Allt om ADHD - vad är ADHD?

Allt om ADHD - vad är ADHD?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Överaktiv, impulsiv och problem med uppmärksamheten, det är typiska symtom på adhd. Sidoeffekter av diagnosen kan vara dålig aptit på grund av medicineringen, försämrade sociala kontakter och svårigheter i studier och yrkesliv.

Fler barn och vuxna får idag diagnosen adhd (attention deficit hyperactivity disorder) men det finns fortfarande ett stort mörkertal. Man bedömer att drygt 5 procent av barn i skolåldern har adhd, hos vuxna är det cirka 2,5 procent.

Tips till dig som är förälder eller anhörig - för en bättre matsituation » Sponsrad länk

Vanliga symtom vid ADHD

Orsakerna bakom ADHD är inte helt kända, man vet idag att ärftlighet spelar en stor roll tillsammans med arv och miljö. Om någon av föräldrarna har ADHD är risken stor att även barnet drabbas. Adhd drabbar både pojkar och flickor, däremot är det cirka två till tre gånger vanligare hos pojkar.

Även om man kan ha levt med ”adhd-liknande” symtom ett tag så föregås en diagnos alltid av en gedigen utredning. För en del kan utredningen och eventuellt efterföljande diagnos vara en lättnad då både en själv och ens omgivning kan få svar på många frågor. Om du har adhd är det vanligt att du känner igen dig i flera av dessa beskrivningar:

  • Svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
  • Svårt att komma igång med uppgifter.
  • Svårt att komma ihåg långa instruktioner.
  • Kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
  • Svårt att passa tider.
  • Glömmer eller tappar ofta bort saker.
  • Vanligt att skjuta upp saker tills det blir försent.
  • Jobbigt att skriva eller läsa.
  • Göra saker ibland utan att tänka efter före.
  • Stort behov av att röra på dig.
  • Vara orolig, ha ångest eller ha svårt att sova.
  • Trött av att umgås länge med andra.
  • Svårt att reglera ditt humör.
  • Kan vara extra stresskänslig.
  • Svårt att vara flexibel. Att vara flexibel handlar om att klara en förändring, när något inte blir som du har tänkt.

Som med många diagnoser är symtomen, eller tecknen, varierande från person till person. Du kanske upplever att du har svårt att sitta still och fokusera på saker medan andra kan ha svårt att ens komma igång med saker. Medan någon kan vara både utåtriktad och social kan andra bli mer invända. Om du misstänker att du eller ditt barn har adhd, prata med skolsköterska eller din vårdcentral och för en dialog om det eventuellt kan bli aktuellt med en så kallad utredning.

Diagnos vid ADHD – kan vara befriande

Många som har adhd har redan tidigare än diagnosen ställt fått höra från omgivningen att de kanske är överaktiva, rastlösa, temperamentsfulla, introverta, ”ointresserade” eller liknande. En diagnos kan vara befriande då saker plötsligt får ett annat, medicinskt, perspektiv. Det finns idag en oro för överdiagnosticering men samtidigt håller de flesta adhd-utredningar hög kvalitet och syftar snarare till att utesluta en eventuell diagnos än att ”hitta fel”. På sikt upplever många att det underlättar eftersom man lättare kan förstå sin situation och kan hantera de svårigheter som uppstår då man får den hjälp och det stöd du faktiskt har rätt till.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att barns utanförskap skulle öka i och med en adhd-diagnos och ju tidigare man kan ställa adhd-diagnosen desto snabbare får barnet och föräldrarna tillgång till den hjälp som vård, skola, omsorg och omgivning kan erbjuda. De barn som får hjälp och behandling tidigt i livet tenderar även att klara sig bättre i livet både som barn och som vuxna med adhd.

Så utreds ADHD

Det tar idag olika lång tid att få komma till en adhd-utredning beroende på vart i landet du bor. Utredningen är noggrann och genomförs av läkare, psykologer och pedagoger. Förutom en medicinsk undersökning innehåller utredningen även tester och intervjuer med barn, anhöriga och också förskole- och skolpersonal för att man ska kunna bilda sig en så komplett bild som möjligt innan man ställer diagnos. För vuxna med adhd ser man över vilka symtom som fanns under uppväxten och tittar på hur den aktuella situationen ser ut i vuxenlivet innan man ställer en eventuell diagnos.

Har du frågor eller vill göra en utredning, prata med din vårdcentral om hur du kan gå vidare för att få till en eventuell utredning.

Behandling vid ADHD - för att underlätta vardagen

Det fanns i många år en uppfattning om att adhd ”växer bort”, vilket är en myt. Statistiskt sett har omkring hälften av barnen med adhd kvar symtom även som vuxna. Det finns ingen metod som botar adhd däremot finns det olika alternativ för att underlätta vardagen. För barn kan det vara att anpassa skolmiljön, träna sociala färdigheter eller andra typer av psykosociala insatser. För vuxna med adhd kan de motsvarande insatserna vara att få hjälp med att strukturera och planera sin vardag och att få ”livspusslet” att fungera lättare. Vuxna med adhd kan även lida av sviktande självkänsla och problematiska relationer till andra människor och kan då få hjälp genom psykoterapi för att förstå och hantera även dessa delar av livet.

Man kan sätta in läkemedelsbehandling och de läkemedel som används är små doser av centralstimulerande medel som har en dämpande effekt som gör det lättare att kontrollera impulser och som ökar koncentrationsförmågan. En bieffekt av läkemedel vid adhd kan vara nedsatt aptit så länge medicinerna verkar. Nedsatt aptit för den som lever med adhd leder lätt till en ond cirkel då man kan tappa viktig energi som behövs för att orka med tillvaron och därför är det viktigt att man i samband med medicinering får i sig rätt mängd näring. Brist på näring kan även leda till att hämmad tillväxt hos barn.

