Ange ditt sökord

Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas eller förvärras. Foto: Shutterstock

Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas eller förvärras. Foto: Shutterstock

Glaukom (grön starr) – gör självtest

Glaukom (grön starr) är en folksjukdom med över 200 000 drabbade i Sverige. Det är en av de vanligaste ögonsjukdomarna i västvärlden och den näst vanligaste orsaken till blindhet världen över.

Annons:

Glaukom drabbar synnerven och påverkar synen. Karaktäristiskt för glaukom är minskat synfält, fläckvis synbortfall och beror ofta på ett högt tryck i ögat. Glaukom är vanligast i högre åldrar. 

Självtest – är du i riskzonen för att få glaukom?

Vem som helst kan få glaukom. Det finns dock vissa bakomliggande faktorer som ökar risken för att drabbas. I detta självtest kan du se om du har en ökad risk att drabbas av glaukom.

  1. Är du äldre än 50 år? Risken för glaukom ökar i takt med stigande ålder. Ungefär 5 procent av befolkningen över 70 år drabbas av glaukom.
  2. Har du högt ögontryck? En ögonspecialist kan mäta ögontrycket och se om det är för högt och kan skada synnerven. Ett högt ögontryck är i normalfallet inget som ”känns” varför man kan ha det utan att veta om det.
  3. Finns det andra i familjen som har glaukom? Glaukom är precis som många andra medicinska tillstånd ärftligt. Om någon i din familj, t ex förälder eller syskon, har glaukom ökar risken för att drabbas. 
  4. Har du afrikanskt eller asiatiskt ursprung? Personer med afrikanskt ursprung har högre risk att utveckla glaukom. 

Om du har svarat ja på flera av ovanstående frågor kan du vara i riskzonen för att få glaukom. Kontakta din husläkare eller optiker som kan remittera dig till en ögonspecialist för undersökning och ställa diagnos.

Hälften vet inte om att de är drabbade

Glaukom är en tyst sjukdom. I början av sjukdomen har man vanligtvis inga symtom alls. När man börjar märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält.

Ungefär hälften av de i västvärlden drabbade beräknas ha sjukdomen utan att veta om det. 

Vad är glaukom?

Glaukom eller grön starr som sjukdomen kallades tidigare är en sjukdom som drabbar ögats synnerv. Vid glaukom kan synbortfall uppstå på olika ställen i synfältet vilket kan upplevas på olika sätt. Man brukar beskriva det som att synen försvinner fläckvis.

Vid glaukom är ofta trycket i ögat förhöjt men glaukom uppträder även vid normalt eller lågt ögontryck. Glaukom finns i två former:

Kroniskt glaukom 

Det här är den vanligaste formen. Den kallas också öppenvinkelglaukom och utvecklas långsamt. Ett förhöjt ögontryck beror på att kammarvatten som produceras och som gör att ögat ”håller formen” inte filtreras ut i samma takt som det produceras.  

Man kan få sjukdomen i det ena eller i båda ögonen. Om bara det ena ögat är drabbat kompenserar det friska ögat för synbortfall i det andra. Därför upplever man ingen försämring av sitt seende. Det kan ta flera år innan man märker av besvären.

Akut glaukom 

Den här formen – som även kallas trångvinkelglaukom – är inte lika vanlig som kroniskt glaukom. Den uppträder plötsligt och ger stark smärta. Smärtan beror på att  kammarvattenflödet minskat eller avstannat helt, vilket gör att trycket i ögat blir mycket högt. Den akuta formen kräver snabb behandling av ögonläkare. Eftersom sjukdomen uppträder så påtagligt kan skador i viss mån undvikas.

Riskgrupper

Vem som helst kan få glaukom, men vissa faktorer ökar risken.

  • Högt ögontryck
  • Äldre, särskilt efter 50-års ålder ökar risken
  • Ärftlighet
  • Afrikanskt ursprung

Tidig upptäckt viktig

I början av sjukdomen har man inga symtom alls. När man börjar märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält. Man kan ha missat att se saker runtomkring sig. Kanske är det svårt att följa bilden när man tittar på teve, eller att se allt när man är ute och promenerar. Man kan aldrig få tillbaka den syn som man har förlorat. Därför är tidig upptäckt mycket viktig. Det går bra att prata med sin husläkare eller optiker om sina funderingar. En optiker kan misstänka att man har glaukom om man vid en synundersökning inte kan få fram förväntad synskärpa med glasögon eller om denne uppmäter förhöjt ögontryck.

