Ange ditt sökord

Vid misstanke om urinblåsecancer erbjuds du en organiserad utredning så snabbt som möjligt, ett så kallat standardiserat vårdförlopp.  Foto: Shutterstock

Vid misstanke om urinblåsecancer erbjuds du en organiserad utredning så snabbt som möjligt, ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Foto: Shutterstock

Allt om urinblåsecancer – nya behandlingsmetoder och mediciner ger ökat hopp

Varje år insjuknar cirka 3 300 personer i Sverige i cancer i urinblåsan och ett vanligt tecken är blod i urinen. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor men det finns behandling och med nya läkemedel också nytt hopp.

Annons:

De allra flesta personer insjuknar  i åldern 65år eller äldre och sjukdomen är ovanlig före 45 års ålder. Det finns behandling att få vid cancer i urinblåsan och det har även kommit nya läkemedel som ger möjlighet till bättre långtidsöverlevnad.

Urinblåsecancer delas in i olika undergrupper

Urinblåsecancer börjar vanligtvis i den slemhinna som täcker insidan av urinblåsan. Beroende på vilken typ av celler cancertumören består av, och hur mycket den har vuxit in i urinblåsans vägg, kan sjukdomen utvecklas olika. Urinblåsecancer är även ett samlingsnamn som innefattar tre olika typer av cancertumörer i urinblåsan:

  • Icke-muskelinvasiv urinblåsecancerDet är vanligast att urinblåsecancer bara finns i urinblåsans slemhinna eller i bindväven runt urinblåsan. Däremot lämnas muskeln runt urinblåsan opåverkad och cancern är nästan aldrig livshotande. Den kan komma tillbaka efter behandling och behandlas då på nytt.
  • Muskelinvasiv urinblåsecancerI vissa fall växer cancern igenom slemhinnan, bindväven och in i muskeln runt urinblåsan. Då finns det risk för att cancern sprider sig i kroppen. Det finns olika behandlingar som för att bli så effektiva som möjligt då kan kombineras.
  • Spridd urinblåsecancerAtt urinblåsecancer upptäcks så pass sent att den redan har spridit sig är ovanligt. Urinblåsecancer kan sprida sig genom lymfsystemet till lymfkörtlar nära urinblåsan, cancern kan även sprida sig genom blodet och bilda metastaser (dottertumörer) i andra delar av kroppen som levern, lungorna eller skelettet. Om sjukdomen har spridit sig är det svårare att bli av med den, man behandlar ofta genom att bromsa sjukdomen och lindra besvär, och därför är det viktigt att vara uppmärksam på symtom i ett tidigt skede. Nya läkemedel, så kallad immunterapi, har dock kommit som ger hopp till personer som drabbas av spridd urinblåsecancer.

Orsak och symtom vid urinblåsecancer

Antalet fall av cancer i urinblåsan har  ökat de  senaste åren. En orsak tros vara att man idag kan ställa en både tidigare och säkrare diagnos. Men det finns också andra orsaker; allt fler cancerframkallande ämnen i vår omgivning kan skada cellerna i urinblåsans slemhinna så att den långsiktiga följden blir cancer. En annan orsak, som anses ligga bakom ungefär hälften av alla cancerfall, är rökning. Däremot verkar ärftlighet vara av mindre betydelse..

Ett av de allra första tecknen på cancer i urinblåsan är blod i urinen. Vanligt är att du upptäcker blod i urinen vid ett tillfälle och att det sedan går en tid innan symtomen uppstår igen. Blod i urinen kan göra att urinen färgas röd, brun, eller innehåller klumpar. Du bör om du upptäcker blod i urinen, även om det bara är vid ett enstaka tillfälle, kontakta vården.

Vid urinblåsecancer kan du ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du har blod i urinen.
  • Det svider när du kissar.
  • Du känner dig kissnödig fast du precis har kissat.
  • Du får återkommande urinvägsinfektioner.

Blod i urinen och besvär med att kissa kan ha andra orsaker än cancer men du bör ändå söka vård om du känner igen dig i ett eller flera av symtomen.

