Ange ditt sökord

Att leva med typ 1-diabetes handlar till stor del om ta ansvar för sin behandling. Det finns resurser som hjälper dig att förstå hur du får koll på blodsockervärdet och ditt insulin. Foto: Shutterstock

Att leva med typ 1-diabetes handlar till stor del om ta ansvar för sin behandling. Det finns resurser som hjälper dig att förstå hur du får koll på blodsockervärdet och ditt insulin. Foto: Shutterstock

Det kan ta tid och energi att lära känna din diabetes, förstå och acceptera sjukdomen. Foto: Shutterstock

Det kan ta tid och energi att lära känna din diabetes, förstå och acceptera sjukdomen. Foto: Shutterstock

Allt om typ 1-diabetes – orsak, symtom och behandling

Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som ofta debuterar när man är barn eller ungdom. Det finns effektiva behandlingar och ett flertal tekniska hjälpmedel som underlättar livet med typ 1-diabetes. Det viktigaste är att ha kontroll över och nå sitt målvärde för blodsocknivåerna.

Annons:

Diabetes är flera sjukdomar som alla har det gemensamt att man får för mycket socker i blodet. Det finns, förutom typ 1-diabetes även typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Man uppskattar att omkring 50 000 svenskar har typ 1 diabetes, graviditetsdiabetes eller någon mer ovanlig diabetesform. Typ 1-diabetes utvecklas vanligtvis under barndomen eller tonåren, men man kan även drabbas som vuxen.

Typ 1-diabetes, en autoimmun sjukdom – orsak

För att cellerna i kroppen ska fungera behöver de energi, energi som transporteras i blodet och då framför allt i form av druvsocker. Insulin hjälper cellerna att ta upp sockret och själva insulinet tillverkas i bukspottskörteln och frisätts konstant. Vid typ 1-diabetes kan bukspottskörteln inte längre tillverka insulin. Orsaken är att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör cellerna i bukspottskörteln. Blodsockernivån sjunker och blodsockret stannar i stället kvar i blodet.

Typ 1-diabetes tillhör sjukdomsgruppen autoimmuna sjukdomar och är därför till viss del genetisk och det som ärvs är just benägenheten att utveckla ett immunförsvar som angriper och förstör de celler som bildar insulin. Varför immunförsvaret gör detta vet man inte än. Forskning på barn med diabetes visar att var du bor spelar roll, Sverige och Finland ligger i topp i världen. Den svenskledda TEDDY-studien som inkluderar barn från Europa och USA, har visat en koppling mellan virus och typ 1-diabetes. Med denna kunskap är forskarnas förhoppning att kunna ta fram ett vaccin så att alla nyfödda kan vaccineras för att ha antikroppar mot virus när de blir infekterade.

Symtom vid typ 1-diabetes

För vissa kommer symtomen snabbt medan för andra kan de utvecklas under en till flera månader och kan ibland vara svåra att lägga märke till.

Vanliga symtom vid typ-1 diabetes

  • Du behöver kissa ofta och mycket.
  • Du blir väldigt törstig.
  • Du känner dig ovanligt trött och kraftlös.
  • Du mår illa.
  • Du har ont i magen.
  • Du luktar aceton ur munnen.
  • Du ser suddigt och får synrubbningar.
  • Du minskar snabbt i vikt.
  • Du får svampinfektioner, i mun eller underliv.

Om du misstänker typ 1-diabetes ska du alltid kontakta vården för vidare utredning.

Diagnos vid typ 1-diabetes

För att ställa diagnosen typ 1-diabetes genomförs ett antal blodprover. Man ser bland annat över sockerhalten i blodet (p-glukos) och tittar på hur blodsockervärdet (HbA1c) har legat de senaste två till tre månaderna, ett test som också kallas för långtidsblodsockerprov.

Man skiljer på typ-1 och typ-2 diabetes med hjälp av ett test som visar om din kropp har de antikroppar som orsakar att cellerna i bukspottskörteln angrips och inte längre kan bilda insulin. Om du har dessa antikroppar tyder det på att du har typ 1-diabetes.

Behandling vid typ 1-diabetes

Behandlingen består av olika insulin: långtidsverkande basinsulin och snabbverkande måltidsinsulin. Insulinet gör att cellerna kan ta upp sockret i blodet och att blodsockervärdet kan kontrolleras. Valet av insulin kan vara avgörande för hur behandlingen verkar och att man får en jämn och stabil nivå på sitt blodsocker under en längre tid. Måttet på att blodsockret hålls inom referensintervallet, det så kallade målområdet, kallas TIR för vuxna och TIT för barn och ungdomar.

  • För vuxna är det värde som satts upp för TIR (time in range) blodsockernivåer inom referensintervallet 3,9 – 10 mmol/l.
  • För barn och ungdomar är det värde som satts upp för TIT (time in target) blodsockernivåer inom referensintervallet 4–7,8 mmol/l.

