Ange ditt sökord

Cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år är svårt demenssjuka. Foto: Shutterstock

Cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år är svårt demenssjuka. Foto: Shutterstock

Blodprov kan visar vilka kvinnor som riskerar Alzheimers

Medelålders kvinnor som har höga nivåer av en viss aminosyra i blodet löper dubbelt så stor risk att många år senare drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visade en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Annons:

Upptäckten kan leda till ett nytt, enkelt sätt att se vilka som ligger i riskzonen, långt innan sjukdomen gett några som helst symtom.

“Kvinnostudien”

Avhandlingen är baserad på den så kallade Kvinnostudien i Göteborg, som inleddes i slutet av 1960-talet, då nästan 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år undersöktes, svarade på frågor om sin hälsa och lämnade blodprov. Nästan alla dessa blodprov har nu analyserats och jämförts med uppgifter om vilka av kvinnorna som långt senare fick Alzheimers sjukdom och demens.

– Alzheimers sjukdom var mer än dubbelt så vanligt bland de kvinnor som hade de högsta nivåerna av homocystein jämfört med dem som hade de lägsta nivåerna, och risken för demens var 70 procent högre, säger läkaren Dimitri Zylberstein som skrivit avhandlingen.

Höga nivåer av homocystein

Homocystein är en aminosyra som är viktig för ämnesomsättningen i kroppen. Det är känt att höga nivåer av homocystein kan skada blodkärlen och öka risken för blodproppar, men det är först nu som ämnet sätts i samband med demenssjukdomar i ett längre perspektiv.

Än så länge vet inte forskarna om det är homocystein i sig som är skadligt för hjärnan, eller om det finns någon annan bakomliggande orsak, som både ökar nivån av aminosyran och orsakar demenssjukdom. 

Brist på B-vitamin

Oftast får man mer homocystein i blodet för att kroppen har brist på folsyra och andra B-vitaminer. 

– Idag kan vi göra förhållandevis enkla blodprovsanalyser för att avgöra om en person har brist på B-vitamin, och våra resultat innebär att vi skulle kunna använda samma enkla prov för att snabbt avgöra om en person har ökad risk att utveckla demens och börja förebygga sjukdomen mycket tidigt i förloppet, säger Dimitri Zylberstein.

Genvarianter kan skydda mot demens

I avhandlingen presenteras även en gen som i vissa varianter verkar skydda mot demens. Den genvariant som verkar vara bäst ger hela 65 procents lägre demensrisk, men finns bara hos var tionde svensk.

– Vi har bara kunnat göra genanalysen i strax över 500 av blodproven från Kvinnostudien, och vi vill göra större studier innan vi kan slå fast att genen verkligen skyddar mot demens. Vi hoppas få göra samma analys på fler prover i studien, säger professor Lauren Lissner som handlett avhandlingsarbetet.

Studierna genomfördes i samarbete med enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi inom Sahlgrenska akademins stora forskningsprojekt EpiLife.

>Fakta demensDe vanligaste symtomen vid demens är glömska, sämre språklig förmåga och svårigheter att känna igen och orientera sig. Det är ett sjukdomstillstånd som kan drabba alla våra psykiska funktioner och som blir vanligare med stigande ålder. Cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år och drygt 20 procent av alla över 80 år är svårt demenssjuka.

Läs även

Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos
27 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos

Under ledning av svenska forskare har ett nytt test för...

Annons:
Recept för lyckad ledighet
1 juli, 2020 Bättre liv

Recept för lyckad ledighet

De flesta av oss ser fram emot en skön ledighet under s...

Världens Väntrum, Serrakundas vårdcentral
15 juni, 2020 Bättre liv

Världens Väntrum, Serrakundas vårdcentral

Doktorn har besökt Vårdcentralen i Serrakunda i Gambia....

Migrän? Gör Migräntestet!
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Annons:
Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
14 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch
17 april, 2020 Bättre liv

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Tuberkulos (tbc) är en av de vanligaste infektionssjukd...

Digital vård här för att stanna – men vad är det?
15 april, 2020 Bättre liv

Digital vård här för att stanna – men vad är det?

Nätläkare, e-hälsa, digital vård – kärt barn har många ...

Annons:
Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Annons:
Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan
22 mars, 2020 Bättre liv

Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan

Spanska sjukan drabbade olika hårt i olika delar av vär...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Mobilapp för dig som lever med MS
20 mars, 2020 Bättre liv

Mobilapp för dig som lever med MS

En ny app, det vill säga ett program till din smartphon...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq