Julen är i antågande med ljus och fägring
Nu är det äntligen juletid med julbak och pynt inför advent. När man sätter upp utebelysningen blir allt lite ljusare och riktigt stämningsfullt. Det känns helt rätt att mysa framför brasan med en kopp glögg tillsammans med familjen, när det är ruggigt, mörkt och grått utomhus. Att med vänner strosa runt på julmarknaden och se julpyntade butiksfönster när man i lugn och ro letar efter de rätta julklapparna, kan inte annat än ge välbefinnande, eller? Ibland sätter alla förväntningar vi har på oss själva och det vi upplever att andra förväntar av oss, käppar i hjulen. Drömmen om en lugn och mysig decembermånad, blir i värsta fall en mardröm.
Att inse att första advent redan är över utan att ha hunnit baka de där supergoda lussebullarna eller utan att ha pyntat med farmors egenmålade ljuslyktor i form av granar, kan kännas som ett misslyckande. Tonåringarna är helt ointresserade av att mysa framför en brasa med oss föräldrar och får vi till en middag tillsammans på helgen, får vi vara glada. Är det inte kompisarna som gäller så är det träning, plugg eller ”orkar inte”. Någon julmarknad har jag inte besökt sedan barnen var små och att köpa julklappar i stan undvek jag även innan coronapandemin, då det inte är min grej att trängas i affärer.
Hur är det för dig? Är julen en tid för lugn och eftertänksamhet eller känner du julstress?
Förväntan är fantastiskt och stressande
Förväntan inför julafton är både fantastisk, men kan även göra att besvikelsen blir större om dröm och verklighet krockar. Om vi har en bild av hur det ska vara som inte stämmer överens med hur det blir, ökar stressen och vi mår sämre.
Psykologiforskaren Per Johanssons tips för att minska stressen inför jul är att våga göra annorlunda. Om du märker att stressen inte bara går ut över dig utan kanske även över dina nära och kära, är det dags att säga nej. Stryk baket av pepparkakshus, glöggfesten, julstädningen och inse att allt inte måste avslutas på jobbet för att julhelgen är i antågande. Lyssna till varandra om vad som egentligen är viktigt och fokusera på det. Be om hjälp och dela på ansvaret genom att exempelvis delegera vem som gör vad till julbordet. Om kraven höjs utan att vi får mer tid, måste kontrollen öka, menar Per Johansson. Forskning visar tydligt att när man inte upplever kontroll ökar stresshormonet kortisol i blodet. För att minska stressen behöver vi sänka förväntningarna, hjälpas åt, planera och inse att vägen mot målet också ska kunna innehålla glädje.
”Less is more” är numera min paroll
Själv är jag uppvuxen med en relativt liten släkt. Min familj började tidigt plocka bort ”måsten” från julbordet, såsom dopp i grytan, revbensspjäll och lutfisk, för att i stället hålla fast vid julskinka, Janssons frestelse och ägghalvor. Ja, vi har alltid ägghalvor, både till jul, påsk och midsommarafton. Man blandar äggulan med Kalles kaviar och lite grädde och lägger i halvorna och toppar med lite röd eller svart kaviar och dill – enkelt och riktigt gott om du frågar mig. Ju äldre barnen har blivit har vi även minskat ner på julklapparna, vilka åtminstone blir färre även om de blivit dyrare med åren.
Julpyntet har jag rationaliserat bort en del då jag faktiskt tycker att ”less is more”, även om min tonårsdotter inte håller med mig. Hon älskar en amerikansk jul som ofta handlar om ”the bigger the better”. Vi besökte nyligen en nyöppnad amerikansk butikskedja och wow vilka julsaker de har. Tre upplysta renar, 1,5 till 2 meter höga, att ha framför huset eller en megastor snögubbe som lyser i olika färger. Min dotter ville verkligen köpa renarna, men jag höll fast vid att när hon väl flyttat hemifrån, får hon prioritera detta om hon vill och kan.
Vi försöker dock hålla fast vid traditionen att titta på ”Kalle” kl.15, även om utbudet av tecknad film numera är enormt. Själv minns jag ”Kalle” som något man såg fram emot i veckor innan julafton – det var nästan lika stort som julklappsutdelningen. Att spela sällskapsspel hör också julen till och i år kommer vi definitivt att tända en brasa och vem vet, kanske blir det en ny jultradition för oss. En annan ny tradition vi och många med oss har infört är julklappslekar, vilket kan vara ett fint sätt för alla att få öppna någon klapp, men där vi inte behöver köpa en mängd julklappar till höger och vänster.
Att vara kristet religiös kan ge ökat välmående till jul
Julen ska ju vara en glädjefull högtid, men i stället upplever vi i genomsnitt mindre välmående vid jul än annars på året, vilket delvis kan förklaras med alla måsten, tidspress och ekonomisk stress. Enligt en forskningsstudie från elva europeiska länder där Umeå universitet medverkat, visar det sig att kristna människor går mot strömmen och blir inte mindre lyckliga till jul. Är man dessutom starkt religiös upplever man till och med en liten ökning av sin tillfredsställelse med livet kring jul. Kristet religiösa verkar alltså balansera måstena bättre mot julens egentliga budskap. Kanske handlar det om att känna tacksamhet över det vi faktiskt har och inte bara presterar och levererar inför och under jul? Eller är det lugnet i bönen eller gemenskapen man känner i sin tro, som gör underverk för välbefinnandet? Detta kan vara väl värt att fundera kring. Men oroa dig inte, statistiken visar att vi människor generellt får tillbaka normala värden för vår tillfredsställelse med livet, relativt snart efter jul.
Jag önskar dig en fridfull tid inför jul och en fantastisk mysig julhelg!
God Jul & Gott Nytt År!
Varför firar vi jul?
Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesus födelse. Svenska kyrkan beskriver advent som betyder ankomst, som en fyraveckorsperiod av mental förberedelse, för att ta emot Gud som människa. Vi tänder adventsstjärnor som påminnelse om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes. Julfirandet är en tradition med mycket gamla historiska rötter och ända sedan 300-talet e.Kr har firandet förknippats med Jesus födelse. Bön är ett samtal med Gud vilket kan ske hur som helst, var som helst och om vad som helst, med ord eller tyst i hjärtat.