ADHD och kosten

Mat och näring påverkar i allra högsta grad den som lever med adhd. Det kan vara svårt att leva efter rutiner men även att känna av när man är hungrig. Det finns en risk att man äter för mycket då adhd innebär en bristande impulskontroll och inte sällan väljer man då något som ger en snabb ”kick” i form av livsmedel med hög sockerhalt.

För familjer med barn som har adhd kan måltiden bli en kamp men det är trots det viktigt för barnets utveckling, både fysiskt och psykiskt, att få i sig rätt mängd näring för att må så bra som möjligt. Här är några tips för att underlätta kring mat och måltider:

Regelbundna måltider – regelbundenhet i familjens schema som även inkluderar måltider är ett sätt att hjälpa barnet att hålla dagsrytm och struktur. Även om man bör vara beredd på att göra avsteg från en inrutad struktur bör man ha som ambition att ha regelbundna måltider med lagom tid emellan.

Satsa på frukosten - För barn med ADHD kan frukosten vara svår att få i sig. Om du har möjlighet så kan det dock vara värt att bemöda sig lite extra om att barnet får i sig en bra frukost. För att underlätta, anpassa frukosten till nyttigare favoriträtter eller frukost på sängen.

Mindre portioner - Barn med adhd är ofta uppe i det de gör och märker då inte att de är hungriga. När man inte känner sig hungrig, är det inte särskilt lockande att avbryta sina aktiviteter för att sitta ner och äta vad som framstår som en oöverkomligt stor måltid. Små portioner som går snabbt att äta kan öka chansen att barnet äter åtminstone lite även om aptiten inte ”är där”.

Mellanmål – När barnet väl är sugen är det bra att se till att barnet får i sig lite i magen även om det är vid en annan tidpunkt än tänkt. Undvik produkter med massa socker som godis och glass och välj istället nyttiga mellanmål eller näringsdrycker som innehåller rätt mängd näring. Dessa kan både fungera som ”mellis” eller fullgott mål.

Anpassa efter medicinering - Medicinen har ofta en dämpande effekt på barnets aptit, vilket kan leda till att barnet blir ordentligt hungrigt först framåt kvällen då medicinen har gått ut kroppen. För att se till att barnet får i sig näring, kan man behöva anpassa måltiderna efter medicineringen och synkronisera barnets måltider med när hungern sätter in. Det är också särskilt viktigt med frukost innan medicinen börjar verka.

Skolluncher - Kan behöva anpassas och vissa barn behöver få särskild kost för att få i sig mat under skoldagen. Ibland behöver man även anpassa miljön, till exempel låta barnet gå tidigare än de andra barnen till matsalen för att kunna äta i lugn och ro.

Undvik bråk om måltider – Att bråka om måltiderna riskerar att minska sannolikheten att utveckla goda matvanor, då är det bättre att i möjligaste mån undvika tjat och konflikter till förmån för beröm och uppmuntran, även om det inte alltid är den lättaste vägen att gå som förälder.

Måltider har en tendens att bli en konfliktzon i vilken familj som helst och en familj där det finns adhd är inget undantag. Som förälder kan ovanstående tips ge dig en hjälp på vägen och förståelse för den förändrade och ibland nyckfulla aptiten. Eftersom det kan finnas ett sug efter ”något” så är det bra att undvika socker i så stor utsträckning som möjligt och att parera tiden mellan måltiderna med hälsosamma mellanmål och näringsdrycker med smaker som passar barnen. Även om vuxen kan du som lever med adhd precis som alla andra behöva tänka på hur och vad du äter för att undvika att drabbas av livsstilssjukdomar som fetma, diabetes eller hjärt- kärlsjukdom.

Att leva med ADHD

Diagnosen adhd kan vara en lättnad men också något att plötsligt behöva anpassa sig till. Adhd påverkar många gånger inte bara en själv utan även ens omgivning, familj och anhöriga runtomkring. Därför behöver barn och ungdomar med adhd ha vuxna i sin närhet som kan förstå och hjälpa dem. Barn med adhd som inte får den hjälp och det stöd de behöver riskerar att få problem längre fram i livet, både i skolan och i sociala sammanhang, och krav och förväntningar behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning. Strukturerade dagar i såväl skolan som hemmet och pedagogiska miljöer som är anpassade tillsammans med en förståelse för vad adhd innebär hjälper. Som vuxen behöver man inte sällan ta egna initiativ till hjälp och samtal och inte låta det gå för långt innan man söker hjälp. Idag är förståelsen hög när det kommer till adhd och det handlar mer om att få de verktyg du behöver för att få ordning på din vardag och tillvaron med adhd, det kan röra sig om allt från rätt medicinering till att anpassa livstillvaron.

Oavsett om du är barn eller vuxen finns det ingenting som säger att du inte kan leva ett fullgott liv med adhd, livet blir bara lite annorlunda, men det är inget fel i att vara annorlunda. Du är värd en tillvaro där du mår bra, precis som alla andra.

Digital dagbok - ett hjälpmedel i vardagen för personer med ADHD, läs mer här

Läs mer
Riksförbundet Attention www.attention-riks.se

Källor:
Socialstyrelsens kunskapsöversikt om ADHD
www.attention-riks.se
Vårdguiden
SBU- ADHD hos flickor

--

 

 

Veckans fråga

På lördag är det exakt en månad kvar till julafton - börjar du känna av julstressen redan?

Nyhetsbrev

E-postadress