Diagnos vid urinblåsecancer

Vid misstanke om urinblåsecancer erbjuds du en organiserad utredning så snabbt som möjligt, ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Bara misstanken om cancer kan vara stressande, så vid standardiserat vårdförlopp är tanken att läkaren inte bara skriver remiss utan också berättar för dig varför du utreds, vad det innebär och när du kan få ett besked om du har cancer eller inte.

För att diagnosticera urinblåsecancer använder man sig av några olika typer av undersökningar:

Urinprov Ett urinprov kan avslöja huruvida du har en infektion eller om det förekommer blodceller i urinen.

Cystoskopi Cystoskopi kan upplevas som lite obehagligt, men det gör inte ont, och det genomförs under bedövning. Undersökningen, som bara tar några minuter, innebär att läkaren för in ett smalt instrument i urinröret och vidare in i urinblåsan för att se hur det ser ut där. Läkaren kan även få ett cellprov från blåsslemhinnan vid en cystoskopi.

CT-urografi Med hjälp av datortomografi, även kallat skiktröntgen, kan urinvägarna avbildas vid en CT-urografi. Undersökningen går till så att du dricker mycket vatten, man tar sedan några bilder, för att du därefter ska få kontrastvätska i blodet innan ytterligare bilder tas. Kontrastvätskan sprutas in via en liten, tunn plastslang som sätts in med nål i armveck eller hand. Undersökningen går oftast ganska snabbt.

Ultraljud Det förekommer att man behöver undersöka urinvägarna med hjälp av ultraljud.

Om du har cancer tillkommer ytterligare undersökningar för att se huruvida cancern har spridit sig utanför urinblåsan.

Behandling vid urinblåsecancer

Vilken behandlingsmetod läkarna väljer beror på vilken typ av urinblåsecancer som du har drabbats av.

Vid icke-muskelinvasiv urinblåsecancer krävs en operation då man opererar bort cancern. Operationen kallas TUR-B och görs antingen under ryggbedövning eller under tiden du är sövd. Därefter hyvlas cancertumören bort, ett ingrepp som ungefär tar en halvtimme. Efter ingreppet får du kateter som ofta kan tas ut dagen därpå. Som alltid vid kirurgiska ingrepp är det individuellt hur länge du måste stanna på sjukhuset efter ingreppet. Kommer cancern tillbaka kan man eventuellt operera med samma metod igen och om cancern kommer tillbaka flera gånger kan du även behandlas med sköljning av urinblåsan med läkemedel.

Om du diagnosticerats med  muskelinvasiv urinblåsecancer kommer en grupp med olika specialister rådgöra kring vilken behandling som blir bäst.Den vanligaste behandlingsmetoden är operation, en så kallad cystektomi, då man tar bort urinblåsan, lymfkörtlar nära urinblåsan, urinröret, delar av slidan, hela livmodern och den ena eller båda äggstockarna alternativt prostatakörteln. Under operationen skapar man en ny konstgjord urinkanal för att urinen även fortsättningsvis ska komma ut. Man genomför även viss återskapande estetisk kirurgi. Bedöms det ingreppet som olämpligt kan man i stället sätta in annan onkologisk behandling som exempelvis strålbehandling. Före operationen eller strålbehandlingen kan du eventuellt behandlas med cytostatika.

Vid spridd cancer väljer man att behandla för att lindra besvär och bromsa sjukdomens utveckling. Då kan det bli aktuellt med cytostatika, strålbehandling, operation och/eller immunterapi i så kallad underhållsbehandling.

Beroende på vilken behandlingsmetod du har genomgått är konvalescenstiden varierande, från ett par veckor och uppåt. Det är inte ovanligt att drabbas av sveda i urinröret, lite blod i urinen efter operation och sveda om du genomfört en hyvling vid icke-muskelinvasiv cancer. Ta det bara lugnt och vila upp dig och fråga alltid läkare om du blöder mycket, har fortsatta besvär med att kissa eller är orolig på något annat sätt. Din behandlande läkare kommer att informera dig om vilka läkemedelsbiverkningar som du skall vara uppmärksam på.
I de allra flesta fallen är det också aktuellt med regelbunden uppföljning för att säkerställa att behandlingen är och har varit effektiv.