Målet med din behandling är att 70 procent av tiden hålla blodsockernivåerna inom målområdet. Ju längre tid du ligger inom målområdet, desto större är chansen att du slipper drabbas av komplikationer och följdsjukdomar.

Vanliga komplikationer vid typ 1-diabetes

Man kan dela in de komplikationer som kan uppstå vid typ 1-diabetes i två kategorier, komplikationer som sker snabbt och komplikationer och följdsjukdomar som uppstår senare i livet, inte sällan då kroppen har levt länge med typ 1-diabetes. Om blodsockernivån blir för hög eller för låg finns två allvarliga tillstånd som kan uppstå snabbt och bli livshotande;

Hyperglykemi som kan bero på höga blodsockervärden och samtidig brist på insulin och som kan leda till det livshotande tillståndet syraförgiftning, ketoacidos.

Hypoglykemi, även kallat insulinkänning, som kan uppstå när blodsockervärdet sjunker kraftigt och kan leda till medvetslöshet. Moderna insuliner kan förhindra att man drabbas av insulinkänning då de ger ett stabilt långtidsblodsocker (HbA1c). Hypoglykemi beror på en obalans mellan insulin, kolhydratintag och fysisk aktivitet. På sikt kan ett högt blodsockervärde skada kroppens blodkärl som i sin tur kan leda till skador som nedsatt syn, sämre njurfunktion och i förlängningen njursvikt, försämrad blodcirkulation och nedsatt känsel, till exempel i fötterna, och hjärt-kärlsjukdom.

Att leva med typ 1-diabetes

Det kan ta tid och energi att lära känna din diabetes, förstå och acceptera sjukdomen. Det finns resurser som hjälper dig att förstå hur du får koll på blodsockervärdet och ditt insulin som till slut blir en naturlig del av tillvaron. En av de största rädslorna hos de som lever med diabetes är att drabbas av just lågt blodsocker (hypoglykemi) och där blir kunskapen om hur man sköter sin sjukdom och vilken behandling man får, viktiga faktorer för att stilla oron.

Tips till dig med typ 1-diabetes

  • Sluta aldrig att ta ditt insulin. Mät blodsockervärdet ofta och anpassa insulindosen utifrån värden men sluta aldrig att ta ditt insulin.
  • Mät blodsockervärdet ofta och anpassa insulindosen utifrån värdena.
  • Fråga efter dina målvärden – når du dessa? Om inte, vad kan du och din läkare göra för att nå dit?
  • Läs på. Diabetes är en sjukdom som kräver att du är påläst och har kunskap om just din behandling och vad diabetes innebär för kroppen. Ökad kunskap ger ökad trygghet, inte bara för dig själv utan även för familj, vänner och bekanta.
  • Om du är sjuk eller skadar dig, testa blodsockervärdet oftare. Sjukdom eller skador kan nämligen påverka dosen insulin du behöver.
  • Förbered dig när du ska ut och resa. Tre enkla regler; ta med dig dubbelt så mycket insulin som du behöver, fördela förpackningen mellan handbagage och bagage och ta med dig dokumentation (recept/intyg).
  • Prata med din läkare. Om du känner att din behandling inte fungerar, att den verkar obalanserad eller du har andra frågor kring din diabetes, prata med vården och behandlande läkare och/eller diabetesteamet. Det finns föreningar, organisationer, grupper på sociala medier där du kan få kontakt med andra som lever med diabetes och där du själv kan dela erfarenheter och lyfta frågor och funderingar.

Att leva med typ 1-diabetes handlar till stor del om egenvård, det vill säga ett individuellt ansvar för sin behandling. Med rätt inställd behandling, god kunskap och en trygghet runtomkring i form av nära och kära, diabetesteam och andra med liknande erfarenheter, finns alla förutsättningar för dig med diabetes typ-1 att leva ett så gott liv som möjligt.

Diabetes och covid-19

Då viruset som orsakar covid-19 är nytt vet man inte tillräckligt om vilka grupper som är extra utsatta för svår infektion och i vilken utsträckning. Man vet dock att enbart diabetes utgör inte en riskgrupp för covid-19. Studier pekar på att hög ålder är den främsta riskfaktorn och att personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabeteskomplikationer är något överrepresenterade bland de svåra fallen. Enligt Socialstyrelsens utredning har personer över 70 år som lider av fetma och personer med diabetes som har komplikationer har förhöjd risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande av covid-19.

Risken behöver alltid bedömas från person till person och det är viktigt att följa Folkhälsomyndighetens råd för riskgrupper.

Annons:

Källor:

Diabetesförbundet

1177

TEDDY-studien

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons:

Vi skänker 2 kr till Cancerfonden för varje ny prenumerant!

Gratis nyhetsbrev – få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.