Ange ditt sökord

Tekniska hjälpmedel som ökar livskvaliteten anses vara ett viktigt redskap.  Foto: Shutterstock

Tekniska hjälpmedel som ökar livskvaliteten anses vara ett viktigt redskap. Foto: Shutterstock

Demenssjuka missar teknikhjälp på grund av dålig information

Äldre som lider av demens får inte alltid information om digitala hjälpmedel som skulle kunna hjälpa dem i vardagen. En bättre dialog mellan de olika vårdgivarna skulle gynna personer som drabbas av demens.

Annons:

Det visar forskning vid Handelshögskolan i Örebro.

Tekniska hjälpmedel används inte fullt ut

Antonios Tsertsidis är doktorand i informatik vid Handelshögskolan på Örebro universitet och ingår också i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing.

Hans forskning tar avstamp i kunskapen om att vi blir allt fler äldre i Europa – och att även antalet människor som drabbas av demens beräknas öka rejält under de kommande decennierna.

– Det finns bra tekniska hjälpmedel idag, men de används inte fullt ut. Det är lite synd, säger Antonios Tsertidis.

Kan avlasta vården

Tekniska hjälpmedel som kan avlasta vården och öka livskvaliteten för de demenssjuka anses vara ett viktigt redskap. Det kan handla om elektroniska kalendrar som påminner om när det är dags att ta medicin, appar som hjälper anhöriga att hålla kontakt med den sjuke eller användarvänliga, anpassade mobiltelefoner.

– Det kommer naturligtvis alltid att behövas mänsklig hjälp, men åtminstone i början av sjukdomsförloppet kan digitala hjälpmedel vara en hjälp i vardagen som ökar självständigheten för den som drabbas av en demenssjukdom, säger Antonios Tsertsidis.

Ojämn kunskapsnivå hos arbetsterapeuter

Antonios Tsertsidis har genomfört en fallstudie i Örebro kommun och intervjuat såväl anhöriga till demenssjuka som arbetsterapeuter, biståndshandläggare och utvecklare av ny teknik. Målet var att kartlägga strukturella problem och utmaningar som finns när det gäller att tillhandahålla tekniska hjälpmedel till äldre med demens.

– En utmaning är att de anhöriga upplevde att de fick information om den teknik som finns ganska sent in i sjukdomen. Dessutom varierade informationen beroende på hur mycket kunskap den arbetsterapeut som man får träffa har, berättar Antonios Tsertsidis.

Behov av tajtare samarbete

För Örebros kommuns räkning föreslår Antonios Tsertsidis nu att man satsar på att utbilda arbetsterapeuter för att öka kunskapen om vilka digitala tekniska hjälpmedel som finns och om hur de fungerar.

– Det skulle minska känslan av osäkerhet som många känner inför teknik och göra att fler vågade rekommendera digitala hjälpmedel till de äldre.

Antonios Tsertsidis ser också ett behov av ökad dialog mellan de olika professioner som de demenssjuka möter i sina vårdkontakter.

– Det behövs ett tajtare samarbete mellan biståndshandläggare, arbetsterapeuter och de demensteam som finns. Jag kunde konstatera att läkare tenderar att hellre skriva ut medicin än att ge information om digitala hjälpmedel. Här behövs det en större samverkan mellan professionerna – så tidigt som möjligt när man får en diagnos, säger han.

Annons:

Källor:

Högskolan Örebro - Challenges in the provision of digital technologies to elderly with dementia to support ageing in place: a case study of a Swedish municipality

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!