Ange ditt sökord

Uppskattningsvis 50 000 svenskar lever med typ 1-diabetes, som ibland kallas för barndiabetes. Foto: Shutterstock

Uppskattningsvis 50 000 svenskar lever med typ 1-diabetes, som ibland kallas för barndiabetes. Foto: Shutterstock

Virusvaccin kan bli skydd mot typ 1-diabetes

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med finska kollegor tagit fram ett vaccin mot vissa virus med förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Planen är att i nästa steg pröva det på barn som riskerar att utveckla diabetes typ 1.

Annons:

Uppskattningsvis 50 000 svenskar lever med typ 1-diabetes, som ibland kallas för barndiabetes. Det är inte känt vad som orsakar sjukdomen. Vissa gener har stor betydelse, men det krävs också en miljöpåverkan för att sjukdomen ska utvecklas.

Misstanke om virus påverkan

En miljöfaktor som tros vara viktig i sammanhanget är infektioner orsakade av vissa typer av enterovirus, som är mycket vanliga virus. Den aktuella undergruppen kallas Coxsackie B och dessa virus består i sin tur av sex stammar, som bland annat kan leda till förkylning. Men Coxsackie B, CVB, kan också orsaka allvarligare infektioner, som hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärnhinneinflammation (meningit).

Enligt en forskarhypotes antas CVB också spela en roll vid utvecklandet av diabetes typ 1. Sjukdomen kännetecknas av ett autoimmunt angrepp på de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln och eventuellt kan virusinfektionen på något sätt påverka immunförsvaret i denna riktning. Epidemiologiska studier, där barn med genetisk riskprofil för typ 1-diabetes har följts via blodprov under många år, pekar mot att CVB kan ha en roll vid insjuknandet. Det finns också obduktionsfynd, som talar för att CVB kan ha betydelse för utvecklande av diabetes typ 1. Något säkert samband är dock inte påvisat, utan det rör sig om teorier, som dock är väl etablerade bland diabetesforskare.

Skyddar hos djur

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor vid Tampere University och University of Jyväskylä i Finland tagit fram ett vaccin som skyddar mot samtliga sex kända stammar av CVB. Vaccinet testades i djurmodeller och visade sig då skydda möss som infekterats med CVB från att utveckla diabetes typ 1.

Forskarna har sedan gått vidare och prövat vaccinet på rhesusapor, vars immunförsvar är mycket likt människans. De försöken har visat att vaccinet har en skyddande effekt mot dessa virusinfektioner, då apor som vaccinerats också har utvecklat antikroppar mot CVB.

– Resultaten ger stöd åt ett pågående kliniskt program som syftar till att testa ett liknande kommersiellt vaccin i människor, säger Heikki Hyöty, professor vid Tampere University som deltar i de kliniska prövningarna. Prövningarna görs av ett amerikanskt läkemedelsbolag i samarbete med ett finskt bioteknikbolag.

Ska provas på barn

Planen är att i nästa steg pröva det på barn som har en genetisk riskprofil för att utveckla diabetes typ 1. Om det på lång sikt visar sig att få eller inga av dessa barn utvecklar diabetes typ 1, då kan tesen om CVB som en utlösande miljöfaktor vara bekräftad, skriver forskarna i sin artikel.

– Förhoppningen är att vaccinet ska visa sig ge ett skydd mot typ 1-diabetes och att det i så fall skulle bli möjligt att ge till barn. Det vore fantastiskt om de fall som vi idag misstänker orsakas av Coxsackievirus i så fall skulle kunna förhindras, även om det är svårt att uppskatta hur många diabetespatienter som skulle kunna påverkas. Samtidigt skulle vaccinet ge ett skydd mot hjärtmuskelinflammation, som kan ha ett allvarligt förlopp hos både barn och vuxna, och mot många förkylningar, som skapar stora bortfall i skola och arbetsliv, säger Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Annons:

Källor:

Vetenskaplig artikel: A hexavalent Coxsackievirus B vaccine is highly immunogenic and has a strong protective capacity in mice and non-human primates. (V. M. Stone, M. M. Hankaniemi, O. H. Laitinen, A. B. Sioofy-Khojine, A. Lin, I. Diaz Lozano, M. A. Mazur, V. Marjomäki, K. Loré, H. Hyöty, V. P. Hytönen, M. Flodström-Tullberg) Science Advances, online 6 maj 2020.

Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!