Ange ditt sökord

Vissa  föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.

Vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.

Högre skaderisk hos barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn och allra störst är risken under det första levnadsåret.

Annons:

Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ.

Att vara barn till föräldrar med psykisk ohälsa långt ifrån ovanligt

Studien, som gjordes i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följde 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare. 

Enligt forskarnas uppskattningar har mellan 7–11 procent av alla barn i Sverige en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård. Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse och i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador.

Behov av att se över förebyggande åtgärder

Resultatet från studien belyser behovet av extra stöd kring förebyggande åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar. Enligt forskarna bör man se över om det går att minska skador hos dessa barn genom att anpassa säkerhetsåtgärder i och utanför hemmet för föräldrar med psykisk ohälsa. 

— Våra resultat visar att det finns ett behov av ökat stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan idag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet genom att även ta hänsyn till föräldrarnas psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa och studiens korresponderande författare.

Störst risk för små barn

Störst risk kopplat till vanliga psykiska sjukdomar Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa.

Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år.

Depression, ångest och stressjukdom

Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador.

Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa.

Våldsamma incidenter sällsynt

Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor.

Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa.

Kan vara svårt att bibehålla uppsikten

Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.

— Psykisk sjukdom är ofta förknippat med sämre socioekonomiska förutsättningar, som till exempel kan leda till att familjen bor i en mindre trygg inom- och utomhusmiljö eller inte har råd med vissa säkerhetsanpassningar. Vi kan inte utesluta att riskerna i vår studie delvis förklaras av sådana socioekonomiska faktorer, trots att vi försökt kontrollera för föräldrarnas socioekonomi så gott vi kunnat. Vi har heller inte studerat huruvida vissa mediciner mot psykisk sjukdom, framförallt de som har inverkan på vakenhetsgraden och uppmärksamhet, skulle kunna påverka barnens risk för skador, och detta bör undersökas i framtida studier, säger Nevriana.

Annons:

Karolinska institutet Publikation ”Maternal and paternal mental illness and risk of injuries in children and adolescents: a nationwide register-based cohort study in Sweden,” Alicia Nevriana, Matthias Pierce, Christina Dalman, Susanne Wicks, Marie Hasselberg, Holly Hope, Kathryn M Abel, Kyriaki Kosidou, BMJ, 9 april, 2020, doi: 10.1136/bmj.m853

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Medicinhistoria: Depressionsbehandling – förr och nu

Medicinhistoria: Depressionsbehandling – förr och nu

Hur har synen på depression förändrats genom tiderna, h...

Social ångest och personlighet starkt sammanflätade

Social ångest och personlighet starkt sammanflätade

Personer med social ångest har markant avvikande person...

KBT på distans – bra alternativ vid hälsoångest

KBT på distans – bra alternativ vid hälsoångest

Hälsoångest är ett tillstånd som riskerar öka i coronap...

Annons:
Husdjur kan förebygga självmord hos äldre
22 april, 2020 Depression & Ångest

Husdjur kan förebygga självmord hos äldre

För många är ett husdjur så mycket mer än ett sällskap ...

Oroväckande ökning av självmord bland unga
22 april, 2020 Depression & Ångest

Oroväckande ökning av självmord bland unga

De senaste tjugo åren har trots en nollvision antalet s...

Psykologen: Viktigt att förstå att oro kring pandemin är normalt

Psykologen: Viktigt att förstå att oro kring pandemin är normalt

Oro, tankar och ensamhet är några av de konsekvenser en...

Ny kunskap om depressioners biologi och behandling vid depression

Ny kunskap om depressioners biologi och behandling vid depression

En ny studie identifierar den mekanism som ligger bakom...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Studie: Internetbehandling kan hjälpa vid ofrivillig ensamhet
18 februari, 2020 Depression & Ångest

Studie: Internetbehandling kan hjälpa vid ofrivillig ensamhet

Inte många vill tala om att de känner sig ofrivilligt e...

Annons:
Ensamhet – lika farligt som rökning
17 februari, 2020 Depression & Ångest

Ensamhet – lika farligt som rökning

Om du upplever ensamhet är du inte den enda, omkring va...

Markant ökning av könsdysfori – ytterligare ökning att vänta
13 februari, 2020 Barn & Graviditet

Markant ökning av könsdysfori – ytterligare ökning att vänta

Sedan millennieskiftet har antalet personer som fått di...

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!
31 januari, 2020 Bättre liv

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!

Många svenskar får besvär i samband med att årstiderna ...

Annons:
Vården missar andra hälsoproblem hos patienter med depression
30 januari, 2020 Depression & Ångest

Vården missar andra hälsoproblem hos patienter med depression

Personer med svårbehandlad depression lider ofta av sam...

Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa
28 januari, 2020 Depression & Ångest

Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa

Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depressio...

Varannan svensk slarvar med kosten – så skapar du en ny vana
17 januari, 2020 Depression & Ångest

Varannan svensk slarvar med kosten – så skapar du en ny vana

Äta hälsosammare, träna mer och stressa mindre. Så bruk...

Så pratar du som vuxen med ungdomar om psykiskt mående
14 januari, 2020 Depression & Ångest

Så pratar du som vuxen med ungdomar om psykiskt mående

Allt fler ungdomar mår psykiskt dåligt, men många upple...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq