Ange ditt sökord

Annons:
Motivation skapas genom individanpassade utmaningar.

Motivation skapas genom individanpassade utmaningar.

Att lyckas med något gör att man “växer”

Vi har alla upplevt energin man får och glädjen man känner, när man klarar av något man först inte trodde var möjligt. Att få upp en burk trots att locket sitter som berg, att orka sig i genom ett träningspass eller att lyckas med en svår uppgift på jobbet eller i skolan.

Annons:

När jag gick i skolan ställde jag höga krav på mig själv att lyckas bra hela tiden. Min upplevelse var att det förväntades av mig från skolan och samhället. Att vara en presterare och ”doer” ses nog som lite finare än att hålla ett lugnare tempo, eller? Med åren har jag lärt mig att min personlighet med en hög ”samvetsgrannhet” ökar sannolikheten för att bli en prestationsprinsessa. Med andra ord tänker jag att för min genetik och personlighetstyp kan en alltför prestationsbaserad miljö rent av vara ohälsosamt, då jag sällan har behövt yttre press för att få saker gjorda. Det är snarare så att jag presterar sämre när pressen blir för hög och vid orimliga krav byggs stressen upp och jag kan må riktigt dåligt. Om du är intresserad av att analysera din personlighet rekommenderar jag boken ”Vem är du?” av Petri Kajonius och Anna Dåderman. De beskriver vår personlighet genom modellen ”the big five”.

Motivation skapas genom individanpassade utmaningar

Enligt min erfarenhet och kunskap grundar sig dagens skola mer på prestation och krav snarare än att skapa nyfikenhet och motivation. För barn med en personlighet att känna positiv driv av tävling och jämförande passar det kanske bra, men vad händer med alla andra barn?

Folkhälsomyndigheten har i sin undersökning 2018 kommit fram till att en stor anledning till den ökade psykiska ohälsan hos barn- och ungdomar, kan bero på skolans förändringar de senaste 20 åren. Idag ska alla barn oavsett genetik och förutsättningar redan från mellanstadiet kunna analysera, man har lagt till fler moment inom många ämnen utan att ta bort något annat, praktiska ämnen är mer teoretiska än någonsin, man sätter betyg tidigare och med risk att bli underkänd. Dessutom ger betygssystemet mycket lite utrymme för att ha en dålig dag.

Kraven har höjts och frågan är om vi kräver så mycket av våra barn idag att motivationen snarare minskar än ökar? Vad undersökningar visar är att om målen är högt satta men där man ändå får en känsla av att de är nåbara, ökar motivationen. Om målen känns helt orimliga minskar snarare motivationen och många av oss ger upp. Kanske är detta en del i förklaringen om dalande PISA-siffror? Men politiker håller fast vid att ”vi ska inte sänka kraven”…

Ställer skolan verkligen uppnåeliga mål för alla barn och ungdomar? Självklart inte, då målen är satta utifrån någon slags norm, utan någon som helst tanke på att vi människor är olika. Om vi hade varit robotar hade det inte varit några problem (förutom tekniska problem då och då), men nu är vi människor som har olika genetik, förmågor, styrkor, svagheter och olika förutsättningar för hur vi på bästa sätt lär oss.

Skapar klassrumsmiljö och betygskriterier motivation för alla? Nej, självklart inte och kanske kan vi inte förvänta oss att alla ska känna motivation i skolan.

Skapa motivation och utrymme för att ”bara vara”

Men vad gör vi då med de barn och unga som inte blir motiverade av skolans miljö utan kanske snarare blir sönderstressade, ångestfyllda eller helt enkelt känner sig misslyckade och ger upp? Min förhoppning är att politikerna vaknar och tar del av kunskapen som finns hos experter inom exempelvis pedagogik, psykologi och neurovetenskap.

Många pekar åt samma håll – om vi vill ha välmående unga människor, behöver skolan genomgå en större förändring än att något litet kriterium ändras. Dessutom krävs stöd av elevhälsa, specialpedagoger och kanske behöver det även finnas coacher som stöttar pedagoger och elever. WHO rekommenderar att man har psykisk hälsa på skolschemat och här har Sverige en hel del att arbeta med för att höja kompetensen inom skolan.

Alla behöver vi få lyckas ibland. Om barn från skolåldern inte känner att de någonsin lyckas eller klarar av saker, kommer sannolikt självkänslan och självförtroendet att påverkas negativt.

Min förhoppning är att vi går mot ett mer accepterande samhälle där alla är ok oavsett kön, hudfärg, sexualitet, religion och inte minst oavsett personlighet och genetik. Vi är olika, vi mognar olika snabbt, vi lär oss på olika sätt och i olika tempo och det måste få vara ok, på arbetsplatser likväl som i skolan.

Jag avslutar med några tänkvärda ord från Johan Oljeqvist, VD Fryshuset i Stockholm. ”Barn behöver inte mer prestation, utan de behöver få känna att det är ok att vara den de är.”

Du är ok som du är och ta hand om dig!

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: