Ange ditt sökord

Det är lättare sagt än gjort att gå ner i vikt när biologiska processer i vår kropp gör allt för att motverka viktnedgång. Foto: Shutterstock

Det är lättare sagt än gjort att gå ner i vikt när biologiska processer i vår kropp gör allt för att motverka viktnedgång. Foto: Shutterstock

Världshälsodagen för fetma – nya nationella riktlinjer på gång

Den 4 februari kallas "Världshälsodagen för fetma". Detta vill vi på DOKTORN lyfta, då det fortfarande finns mycket skam och skuld för de som drabbas. Detta trots att man idag vet att fetma är en kronisk sjukdom med både genetiska, biologiska och miljömässiga orsaker.

Annons:

Socialstyrelsen arbetar just nu med att ta fram nationella riktlinjer för vård vid fetma. Man kommer rekommendera vissa undersökningar och behandlingar för barn och vuxna som har fetma. Detta ska publiceras under hösten 2021.

Skillnad på övervikt och fetma

Övervikt och fetma är riskfaktorer för att drabbas av sjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det kan även göra att människor isolerar sig och mår mentalt dåligt. Det är också en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten (FHM). Det kan vara lätt att blanda ihop övervikt och fetma och i medicinska sammanhang är begreppen skilda åt. WHO (World Health Organisation) klassificerar fetma som en sjukdom och ett allvarligt hot mot hälsan. Vid fetma behöver man professionell hjälp. Övervikt är ingen sjukdom, men det kan öka risken att utveckla fetma.

Fördomar skadar många med fetma

Hur många har inte tänkt tanken att en person med fetma borde ta hand om sig bättre, sluta äta ”snabbmat” och att de måste ha ”dålig karaktär”. Men är det verkligen så enkelt? De flesta av oss känner till att övervikt och fetma ökar risken för många sjukdomar och att övervikt och fetma bland barn har ökat.

Däremot är det inte alla som känner till hur svårt det är att minska i vikt och att behålla en lägre vikt, oavsett om man gör försök på egen hand eller får professionell hjälp. Det är viktigt att känna till att våra biologiska överlevnadsprocesser gör allt för att motverka viktminskning. Detta är förstås mycket viktigt vid svält men inte lika praktiskt i ett samhälle med ständig tillgång till god energirik mat.

Personer med fetma utsätts tyvärr ofta för negativa fördomar som exempelvis att det skulle handla om brist på kunskap eller handlingskraft. Detta kan i värsta fall leda till psykisk ohälsa, som depression och problem med hetsätning, vilket gör det än svårare att gå ner i vikt. Det är viktigt för alla att vara medvetna om att genetiken spelar en stor roll vad gäller viktproblem.

Forskning visar att fördomar kring fetma kan leda till sämre hjärt- och kärlhälsa för de som känner sig dömda och det är ofta ett hinder för fysisk aktivitet. Vissa personer med fetma vill helt enkelt inte utsätta sig för en miljö där de med större sannolikhet kommer känna sig dömda. Dessa fördomar verkar tyvärr även finnas inom vården och personer med fetma uppger att de inte alltid tas på allvar och ibland drar sig för att söka nödvändig vård.

Det är viktigt att vården och samhället slutar att klandra individer för att inte ta ansvar och istället vidtar åtgärder som grundar sig i kunskapen om fetmans genetiska, biologiska och miljömässiga orsaker. Vi bär alla ett ansvar att inte kommentera någon annans vikt eller hälsa kopplat till vikten. Även oombedda råd kring viktnedgång är sällan till hjälp, då personer med övervikt och fetma sällan saknar kunskapen. Istället behövs mer forskning för att ytterligare förstå komplexiteten kring sjukdomen och hur man på bästa sätt kan förebygga och behandla. Mer forskning skulle vara en signal om behovet av gemensamma insatser istället för att skuldbelägga individen.

Ökning av övervikt och fetma

Den ökning av övervikt och fetma man ser i världen är alarmerande. I Europa finns idag minst 135 miljoner feta personer och cirka 6 miljoner med svår fetma. Man misstänker att antal sjuka kommer att fördubblas de närmsta 20 åren. Så som samhället är utformat idag riskerar fler att få övervikt och fetma. Man ser även tydliga skillnader i förekomst i olika grupper och var man bor i landet, vilket ger en ojämlik hälsa.

Förebyggande arbete mot fetma

Vi behöver bromsa utvecklingen och det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på alla nivåer, lokalt likväl som nationellt, menar Folkhälsomyndigheten. Flera aktörer måste hjälpas åt, som förskola, skola, arbetsliv till hälso- och sjukvården, livsmedelsindustrin och det civila samhället – du och jag.

Livsmedelsbutiker skulle kunna plocka bort alla sötsaker i närheten av kassorna och välja små och inte stora påsar vid plock godiset. Förskolor kan välja fler fysiska aktiviteter, gärna utomhus och servera balanserad kost med ett minimum av sockrade livsmedel. Redan i förskola och skola kan det vara bra om det finns personer anknutna till skolan med kompetens inom hälsa och hur man kan göra hälsosamma livsstilsförändringar. På mödravården och BVC kan det också finnas stor nytta med kunskap inom en hälsosam livsstil och hur man kan bryta negativa vanor. Allt för att stötta, eventuellt ge ny kunskap, men inte skuldbelägga. Som förälder har man ett stort ansvar, men det kan vara lättare sagt än gjort att vara ”coach” till sitt barn/tonåring. Därför är det viktigt att poängtera att det inte är ett misslyckande att ta hjälp – tvärtom är det modigt och starkt! Vi behöver även planera våra samhällen så att det främjar en mer aktiv livsstil. Det gäller exempelvis att behålla parker och grönområden.

Övervikt och fetma i Sverige enligt FHM

  • Andelen skolbarn (11-15 år) med övervikt och fetma har fördubblats under åren 1989/90 till 2017/18. Under samma tidsperiod har andelen med fetma femdubblats, från 0,8 till 4 procent. Risken är stor att övervikt/fetma kvarstår i vuxen ålder och att det påverkar den fysiska och psykiska hälsan.
  • Övervikt eller fetma hos gravida, vid inskrivningen vid mödrahälsovården, ökade från 25 procent 1992 till 43 procent 2019. Detta ökar inte bara risken för den gravida kvinnans egen hälsa, utan kan även ge ökad risk för graviditets- och förlossningskomplikationer och negativ påverkan på barnet.
  • Under perioden 2006 till 2020 hade andelen vuxna mellan 16–84 år med antingen övervikt eller fetma ökat från 46 procent till 52 procent. Störst ökning av övervikt såg man bland 45–64-åringar och de yngsta (16–29 år), vars andel av övervikt eller fetma ökade från 22 procent 2006 till 29 procent 2020.
  • Andelen med fetma har tredubblats sedan 1980-talet, vilket betyder att över en miljon vuxna i dag har fetma.
  • Andelen med normalvikt har minskat sedan 80-talet. Detta betyder att fler individer blivit tyngre och vi har fått en påfyllnad i högre viktkategorier.

Klicka här om du vill läsa mer om diabeteskirurgi.

Klicka här om du vill läsa hur förändrad livsstil hos gravida med fetma påverkade fostrets gener.

Klicka här om du vill läsa mer om fetmakirurgi.

Annons:

Källor:

Folkhälsomyndigheten

Svenska Dagbladet

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons:

Vi skänker 2 kr till Cancerfonden för varje ny prenumerant!

Gratis nyhetsbrev – få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.