I undersökningen Insomnia Disorder in Midlife Women Survey rapporterar kvinnor att de i genomsnitt sover dåligt fem nätter i veckan och att problemen har pågått i snitt åtta år.
– Självklart är detta ett allvarligt problem. Förutom för hälsan så påverkar det kvinnan i hennes vardag och i längden kan det få konsekvenser för både hennes arbete och ekonomi och då ökar också samhällskostnaderna, säger Christina Lloyd, specialistläkare i gynekologi och obstetrik.
I undersökningen deltog 1 400 kvinnor (varav 100 från Sverige) i åldrarna 40–60 år. Samtliga uppfyllde kriterierna för insomni – men bara hälften visste om det.
Vad är insomni?
Insomni är ett medicinskt tillstånd som drabbar ca 9 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, oftare kvinnor än män. Diagnosen långvarig insomni innebär att man har svårt att somna, att man vaknar ofta under natten och vaknar för tidigt på morgonen. Besvären ska förekomma minst tre nätter i veckan under minst tre månader och påverka den dagliga funktionen negativt.
Insomni kan orsakas av överaktiv vakenhetssignalering i hjärnan, vilket innebär att delar av hjärnan är överaktiva nattetid. Målet med behandling är att förbättra sömnens längd och kvalitet på lång sikt. Genom det förbättrar man livskvalitet och prestation dagtid. I möjligaste mån behöver man också undvika negativa konsekvenser av behandlingen, som dagtrötthet och risk för beroende.
Konsekvenser för arbete och vardag
Sömnlöshet får tydliga effekter i vardagen. I undersökningen uppgav 3 av 4 kvinnor att insomni påverkade prestation eller koncentration på arbetet. En av fyra hade behövt gå ned i arbetstid p.g.a. sömnsvårigheterna, och var femte kvinna hade slutat eller förlorat sitt arbete.
Påverkan på livet och relationer är också påtaglig. Alla data är inte publicerade än, men preliminära resultat visar att långvarig sömnlöshet har påverkan på stress och välmående, sociala relationer och förhållanden samt möjligheten att ta hand om sina barn.
– Att så många som 57 procent uppger att insomni är det mest påfrestande under klimakteriet är graverande och det är ledsamt att se att kvinnorna bara försöker härda ut. Sömnlöshet påverkar allt, från välmående till koncentration och relationer, och drygt hälften oroade sig över de konsekvenser sömnlöshet har för jobb och karriär, säger Christina Lloyd.
Svaren i undersökningen bekräftar tidigare forskning om sömnens påverkan på produktiviteten. RAND Europe har visat att insomni är kopplad till minskad produktivitet på arbetet och leder till en förlust på i genomsnitt 44–54 arbetsdagar per år.
Varför påverkas sömnen i klimakteriet?
Sömnstörningar under klimakteriet har ofta flera samverkande orsaker. Vanliga orsaker är: hormonella förändringar (framför allt minskade östrogennivåer), vallningar och nattsvettningar, ökad stress och oro och förändringar i hjärnans reglering av sömn och vakenhet.
Det är därför inte ovanligt att sömnproblemen både startar och förstärks under denna livsfas.
Behandling – vad hjälper vid sömnbrist?
Hormonbehandling
För kvinnor i klimakteriet kan hormonbehandling vara ett viktigt behandlingsalternativ. Östrogen (i kombination med gestagen eller progesteron) kan minska vallningar och nattsvettningar och indirekt förbättra sömnen. För vissa kvinnor leder detta till tydligt bättre sömn. Men det är viktigt att veta att alla inte får tillräcklig effekt på sömnen av enbart hormonbehandling. Sömnbesvären kan kvarstå även när vallningarna minskar. Därför behöver behandlingen ofta kompletteras.
Andra behandlingsalternativ
- KBT-i (kognitiv beteendeterapi för insomni)
- Sömnråd och livsstilsförändringar – regelbundna rutiner, minskat koffeinintag, fysisk aktivitet
- Läkemedel
Europeiska riktlinjer lyfter så kallade DORA-läkemedel (Dual Orexin Receptor Antagonists, på svenska orexinreceptorantagonister) som förstahandsval vid farmakologisk behandling. I hjärnan finns ett signalsystem som styr vakenhet – orexinsystemet. Det håller oss alerta och vakna under dagen.
Vid insomni är detta system ofta överaktivt även på natten.
DORAs fungerar genom att blockera orexinets signaler. Resultatet blir att hjärnan lättare “släpper taget” om vakenheten. Det underlättar såväl insomning som att kunna sova hela natten.Till skillnad från klassiska sömnmedel dämpar de alltså inte hela hjärnan – utan riktar sig mer specifikt mot vakenhetssystemet.
I Sverige används DORAs ännu i begränsad omfattning. Samtidigt används här fortfarande vanligen sederande antihistaminer, trots att europeiska riktlinjer avråder från det på grund av bristande evidens och risk för biverkningar som dagtrötthet, fallrisk och kognitiv påverkan.
Ett underskattat hälsoproblem
Långvarig insomni utan behandling ökar risken för flera allvarliga tillstånd, bland annat:
- depression och ångest
- hjärt-kärlsjukdom
- stroke och demens
- metabola sjukdomar
Dessutom påverkas livskvalitet, relationer och arbetsförmåga i hög grad. Att det saknas enhetliga riktlinjer i Sverige innebär att vården ser olika ut beroende på var i landet man bor – något som väcker frågor om både jämlikhet och prioriteringar i vården.
