Klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa på flera olika sätt. Värmeböljor förvärrar sjukdomar, ökar dödligheten och ökar risk för bredare spridning av infektionssjukdomar. Här följer en mer utförlig beskrivning av kopplingen mellan klimathot och människors hälsa:
Psykisk ohälsa är ett utbrett problem som påverkar både individer och samhället i stort. Undersökningar belyser de komplexa sambanden mellan psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter och socialt stigma.
I en värld där stress och psykisk ohälsa tyvärr är allt för vanligt förekommande, finns det en strävan mot att hitta verktyg för att uppnå en hållbar hälsa, både fysiskt och mentalt. Ett sådant stråk av hopp leds av forskare som Christina Andersson, en legitimerad psykolog och medicine doktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Jag hade nöjet att intervjua henne och få en inblick i hennes tankar kring självmedkänsla, medkänsla och det som ger oss lycka, samt hur detta kan integreras i vår vardag.
Sömn är inte bara en paus från vakenheten; det är en komplex och dynamisk process som är avgörande för vår fysiska, mentala och emotionella hälsa. Genom att förstå de olika aspekterna av sömn, från dess fysiologi till dess inverkan på vårt dagliga liv, kan vi optimera vårt välmående och vår prestation.
I en värld fylld med konstanta utmaningar och press, är det viktigt att förstå hur man effektivt hanterar stress. Här får man förståelse för hur stressen påverkar hjärnan och praktiska strategier för att hantera stress och ångest i vardagen.
Kampen för jämställdhet mellan könen är en lång och fortfarande pågående resa som kvinnor över hela världen har deltagit i sedan tidernas begynnelse. Internationella kvinnodagen den 8 mars, instiftad av FN 1977, är en årlig påminnelse om detta engagemang och en chans att reflektera över hur långt vi har kommit och hur långt vi fortfarande har att gå.
Sverige tar ett banbrytande steg in i framtiden genom att etablera sig som en global ledare inom lyckoforskning. Handelshögskolan har nyligen invigt sitt nya forskningscenter för lycka, och i samband med detta har Micael Dahlen utnämnts till världens första professor i lycka. Detta historiska ögonblick markerar en viktig milstolpe i den svenska akademiska världen och signalerar att lycka och välbefinnande nu tas på allvar i samhället.
I dagens samhälle har utbildning en avgörande betydelse för att forma våra framtida generationer. Forskaren och pedagogen Björn Boman har i en studie visat att det som främst förutspår hur bra en elev kommer att prestera i skolan är IQ, men även samvetsgrannhet, målmedvetenhet och förmåga att fokusera påverkar.
Forskning kring psilocybin (huvudingrediensen i magiska svampar) och psykoterapi vid depression visar god effekt, men mer forskning krävs. Ny studie undersöker hur vårdpersonal som blivit deprimerad under det tunga arbetet med COVID-19-patienter, kan bli hjälpta av psilocybin.
Unga kvinnor och män med autism har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med jämnåriga personer utan autism. Särskilt sårbara tycks kvinnor med autism vara. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.
Idag har vi en skola i behov av förändring. I stället för att lyfta barns nyfikenhet och kreativitet har en detaljstyrd läroplan och betygskriterier på fikonspråk, gjort att många barn slås ut redan i grundskolan. Nu hoppas Christian Lundahl, professor i pedagogik, att den nya läroplanen ska leda till mer utrymme för relationsskapande, samarbete och fokus på att lyfta elevernas styrkor. Han ser även behov av mer praktisk utbildning för lärare kring ledarskap, coaching och betygssättning.
Dagens skola når inte upp till skollagens mål om att erbjuda alla barn en lyckad och trygg skolgång. Politiker och pedagoger har satt ribban så pass högt att omkring 20 procent av alla barn inte har den mognad eller förmåga som krävs för att nå de höga kraven. Lösningen ligger dels i förändring av lärarutbildningen, vidareutbildning av all skolpersonal, en mer individanpassad och tydlig skolmiljö och större förståelse för barn med olika svårigheter.
Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning tyder mycket på att förändringarna som skolan genomgått de senaste 20 åren har påverkat ungas psykiska hälsa negativt. Till följd av skolreformen 2011 (LGR 11) fick skolan större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg. Detta har i sin tur följts av ökad nedstämdhet, sömnsvårigheter, huvudvärk, magknip och stress hos barn och ungdomar. Stressen i skolan har fördubblats - är detta verkligen rätt väg framåt?
Den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Svenska Läkaresällskapet har i en rapport kommit med förslag på åtgärder där skolan utgör den mest relevanta arenan för förändringar.
