Ange ditt sökord

De flesta som drabbas av en stroke är över 65 år men även yngre kan drabbas. Foto: Shutterstock

De flesta som drabbas av en stroke är över 65 år men även yngre kan drabbas. Foto: Shutterstock

Stroke – hjärnblödning eller propp (apoplexi)

Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.

Annons:

En stroke sker oftast i de delar av blodomloppet i hjärnan som är störst och mest aktiva. Tillståndet leder till syrebrist i hjärnan, vilket kan skada de funktioner som styrs av de områden där blodproppen eller blödningen sitter. De flesta som drabbas av en stroke är över 65 år men även yngre kan drabbas. Riskerna att få stroke kan öka genom rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller om man har förmaksflimmer. Därför är det viktigt med behandling och att man aktivt förebygger risken för blodproppar. 

Stroke och förmaksflimmer 

Förmaksflimmer är en av våra stora folksjukdomar, men många vet inte ens om att de lever med sjukdomen. Det är framförallt äldre som drabbas av förmaksflimmer och andelen patienter ökar med stigande ålder. 

Ett hjärta som fungerar som det ska pumpar runt blodet i kroppen i jämn takt. Har man förmaksflimmer så slår hjärtat i ojämn takt och blodet strömmar sämre genom hjärtat. Det kan leda till blodproppar som följer med blodet ut i kroppen, något som kan orsaka stroke. Att drabbas av en stroke till följd av förmaksflimmer är något som ca 6 000 personer gör årligen. Symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, trötthet och andfåddhet, men det är också många som inte märker någonting och som lever med så kallat tyst flimmer. 

Om du misstänker förmaksflimmer är det viktigt att du kontaktar din läkare eftersom obehandlat förmaksflimmer ökar risken för blodproppar som orsakar stroke och för tidig död.

Orsak vid stroke

Om man får en stroke efter hjärninfarkt så innebär det att det uppstår en blodpropp i ett blodkärl som ger nerverna i hjärnan dess syre och näring. Det kan handla om långvariga pålagringar som minskar kärlens förmåga att transportera blodet och en dag kan det bara ta stopp. I vissa fall kan proppen uppstå på andra ställen i kroppen och vandra upp till hjärnan. Proppen åsamkar nervskador och kan även ta död på nervceller i närheten. 

En stroke på grund av en hjärnblödning innebär att det är ett kärl i själva hjärnan som brister och gör att blod tränger ut i hjärnvävnaden. Det gör att blodet strömmar ut i hålrummet kring hjärnan och förstör nervceller och vävnader i området. Hjärnblödningen kan även uppstå på grund av att ett pulsåderbråck går sönder och detta är något som främst drabbar yngre personer.

Symtom vid stroke

De vanligaste symtomen är:

  • Domningar eller förlamning i ansiktet, i armar och ben och att det oftast bara är ena kroppshalvan som drabbas.
  • Svårighet att tala eller att förstå vad andra säger.
  • Synstörningar på båda eller ett av ögonen.

En strokedrabbad person kan även få svårt att gå samt uppleva en oförklarlig yrsel, ostadighet eller problem med balansen. Även plötslig huvudvärk kan uppstå.

Så kan du förebygga stroke

Har man förmaksflimmer medför det en ökad risk för stroke, framförallt om man är över 65 år. Ca 100 000 vet inte om att de har förmaksflimmer. Viktigt är därför att hitta dessa patienter, så att de kan få behandling i tid och slippa onödigt lidande. 

För att upptäcka förmaksflimmer, och därmed förebygga stroke, finns det en enkel och effektiv metod som du kan göra själv och det är att regelbundet känna din puls. Det gör du genom att hålla två fingrar på handleden nedanför tummen. Om du känner att pulsen är oregelbunden, fast du inte har gjort något särskilt, bör du kontakta vården för kontroll. Där kan de följa upp med ett EKG och se om du har förmaksflimmer. 

Ett förmaksflimmer som diagnostiseras och behandlas i tid kan minska risken för stroke.

TIA – en förvarning

TIA är en form av stroke som yttrar sig som en snabbt övergående syrebrist och beror på att hjärnan varnar för fel på blodtillförseln i form av en liten blodpropp som sedan försvinner.

TIA har samma symtom som vanlig stroke och det är inte ovanligt att man inom 24 timmar efter får en större blodpropp och en riktig stroke.

AKUT-testet avslöjar stroke

Ett enkelt sätt för personer utanför sjukvården att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet. Om en person plötsligt börjar bete sig annorlunda och man misstänker stroke ber man personen i fråga utföra följande handlingar:

A – Ansikte. Be personen le och visa tänderna.
K – Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening som “det är vackert väder i dag”.
T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112!

Misslyckas personen med något av detta rör det sig om misstänkt stroke.

Ring 112 vid stroke

Misstänkt stroke är alltid att betrakta som akut tillstånd och det är av yttersta vikt att den som drabbas fortast möjligt kommer till akutmottagningen på närmaste sjukhus.

“Time is brain”, är ett uttryck som läkare inom strokevården använder. Det innebär att insatserna vid omhändertagandet måste ske snabbt. Skadan i hjärnan är inte fullt utvecklad direkt efter insjuknandet, utan utvecklas efter hand under de första timmarna och dygnen. Ju snabbare en diagnos kan ställas och ju snabbare patienten får behandling – desto fler liv kan räddas och desto större är chanserna att kvarstående funktionsbortfall blir få eller inga alls.

Ring 112 och be om en ambulans!

Behandling av stroke

Det är viktigt att snabbt få vård vid en stroke, eftersom chanserna då är större att besvären försvinner och man blir bättre. Om man har fått en blodpropp så finns det mediciner som förebygger att nya blodproppar uppstår samt mediciner som löser upp de proppar som uppstått. Därför gäller det att snabbt vara på sjukhuset för att få hjälp.

Har man fått en blödning i hjärnan så krävs det ofta en operation. En annan behandling är medicin för att sänka blodtrycket. Har man drabbats av stroke så kan man behöva stanna en tid på sjukhuset för att få rätt sorts vård och rehabilitering. Det är vanligt med spasticitet (ökad muskelspänning) efter en stroke. Det är viktigt att spasticiteten behandlas, läs mer här

Man kan aktivt förebygga risken för blodproppar genom att regelbundet ta pulsen. Om pulsen är oregelbunden kan det vara ett tecken på förmaksflimmer, vilket innebär en ökad risk för stroke. Vid misstanke om förmaksflimmer bör man kontakta vården för vidare utredning och behandling.

Annons:

Källor:

Hjärt- lungfonden, 1177

Läs även

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Annons:
Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Migrän? Gör Migräntestet!
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
14 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Annons:
Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq