Ange ditt sökord

Omkring 6,2 miljoner personer med diabetes typ 2 i Europa beräknas kunna vara aktuella för diabeteskirurgi. Foto: Shutterstock

Omkring 6,2 miljoner personer med diabetes typ 2 i Europa beräknas kunna vara aktuella för diabeteskirurgi. Foto: Shutterstock

Diabeteskirurgi – ny behandling vid diabetes typ 2

Diabeteskirurgi är ett nytt sätt att behandla diabetes typ 2. Studier har visat att patienter får en minskad risk för diabetes typ 2, eller en väsentlig förbättring eller botas om de redan har sjukdomen. Den kirurgiska behandlingen minskar på sikt också riskerna för cancer och hjärtkärlsjukdom för dessa patienter.

Annons:

Forskning visar att diabeteskirurgi kan användas för att förhindra eller behandla diabetes typ 2 och dess följdsjukdomar och att det minskar behovet av läkemedel. Med diabeteskirurgi menar man ingrepp i magtarmkanalen för att påverka signalsystemen, som i sin tur styr aptitreglering och ämnesomsättning. När man förändrar signaler i ett flertal hormon- och nervsystem, botas eller lindras exempelvis diabetes, blodfettsrubbningar, högt blodtryck och sömnapné.

– Diabeteskirurgi används i betydligt mindre omfattning än det borde enligt nuvarande rekommendationer från nationella och internationella diabetesorganisationer, säger Torsten Olbers, professor i metabol kirurgi, Linköpings universitet. Kanske beror det på att man tidigare har varit osäker på kirurgins långtidseffekter, men också på att det ofta är svårt att acceptera och rekommendera nya behandlingsstrategier. Jag tror att vi kommer att se en ökning av diabeteskirurgi framöver och det hade varit önskvärt att operera lika många för diabetes som vi opererar för fetma. Att få förbättring eller bot av diabetessjukdomen är viktigt, men man får inte glömma att diabeteskirurgi även kan förebygga och behandla hjärtsjukdom, ledförslitningar, sömnapné och viktnedgången leder till förbättrad livskvalité.

Kriterier för diabeteskirurgi

Genom ett internationellt samarbete inom diabetesmedicin har man tagit fram riktlinjer för vilka personer som kan vara aktuella för diabeteskirurgi. Man utgår från patientens BMI, livsstil, blodsockerkontroll och behov av läkemedel. BMI beskriver en persons kroppsvikt i relation till längden. Om man har ett BMI på 25 till 30 räknas det som övervikt och BMI över 30 som fetma.

  • BMI 35 och uppåt; patienten rekommenderas operation i princip oberoende av blodsockerkontroll.
  • BMI 30-34,9; kirurgi bör övervägas om blodsockret är dåligt kontrollerat trots medicinsk behandling.

Utgår man ifrån dessa riktlinjer beräknas omkring 6,2 miljoner personer med diabetes typ 2 i Europa kunna vara aktuella för diabeteskirurgi. Uppfyller personen indikationen för operation bör man inte vänta för länge med att aktualisera ingreppet. Data visar att ju kortare tiden från diabetesdebut till operation, desto större chans för normala blodsockernivåer efter diabeteskirurgin.

– Idag är det många gånger patienten själv som får driva indikationen och många har skuldkänslor kring vikten och tänker att man bara borde ”äta mindre och röra sig mer”, berättar Torsten Olbers. Det gäller att vi inom vården är evidensbaserade och berättar för diabetiker med övervikt och fetma att statistiken visar att det är oerhört svårt att uppnå de önskade positiva förändringarna med livsstilsförändringar på egen hand.

Om du eller en anhörig passar in på kriterierna för diabeteskirurgi så kontakta ett sjukhus med specialistkunskap både inom diabetes och fetma. Det finns bred expertis inom diabeteskirurgi på exempelvis Karolinska Universitetssjukhuset, Ersta sjukhus eller Danderyds sjukhus inom Stockholm alternativt Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Carlanderska sjukhuset i Göteborg.

Operationsmetoder vid diabeteskirurgi

Vanliga operationsmetoder vid diabeteskirurgi är gastric bypass och sleeve gastrektomi. Båda operationsmetoderna görs med titthålsteknik vilket ger större möjlighet för en snabb återhämtning och minimerar sjukhusvistelsen.

–  Vi ger alltid patienten möjligheten att optimera sig själv inför operationen. En till fyra veckor inför operationen rekommenderas en lågkalorikost, man ska sluta röka och inte dricka alkohol och man ska försöka att röra på sig mer, säger Torsten Olbers.

Hur vanligt är diabeteskirurgi?

Under 2017 genomfördes drygt 5400 operationer enligt det skandinaviska kvalitetsregistret för obesitaskirurgi (SOREG). Det finns data från fler än 70 000 patienter som opererats sedan registret startade år 2007.

Vad händer vid diabeteskirurgi?

Efter diabeteskirurgi vet man att hormonet grehlin, som ökar hungern, minskar. Samtidigt ökar mättnadshormoner som frisätts från tarmen efter en måltid. Konsekvensen av detta blir att man snabbare känner sig mätt. Resultatet av förändringarna i mag-tarmkanalens signalsystem är en bestående viktnedgång som uppnås genom att kroppen ”accepterar” en lägre viktnivå.

–  Efter operationen får man förutom viktnedgång, bot eller förbättring av sin diabetes med exempelvis stabilare blodsocker, men även sänkt blodtryck och förbättrad livskvalité, berättar Torsten Olbers. Många blir förvånade när de börjar äta igen efter operationen, för det känns ofta ungefär som vanligt. Skillnaden är att man inte är lika hungrig och att man snabbare blir mätt och därför behöver äta mindre och oftare. Man kan säga att det tar omkring en vecka att återhämta sig fysiskt från operationen och två till tre veckor att komma in i de nya matrutinerna.

Flertalet personer som genomgår operationen brukar i längden ha svårt att komma på något som hindrar dem i vardagen, fortsätter Torsten Olbers.

–  Men självklart får man en påminnelse när man äter för fort, för mycket och fel. Om man exempelvis hoppar över frukosten och istället tar en läsk och godis till lunch kan man få hjärtklappning, kallsvettning och behöva vila. Man får alltså en tydlig påminnelse när man gör saker man inte borde.

Långvariga effekter av diabeteskirurgi

Man har i en rapport baserad på siffror från SOREG (skandinaviska kvalitetsregistret för obesitaskirurgi), tittat på den långvariga effekten av kirurgisk behandling på diabetes typ 2. Man såg att av 11 808 patienter som hade diabetes typ 2 innan operationen var omkring 67 procent fria från diabetes typ 2 under de första två åren efter operationen. Efter fem och tio år var samma siffra 59 procent respektive 45 procent. Det visade sig även att ju tidigare efter diagnosen av diabetes typ 2 operationen genomfördes, desto större sannolikhet att man fick en bestående sjukdomsfrihet och desto bättre var skyddet mot komplikationer av diabetes. En stor del av de patienter med diabetes typ 2 som genomgår diabeteskirurgi upplever en långvarig normalisering av blodsockret utan behov av läkemedel. Kirurgi kan förutom en förbättrad blodsockerkontroll även reducera risken av cancer och hjärtsjukdom.

–  Man har sett att ett till två år efter en gastric bypass operation äter man ofta lika stor mängd mat dagligen som före operationen, men man äter mer utspritt och något nyttigare, menar Torsten Olbers. Detta gör att man sammantaget får i sig runt 400 kalorier mindre varje dag vilket räcker för att hålla normalvikten och inte få tillbaka sin diabetes.

Han vill även påpeka att dessa operationer, liksom all kirurgi, är förknippad med risk för komplikationer.

–  Men riskerna vid diabeteskirurgi är idag inte större än till exempel vid gallsten eller blindtarmsoperationer, och de medicinska riskerna är större om man inte opereras, säger Torsten Olbers. Även längre tid efter operationerna kan man få komplikationer. Dock har utvecklingen av kirurgteknikerna utvecklats vilket gjort att problem som tarmvred idag inte drabbar mer än en av 50, jämfört med tidigare en av fem. Man behöver också ta vitamin och mineraltillskott livslångt för att undvika brister.