Immunterapi mot cancer i urinblåsan

Vid lokalt avancerad eller spridd cancer kan man sätta in immunterapi mot cancern, ibland i kombination med andra behandlingsmetoder. Syftet med immunterapi är att stärka immunförsvarets förmåga att bekämpa även tumörceller. Det finns olika läkemedel vid immunterapi och utvecklingen av dessa har gått framåt i rask takt de senaste åren, och immunterapi är ett av de stora nya områdena inom cancerbehandling.

Ett immunterapiläkemedel är en antikropp som binder till och hämmar PD-L1, ett protein som medverkar i regleringen av kroppens immunförsvar. Genom att blockera detta protein förstärks ditt eget immunförsvar och immunförsvarets möjligheter att känna igen, söka upp och attackera tumörcellerna. Läkemedlet kan användas vid såväl lokalt avancerad som spridd urinblåsecancer där patienterna först behandlats med sedvanlig cytostatikabehandling (platinainnehållande läkemedel). Om patienten svarat bra på denna första del i behandlingen får de sedan PD-L1 läkemedlet under en längre tid, så kallad underhållsbehandling.

För patienter som inte bedöms vara kandidater för platinainnehållande cellgifter med påföljande underhållsbehandling med PD-L1 hämmare  finns möjlighet till annan behandling som beskrivs i det nationella vårdprogrammet. Exempel på detta är monoterapi (det vill säga behandling med endast ett läkemedel) med PD-1 hämmare om uttrycket av PD-L1 är högt. Behandling med  cytostatika som monoterapi är också ett alternativ enligt vårdprogrammet för urinblåsecancer.

Ersätta urinblåsan vid urinblåsecancer

Vid de fall då urinblåsan måste ersättas skapas ofta en konstgjord kanal för urinen, vanligtvis av din tunntarm. Den vanligaste metoden är att urinen leds ut genom ett stomihål i magen till höger nedanför naveln till en påse som du bär och som behöver tömmas och bytas regelbundet. Ett annat alternativ är att läkaren av tarmen skapar en behållare inuti magen där urinen samlas. Även denna behållare behöver tömmas, då via en tunn slang som du för in via ett hål på magen. Mellan tömningarna är hålet täckt av en plastad kompress eller plåster. Om urinröret bevarades vid operationen kan läkaren göra en ny urinblåsa av en bit av tarmen. Du kan kissa nästan som tidigare, men metoden innebär att du inte känner av när du är kissnödig, vilket betyder att du behöver gå på toaletten regelbundet.

I valet av metod tar man hänsyn till hur sjukdomen beter sig hos dig, hur du mår och vad du själv vill. I samråd med vårdpersonal får du råd om vilken metod man avser att välja och vad det i så fall innebär. Våga ställa frågor, och be att få träffa någon som redan lever med den metod som är aktuell så får du mer insyn i vad det innebär och kan ta ett välinformerat beslut tillsammans med din läkare.

Att leva med urinblåsecancer

Ett cancerbesked är alltid en tuff resa, från oro till diagnos och slutgiltigt besked. Det är viktigt att du vågar fråga, men också att du får stöd både hemifrån och från vården. Tala med din omgivning, ta mod till dig och prata med anhöriga, men våga även söka forum med andra drabbade för att dela råd, tips och erfarenheter.

Vid urinblåsecancer påverkas inte sällan sexlivet, både den sexuella förmågan och känslan kan förändras. Det psykologiska traumat av att leva med en sjukdom kan i sig påverka lusten och beroende på ingrepp kan det även leda till att du inte kan få barn.

Förutom att det idag finns nya och effektiva behandlingsmetoder kan du även få hjälp med livet under och efter urinblåsecancer. Om du lever med besvär som påverkar din vardag, samlivet och ditt allmänna välmående: våga prata med vården, läkare, sköterskor men också med patientföreningar. Det finns både hjälp och stöd att få och du är aldrig ensam.


Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons:

Vi skänker 2 kr till Cancerfonden för varje ny prenumerant!

Gratis nyhetsbrev – få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.