Ange ditt sökord

I en stenåldersdiet ingår bland annat bär, nötter, frukt, ägg, grönsaker och magert kött. Foto: Shutterstock

I en stenåldersdiet ingår bland annat bär, nötter, frukt, ägg, grönsaker och magert kött. Foto: Shutterstock

Stenålderskost minskar midjemåttet

Paleolitisk diet, även kallad stenålderskost, till kvinnor efter klimakteriet kan ge kraftfullt positiva effekter på energiintag och kroppssammansättning.

Annons:

Det enligt en avhandling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom efter klimakteriet

Risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdom ökar för kvinnor efter klimakteriet. Anledningen anses vara en omfördelning av fett från höfter och rumpa till magen där det ur hälsosynpunkt är sämre att laga fett. Ursprungsbefolkningar på olika platser i världen, däribland Papua Nya Guinea, har varken diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar.

Caroline Mellberg, läkare och doktorand, har i sitt avhandlingsarbete undersökt om det går att undvika de negativa hälsokonsekvenser som klimakteriet medför bland kvinnor i Sverige genom att byta kost.

Paleolitisk diet minskade midjemåttet

En grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus (klimakteriet) fick i en första studie gå på en paleolitisk diet, så kallad stenåldersdiet, under fem veckor. I en paleolitisk diet ingår bland annat nötter, bär, frukt, ägg, grönsaker och magert kött.

Resultaten visar att dieten inte bara reducerade kvinnors energiintag och kroppsvikt utan även minskade midjemått och blodtryck samt förbättrade en rad metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern.

Bestående minskning av fettmassa

Caroline Mellberg genomförde även en tvåårsstudie där hon valde att jämföra paleolitisk kost med kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Även den studien gav en kraftfull och bestående minskning av såväl fettmassa som vikt och midjemått. Effekten var de första sex månaderna mer tydlig i gruppen som åt paleolitisk kost. Inga deltagare i någon av studierna hade några kalorirestriktioner utan åt så mycket de ville.

Vid en uppföljning efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna förutom att deltagarna i gruppen med paleolitisk diet hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden och leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt paleolitisk kost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.

Tänker på vad man äter

De positiva hälsoeffekterna är dock inte enbart kopplade till stenålderskosten. 

– En förklaring till de positiva hälsoeffekterna är att man generellt tänker på vad man äter och äter färre kalorier när man går på diet. Hälsoeffekterna beror därför sannolikt inte enbart på den paleolitiska kosten utan snarare på det faktum att deltagarna i våra studier fick ett sundare näringsintag och framför allt att de åt mindre, säger Caroline Mellberg, läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.

Caroline Mellberg anser att det behövs ytterligare studier där man undersöker förmågan hos olika dieter att ge gynnsamma metabola effekter, både på kort och lång sikt. Hon nämner bland annat studier där man undersöker en kombination av diet med fysisk aktivitet, särskilt hos personer som har metabola störningar inklusive typ 2-diabetes.

– Fetma är ett tilltagande hälsoproblem i hela världen och fetmarelaterad sjuklighet står för en betydande del av samhällets sjukvårdskostnader, förutom det lidande på individnivå som sjukdomen orsakar. Att öka förståelsen för fetmarelaterad sjuklighet, samt att förebygga och behandla fetma och sjukdomar som kan kopplas till fetma, är därför av stor betydelse, säger Caroline Mellberg.

Fakta paleolitisk kost: Paleolitisk kost bygger på teorier om vad vi åt under tiden då vi var jägare och samlare, 2 000 000 – 10 000 år före vår tid, samt även på hur en del ursprungsbefolkningar äter idag. Kosten utesluter mejeriprodukter, spannmål, ris, bönor, raffinerat socker och salt. Kosten baseras på grönsaker, frukt, bär, ägg, nötter och magert kött.

Fakta Nordiska näringsrekommendationerna (NNR): NNR ger rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen – vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater – man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt på både kort och lång sikt. NNR ger också rekommendationer om fysisk aktivitet. NNR lyfter också fram matvanor som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till våra matvanor och livsstil. De nordiska näringsrekommendationerna är de officiella rekommendationer som används i Sverige.

Annons:

Källor:

Effekter av dietintervention på kroppssammansättning och leverfett hos överviktiga kvinnor efter menopaus. (Engelsk titel: Effects of diet intervention on body composition and ectopic fat accumulation in obese postmenopausal women).

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.