Det är viktigt för vården och samhället att förstå att kroppens ”vikttermostat” reglerar vikten på samma sätt som ”värmetermostaten” reglerar kroppstemperaturen, fortsätter Torsten Olbers.

–  Detta är komplexa system som i huvudsak inte är viljestyrda och därför måste vi ta bort skuld och skam från sjukdomar som fetma och typ 2 diabetes. Många patienter tycker att de får skylla sig själva och att det är deras eget fel att de har blivit sjuka. Tyvärr får de ofta vatten på den kvarnen när de söker sjukvård. Inom vården och i samhället behöver vi bli bättre på att bemöta dessa patienter med kunskapen att de lider av en sjukdom.

Minskad risk för kärlskador med diabeteskirurgi

Genom den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects) har man tittat på förekomsten av sjukdomstillstånd orakade av förändringar i de små blodkärlen. Dessa förändringar är tyvärr vanliga vid diabetes där ögon, hjärta, njurar, fötter och ben kan drabbas. Man studerade omkring 4 000 svenska patienter med fetma som följts upp till 26 år efter att antingen kirurgi genomförts eller medicinsk behandling påbörjats. Resultaten visade att risken för sjukdomar orsakade av kärlskador minskade hos de patienter som genomgått kirurgi jämfört med de som fått icke-kirurgisk behandling. Störst riskminskning sågs hos patienter som vid studiens start inte utvecklad diabetessjukdom än. Riskminskningen kvarstod över 15 år oavsett om patienten utvecklad diabetes eller inte. Vid 15 års-uppföljningen hade 47 av 301 personer från pre-diabetes gruppen utvecklat diabetes typ 2, jämfört med 158 av 290 patienter i kontrollgruppen.

Diabetes typ 2 – en global epidemi?

Omkring 450 000 svenskar har diabetes vilket betyder att fem procent av befolkningen är drabbade. Nio av tio har diabetes typ 2. Bland det första som händer vid utveckling av typ 2-diabetes är att man får nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes. Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Det sparade sockret i levern och i musklerna släpps ut i kroppen i lagom mängd när det behövs, exempelvis mellan måltider eller när man sover. Vid diabetes klarar kroppen inte av att reglera detta till en bra blodsockernivå och alltför mycket blodsocker släpps då ut. Blodsockret ökar då ännu mer. Detta är anledningen till att blodsockervärdet kan vara högt hos personer med typ 2-diabetes, även om man inte har ätit något och framför allt på morgonen.

Diabetes typ 2 ökar nästan som en global epidemi till följd av förbättrad levnadsstandard tillsammans med mindre fysisk aktivitet och att tillgängligheten på ohälsosamma livsmedel är oändlig. Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, det vill säga mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla diabetes typ 2.

Orsaker till diabetes

Orsaken bakom att man får diabetes typ 2 är inte känd, men man vet att genetik och livsstil påverkar. Genom att äta hälsosamt och röra på sig varje dag minskar risken för sjukdomen. Även stress och rökning har visat sig öka risken att få diabetes.

Symtom på diabetes

Diabetes typ 2 debuterar vanligtvis i vuxen ålder där symtomen kommer långsamt och med olika styrka. Detta gör att det kan ta lång tid innan sjukdomen upptäcks och diagnosticeras. Vanliga symtom som kan göra att man söker vård är att man kissar ofta och mycket, ökad törst, trötthet och försämrad och suddig syn.

Komplikationer vid diabetes typ 2

Om man inte kontrollerar sin diabetes kan sjukdomen i värsta fall leda till exempelvis hjärtinfarkt, stroke, blindhet, njursvikt och amputation. Diabetes är med andra ord förenad med kraftigt ökad risk för allvarliga komplikationer och för tidig död.

Behandling vid diabetes typ 2

Första behandlingssteget är att genom förbättrade matvanor och ökad motion hålla sina blodsockervärden i schack. Många kommer dock så småningom behöva komplettera med blodsockersänkande läkemedel och efter hand också läkemedel som injektion.

Annons:

Källor:

SOREG registret

1177.se

Diabetesförbundet

Nationella diabetesregistret

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!