Precis som husläkare har optikern möjlighet att skriva remiss till ögonläkare. Man kan själv också ta kontakt med sin närmaste ögonklinik eller en privatpraktiserande ögonläkare för undersökning. Det är alltid en ögonläkare som sköter utredning, ställer diagnos och sätter in eventuell behandling. Undersökningen är smärtfri. Trycket i ögat mäts med hjälp av en tryckmätare. Synfältet och ögonbotten kontrolleras för att se om synnerven har skadats.

Behandling

Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas eller förvärras.

  • Trycksänkande ögondroppar – vanligaste behandlingen är ögondroppar som sänker ögontrycket. Effekten av ögondropparna är antingen att minska produktionen av kammarvätska, att öka utflödet av kammarvätskan, eller en kombination av dessa båda. För att få ytterligare trycksänkande effekt kan man kombinera olika preparat. Tänk på att konserveringsmedel kan ge ögonirritation så det kan vara en fördel att välja ögondroppar utan konserveringsmedel. 
  • Laser – genom laserbehandling kan man öka avflödet av kammarvatten och därmed minska ögontrycket. Man försöker helt enkelt att få kammarvätskan att passera ut lättare. Laserbehandling utförs vid ett mottagningsbesök.
  • Operation görs exempelvis när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar inte är tillräcklig, när man har svårt att ta sina droppar eller om man får biverkningar som gör att man inte kan ta sina droppar. Operationen görs vanligen under lokalbedövning. Målet är att få kammarvattnet att lämna ögat lättare och sänka ögontrycket.

Det är viktigt att personer med glaukom följer ordinerad behandling och regelbundet undersöker sitt ögontryck. De bör också vara vaksamma på synförändringar.

Annons:

Källor:

Sbu.se, 1177.se

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Testa om du har synbesvär kopplat till gula fläcken
22 juni, 2020 Ögon & Öron

Testa om du har synbesvär kopplat till gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken (makuladegeneration) ...

Många äldre behöver nya glasögon
17 januari, 2020 Ögon & Öron

Många äldre behöver nya glasögon

I Sverige ser många 70-åringar sämre än vad de själva t...

Viktigt med hjälp vid synbesvär i samband med diabetes
20 februari, 2019 Diabetes

Viktigt med hjälp vid synbesvär i samband med diabetes

Att du som har diabetes kan drabbas av synskador kan ko...

Annons:
Kliande öron kan vara extern otit
21 februari, 2020 Ögon & Öron

Kliande öron kan vara extern otit

Om du efter frekvent bad och dykning får problem med kl...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Ta hand om ditt barns öron – låt vaxet vara!
11 juli, 2018 Barn & Graviditet

Ta hand om ditt barns öron – låt vaxet vara!

Öronvax är en naturlig del av kroppen och tvärt emot va...

Forskare: Högre sannolikhet för intelligens om du har glasögon
18 juni, 2018 Hjärnan & Nerver

Forskare: Högre sannolikhet för intelligens om du har glasögon

Forskare har tittat närmare på hur synfel påverkar vår ...

Redaktionen testar: Apple Airpods
23 november, 2017 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Airpods

Vår chefredaktör har testat Apples trådlösa hörlurar, A...

Distanskurs hjälpte användare av hörapparat
17 augusti, 2017 Ögon & Öron

Distanskurs hjälpte användare av hörapparat

Att leva med hörapparat innebär vissa utmaningar som ka...

Annons:
Problem med synen vanligt hos för tidigt födda barn
12 december, 2016 Barn & Graviditet

Problem med synen vanligt hos för tidigt födda barn

Många tidigt födda barn drabbas av olika problem med sy...

Från topp till tå – örat
14 oktober, 2016 Ögon & Öron

Från topp till tå – örat

Vi kan ha små eller stora öron, långa eller korta örons...

Solljus kan förhindra närsynthet hos barn
18 september, 2015 Barn & Graviditet

Solljus kan förhindra närsynthet hos barn

Efter att flera studier runt om i världen har visat sam...

Annons:
Torra ögon – ögondroppar hjälper
31 mars, 2015 Ögon & Öron

Torra ögon – ögondroppar hjälper

Ögon som skaver, bränner, kliar eller känns trötta kall...

Torra ögon? – Extra hyaluronsyra hjälper!
31 mars, 2015 Ögon & Öron

Torra ögon? – Extra hyaluronsyra hjälper!

Vad beror torra ögon på?Torra ögon drabbar cirka 10-15 ...

Vatten i örat kan vara skadligt
31 mars, 2015 Barn & Graviditet

Vatten i örat kan vara skadligt

Eksem kan leda till att hörselgången täpps till – och e...

Solförmörkelse på fredag – så skyddar du ögonen!
19 mars, 2015 Ögon & Öron

Solförmörkelse på fredag – så skyddar du ögonen!

Imorgon förmiddag, fredag 20 mars, kommer en så kallad ...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten