igen och vet precis vad det betyder att se ”kvinnlig ut”.

Det finns också ett kroppsförakt i samhället, inte minst mot personer som har någon form av övervikt.

- Oavsett vilket ideal eller vilken person det gäller så har vi som samhälle ett oerhört förakt mot all form av övervikt. Så pass att till och med övervikt som medicinskt inte klassas som det ses ned på – och detta helt oavsett hur personens hälsostatus faktiskt ser ut. Överviktiga personer ses som både ohälsosamma och oattraktiva, och uppskattas inte av samhället.

Kroppen blir ett projekt dömt att misslyckas

När man resonerar kring frågan om kroppshets och kroppskritik märker man hur stor frågan faktiskt är. Många i ens omgivning uttrycker både trötthet och stress över den egna kroppen. Påverkade av inte bara samhällets förväntningar och många gånger uttryckta ideal utan även av den egna självkänslan och omgivningens sätt att uttrycka sig. Många mår helt enkelt dåligt, och så borde det inte behöva vara.

- Att ständigt leva med sin kropp som ett projekt dömt att misslyckas är naturligtvis inte hälsosamt på något sätt. Det gör absolut ingenting positivt för vare sig psykisk eller fysisk hälsa. För väldigt många påverkar det här så pass att man gör olika inskränkningar på sitt liv. Kanske tror man inte att man kvalificerat sig till att få visa upp sig på en badstrand på sommaren, eller så tycker man att matsituationer är så laddade och obehagliga att man helt enkelt tackar nej till alla middagar med vänner och bekanta.

Det är inte bara vuxna som påverkas av kroppshetsen, det kommer vi prata mer om längre fram, men kroppsmissnöjet sprider sig även till våra barn.

- När vi pratar om barn så är kroppsmissnöje något som präglar självbild på ett alldeles förödande sätt. För barn blir det här missnöjet ofta till kroppshat. Och kroppshat föder olika former av psykisk ohälsa, så som depressioner och ätstörningar. Så ja, det är totalt för jävligt och ett stort samhällsproblem. Vi tror idag att vi helt enkelt inte får må bra med våra kroppar om vi inte först uppnått idealen, som i sig ofta är ouppnåeliga.

Veckans konkreta råd

I varje del av den här artikelserien får du också ett eller flera konkreta råd från Kajjan Andersson och här är veckans tips på hur du blir mer kroppssnäll;

"Släng ut vågen och börja följa kroppsaktivister på sociala medier!"

--

Andra delen av serien "Så blir du kroppspositiv" kommer att handla om hur vi slutar sprida kroppshetsen till familj, vänner och bekanta och inte minst just barn. Dessutom diskuterar vi om man faktiskt får prata om andras kroppar, om man till exempel är orolig. Missa inte del två av ”Så blir du kroppspositiv”, kommer nästa vecka. 

Kajjan Anderssons debutbok kommer ut i januari 2020 på Bokförlaget Forum. Intervjun publiceras i redigerad form även i Doktorn nr 4 2019.

 

Veckans fråga

Två veckor kvar till jul, känner du av julstressen?

Nyhetsbrev

E-postadress