Ange ditt sökord

Minskad livslängd för psykiatripatienter

Minskad livslängd för psykiatripatienter

I hela Norden ser man skillnader i livslängd mellan psykiatripatienter och övriga personer visar en ny jämförande forskningsrapport.

Annons:

Rapporten har tagits fram av en forskargrupp vid Akademin för forskning om psykisk hälsa vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV. Även om skillnaderna inte har minskat lika mycket som i Danmark eller Finland ser man att Sverige halkar efter om man ser till livslängd för psykiatripatienter.

Psykiatrireformerna ökade förväntad livslängd

I och med psykiatrireformerna där den gamla typen av psykiatrisk vård, som bland annat innebar många psykiatriska sjukhus, övergavs till förmån för behandling inom öppenvården ökade även den förväntade livslängden för den som har vårdats i psykiatrisk slutenvård med 3-8 år.

Reformen skulle minska gapet i livslängd mellan psykiatripatienter och övriga vilket den till viss del har, då bland annat i Danmark och Finland. I Sverige har livslängden, särskilt för män, inte minskat vilket man kan tolka som att Sverige inte har lyckats lika väl att förebygga självmord bland patienter med psykiatrisk sjukdom. Detta säger Kristian Wahlbeck, professor och medförfattare i rapporten.

Psykiatrireformerna steg i rätt riktning

Trots problem i skillnaderna med livslängd anses psykiatrireformerna i Norden överlag vara positiva. Kristian Wahlbeck tolkar skillnaderna mellan kvinnor och män som att kvinnor ofta har lättare att ta kontakt med och följa upp öppenvården och använda den på ett bra sätt för att få hjälp.

Patienternas förväntade livslängd har generellt ökat i alla Nordiska länder men problem kvarstår: bland annat dör män i Norden, med psykiatrisk sjukdom, 20 år tidigare än övriga och kvinnor ungefär 15 år tidigare. En vanlig anledning är till exempel självmord.

Förebyggandet av självmord och ett uppbyggande av en fungerande psykiatrisk öppenvård är med andra ord mycket viktigt för att minska dessa skillnader i livslängd.

Här kan du få hjälp

Du som mår dåligt behöver absolut inte hantera det själv, du behöver inte heller känna att du måste prata med någon i din familj även om det många gånger är väldigt bra att göra även det. Här nedan ser du en samling av telefonnummer och kontakter där du kan få hjälp, stöd och goda råd. Det går självklart även bra för anhöriga att ringa eller mejla.

Fråga Doktorn: Ångest
Ställ frågor om ångest och behandling till Sergej Andréewitch
Svarstid: cirka 4 veckor
Fråga Doktorn: Ångest

Nationella hjälplinjen, 020-22 00 60
Öppet Måndag – Söndag 13.00 – 22.00
hjalplinjen.se

Jourhavande Medmänniska, 08-702 16 80
Öppet varje natt 21.00-06.00
jourhavande-medmanniska.com

Röda Korset, 0771-900 800
Öppet alla dagar 14.00-18.00
redcross.se

Jourhavande Präst, 112
Öppet varje natt 23.00-06.00
Svenska kyrkan

Föräldrartelefonen, 020-85 20 00
Öppet Måndag – Fredag 10.00-15.00
Svenska för psykisk hälsa

Jourhavande Kompis, 020-222 444
Öppet Måndag – Fredag 18-22, Lördag – Söndag 14.00-18.00
Ungdomar.se

BRIS för dig upp till 18 år, 116 111
Öppet Måndag – Fredag 15.00-21.00, Lördag – Söndag 15.00-18.00
BRIS för dig upp till 18 år

BRIS Vuxentelefon, 077-150 50 50
Öppet Måndag – Fredag 10.00-13.00
BRIS Vuxentelefon

RFSL Brottsofferjour, 020-34 13 16
RFSL Brottsofferjour

Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50
Öppet dygnet runt
Kvinnofridslinjen

Du är alltid anonym och flera av telefonnumren syns inte på din telefonräkning.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!