Ange ditt sökord

Lågt blodtryck brukar kallas för hypotoni eller hypotension. Det brukar definieras som ett blodtryck under 90/60. Foto: Shutterstock

Lågt blodtryck brukar kallas för hypotoni eller hypotension. Det brukar definieras som ett blodtryck under 90/60. Foto: Shutterstock

Lågt blodtryck (hypotoni) – symtom, orsaker och behandling

Lågt blodtryck är något som i de flesta fall inte ger några besvär. Det brukar vara ofarligt samtidigt som symtomen går över av sig själv utan behandling.

Annons:

De personer som oftast har lågt blodtryck är unga, långa och smala. Blodtrycket är det tryck som det cirkulerande blodet har på väggarna i våra blodkärl. Det är högre vid stress och fysisk aktivitetet och lägre när man slappnar av eller vilar. I de flesta fall anses ett lågt blodtryck som något som är bra för hjärta och kärl eftersom det inte belastar våra blodkärl.

Hypotoni/hypotension

Lågt blodtryck brukar kallas för hypotoni eller hypotension. Det brukar definieras som ett blodtryck under 90/60. Vuxna som har ett blodtryck under 90/60 och upplever symtom kan få diagnosen hypotoni. Om man däremot har ett blodtryck under 90/60 och inte har några besvär anses det inte som för lågt.

Vissa läkemedel som sänker blodtrycket kan orsaka lågt blodtryck. Det finns också sjukdomar som medför ett instabilare blodtryck. Högt blodtryck kallas för hypertoni eller hypertension. Högt blodtryck ses som skadligt för kroppen och kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

Symtom på lågt blodtryck

Några av de vanligaste tecknen på lågt blodtryck är:

  • yrsel
  • svaghet
  • kallsvett
  • att man känner sig svimfärdig

Svimingar, svimfärdighet och yrsel kan framför allt uppstå när man ställer sig upp snabbt. Trötthet kan också vara en bidragande faktor, så det kan vara en god idé att sätta sig upp i sängen innan man ställer sig upp om man vilat eller sovit. När hjärnan återigen får tillräckligt mycket blod brukar symtomen försvinna.

Vid kraftigare besvär kan man få yrsel även när man reser sig långsamt och försiktigt. Ibland kan de som har denna typ av ovanligare besvär med lågt blodtryck även lida av trötthet.

Hur vet man om man har lågt blodtryck?

Det enda sättet att veta om man har lågt blodtryck är att mäta det. Blodtryck mäts i övre (systoliskt) och undre (diastoliskt) tryck. Det systoliska trycket mäter när hjärtat pumpar ut blod till blodkärlen. Det diastoliska trycket mäter blodtrycket mellan hjärtslagen. Värdet anges med systoliskt och diastoliskt tryck tillsammans. Det övre trycket är före snedstrecket och det undre är efter snedstrecket, exempelvis 120/80. Blodtryck mäts i enheten millimeter kvicksilver, mm Hg.

Ett normalt blodtryck anses vara mellan 100 och 140/60-90. Blodtrycket förändras över tid så det kan vara bra att göra en ny mätning då och då. En blodtrycksmätning är en vanlig del av hälsokontroller. Det går även att mäta blodtrycket hemma om man har en tryckmätare. Det tryck som mäts av en läkare eller sköterska visar sig oftast vara högre än när du mätt det på egen hand. Eftersom blodtrycket kan skilja sig åt mellan olika tillfällen blir det allt vanligare att mäta det över 24 timmar. Läkaren kan då få en bild av hur blodtrycket ser ut, både under dagen och natten.

Behandling och lindring av lågt blodtryck

Det bästa sättet att motverka lågt blodtryck är regelbunden fysisk aktivitet. Glöm inte att dricka ordentligt med vätska när det är varmt ute. Detta är också viktigt om du har kräkts, har feber eller diarré. Vid svårare fall av hypotoni finns läkemedel som kan sättas in. Man kan försöka att äta lite lakrits, som har en viss blodtryckshöjande effekt.

Eftersom vissa läkemedel kan orsaka lågt blodtryck är det viktigt att rådgöra med din läkare om du fått symtom efter att du börjar ta ett läkemedel.

När bör man söka vård?

Om du har lågt blodtryck med små eller inga besvär behöver du inte söka vård. Kontakta en vårdcentral om du får besvär med:

  • Växande yrsel
  • Svimningar
  • Oregelbundenheter i hjärtat
  • Bröstsmärtor
Annons:

Källor:

1177.se

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: