Ange ditt sökord

Komplementär behandling vid övergångsbesvär

Komplementär behandling vid övergångsbesvär

I Asien och Sydamerika har man länge använt fytoöstrogener som komplementär behandling vid klimakteriebesvär. Den biologiska effekten är enligt Thomas Kjellström svårbedömd och kräver stora studier för att fastställa.

Annons:

Övergångsbesvär hos kvinnor karakteriseras av symtom som hjärtklappning, svettningar, blodvallningar, yrsel, huvudvärk, depression, oro och sömnsvårigheter. Torra slemhinnor och minskad sexuallust ingår också i bilden. Orsaken är en minskad produktion i kroppen av det kvinnliga könshormonet östrogen. Andropausen är mäns motsvarighet till kvinnans klimakterium men är inte lika framträdande.

Besvären är vanliga redan före menopaus men främst förekommer de några år efter menstruationen har upphört och kan dessvärre fortsätta i tio års tid (hos cirka 10 procent). Sköldkörtelrubbning kan ge en väldigt liknande symtombild och bör finnas i åtanke innan behandling påbörjas. I den klassiska medicinen behandlas besvärande symtom med hormonsubstitutionsbehandling. Observera sålunda att det är symtomlindring som är anledning till behandling och ska ske med lägsta möjliga dosering av östrogener.

Växtämnen som liknar östrogen

I många andra kulturer till exempel i Latinamerika och Asien har man länge använt komplementära metoder. Bland annat används så kallade fytoöstrogener, hormonlika ämnen från växter (grekiskans fyton som betyder planta). Fytoöstrogener indelas i lignaner, som finns i olika växters frö och kärnor bland annat i pumpa men mest i linfrö, råg, bär och olika grönsaker och i isoflavonoider, som finns främst i sojabönor. Den biologiska effekten av tillförsel av fytoöstrogener är komplicerad och utomordentligt svår att bedöma.

Därför är det viktigt att liksom för den traditionella medicinen ha välgjorda studier för att bedöma värdet av behandling med olika fytoöstrogener. Det är vanligt att använda naturläkemedel och i en studie vid bröstcancer i Lund använde totalt 14,5 procent naturläkemedel mot övergångsbesvär i form av 35 olika preparat där soja, fytoöstrogener, vitlök var bland de mest vanliga. I en annan studie använde 20-25 procent av kvinnorna naturläkemedel.

Motstridiga resultat

I vetenskapliga utvärderingar finns dels enskilda studier och dels översikter inom området. Det finns 29 randomiserade, kontrollerade kliniska studier (vetenskapligt sett studier med högst bevisvärde) på komplementär behandling för menopausala symtom.

I tolv av dessa studier har man använt sojabönor, i tio örter och i sju övriga komplementära behandlingar. Det framkommer då att sojabönor förefaller ha en måttlig effekt på att lindra besvären med värmevallningar men studierna är inte entydiga. Isoflavoner är mindre effektiva än sojabönor. Svart ormrot (Actaea racemosa), silverax (Cimicifuga racemosa) framträder som effektivt för menopausala besvär.

Det saknas bra data på långtidseffekter av dessa och man vet inte om det sker en östrogenstimulering av brösten och slemhinnor i livmodern (endometrium) vilket gör att man inte kan rekommendera preparaten för längre tids bruk.

Det finns flera andra studier på bland annat vitamin E, akupunktur och rödklöver och nattljusolja som visar att dessa saknar effekter för att lindra värmevallningar. Sålunda är svart ormrotspreparat och födoämnen som innehåller fytoöstrogener ändå lovande, ur vetenskapligt dokumenterad synpunkt, för behandling av menopausala besvär.

Växtextrakt tar längre tid på sig

Det är dock så att om studierna granskas lite mera så kan man lugnt påstå att det är visat att vitamin E, rödklöver (Trifolium pratense) och nattljusolja, jättenattljusolja (Oenothera biennis) med den verksamma substansen gamma-linolensyra och kinesisk kvannört (Angelica sinensis det samma som dong quai) inte har någon effekt på blodvallningar.

Vidare är det ett problem att växtextrakt normalt tar lite längre tid för att få en effekt än vad det tar med östrogen. Det är vanligt att i dessa studier använda ett tre månaders intervall och det kan vara så att det är för kort för att en effekt skall framträda. Men problemet med att känna biverkningar och effekter på längre tids användning kvarstår.

I en annan sammanfattande studie över den vetenskap som finns kunde man inte lika positivt finna effekter på någon form av menopausala besvär med föda innehållande soja, sojaextrakt eller rödklöver extrakt och ändå var 25 kliniska studier med 2 400 försökspersoner inkluderade.

God effekt av genstein

En ny studie på fytoöstrogenen genistein som omfattade 125 patienter i aktiv behandling och 122 med placebobehandling visade en positiv effekt redan efter en månads behandling. Deltagarna i studien hade i genomsnitt 4.5 blodvallningar per dag.5 Effekten av genistein innebar en nära 60 procentig minskning av besvären efter ett års behandling och effekten var tydlig såväl efter en månads som efter tre, sex och tolv månader.

Vidare har man här kontrollerat effekten på slemhinnetjocklek i livmodern (endometrium) och den ändrades inte. Slutsatsen är att denna fytoöstrogen är effektiv som behandling på vasomotoriska symtom (värmevallningar) och utan negativa effekter på endometriet.

Kvinnor nöjda med sina komplementära val

Det är vanligt förekommande att kvinnor använder alternativa medel för klimakteriella besvär. De vanligaste är kosttillägg (44 procent), fysisk aktivitet och yoga (42 procent), avslappning och stresshantering (27 procent) och homeopatiska och naturläkemedel (25 procent).

Många kvinnor tycker att dessa behandlingar har goda effekter när de tillfrågas. De som tycker de har bäst effekt är ickerökande kvinnor som är fysiskt aktiva. Längd, vikt och ekonomi och andra livsstilsfaktorer spelar ingen roll för hur man upplever behandlingen. En annan studie förstärker dessa slutsatser.

Den sammantagna effekten av alternativa (komplementära) behandlingsmetoder för menopausala besvär är att de flesta är visade att inte ha någon effekt medan det förefaller som om fytoöstrogener i form av sojabönsextrakt har viss effekt och i några fall är visade inte ha negativa effekter under 1 års behandling. Längre tid än så finns i dagsläget inte studerat.

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 2 2007

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!