Ange ditt sökord

Kajjan Andersson är samhällsdebattör och journalist och debuterar som författare med boken ”Livsviktigt – en handbok i kroppspositivt föräldraskap”. Foto: Gabriel Liljevall

Kajjan Andersson är samhällsdebattör och journalist och debuterar som författare med boken ”Livsviktigt – en handbok i kroppspositivt föräldraskap”. Foto: Gabriel Liljevall

Så blir du kroppspositiv del 2: Kroppsrecensenter är vi allihopa

Under tre veckor kan du följa Kajjan Andersson som berättar hur vi kan bli mer kroppspositiva. I veckans del pratar vi om kroppsrecensioner och hur lätt åsikter om kroppen tyvärr kan spridas och påverka, särskilt våra barn. Varje vecka får du också konkreta tips på hur du blir mer kroppssnäll mot dig själv.

Annons:

Kajjan Andersson är samhällsdebattör och journalist och debuterar som författare med boken ”Livsviktigt – en handbok i kroppspositivt föräldraskap” som kommer ut i januari 2020. Här kan du läsa del ett som handlar om kroppshets och varför kroppskritiken är så stark i vårt samhälle idag.

Är du en kroppsrecensent?

Har du kommit på dig själv med att sitta framför teven och plötsligt kommentera inte hur någon är, utan hur hen ser ut? Känner du igen dig att du på stan eller på en arbetsplats i förtroende till någon nämnt hur en viss person ser ut? Då är du långt ifrån ensam. Kroppsrecensenter är vi mer eller mindre allihopa och Kajjan Andersson är själv inget undantag.

– Att kroppsrecensera, det vill säga värdera och fälla omdömen om andras kroppar, håller de absolut flesta på med. Att prata om ifall någon gått ner eller upp i vikt har till exempel blivit lika vanligt som att prata om vädret.

Kroppsrecensionerna påverkar oss på olika sätt men framförallt orsakar det att vi fortsätter tro att våra kroppars utseende är väldigt viktigt. Det ständiga kommenterandet skapar grunden för ett samhälle där det mesta kretsar kring utseendet, inte kring vilka vi är.

– Jag förespråkar att man slutar att kroppsrecensera, mycket för ens egen skull då det hjälper en själv att sluta värdera kroppars utseende, inklusive sin egen.

För barnens skull

En viktig orsak till att Kajjan så starkt förespråkar att vi slutar att kroppsrecensera är att det lättare än vi kanske tror sprider en uppfattning till barn i ens närhet att kroppen är det viktigaste. Det behöver inte betyda att man är elak bara att man i många sammanhang, framför teven eller i sällskap med barnen ute, kommenterar någons utseende varpå barnen lär sig att det här med utseendet, det är det viktiga.

– Att sluta kroppsrecensera är inte minst för våra barns skull. De ska inte behöva omges med de här kroppsbedömningarna eftersom det påverkar deras syn på sina egna kroppar som rätt eller fel.

Vi människor har ju mer eller mindre en inbyggd reflex att reagera på hur andra i vår omgivning ser ut, går det verkligen att sluta kroppsrecensera?

– Det går att sluta! När jag och min man bestämde oss för att sluta började vi med att ta alla kroppsrecensioner på engelska, helt enkelt för att barnen inte skulle förstå vad vi sa. Men det gjorde oss också medvetna på hur pass mycket vi faktiskt kommenterade andras kroppar. Efter den insikten, och efter att vi frågat oss varför vi faktiskt pratar om kroppar som vi gör, så lämnade kroppsrecensionerna en besk eftersmak i munnen. Idag värderar vi inte andras kroppar högt alls, det finns annat som är viktigare.

Fråga “hur mår du?”

Man kan argumentera att i vissa fall kanske man behöver prata om kroppen. En del menar att personer som till exempel gått upp väldigt mycket i vikt under kort tid, respektive gått ner, eller förändrar sitt utseende plötsligt, kan behöva att nära och kära nämner det, helt enkelt för att man är orolig eller bekymrad. Men då finns det en annan väg att gå säger Kajjan.

– Man frågar ”Hur mår du?”. Det är faktiskt inte svårare än så. En överviktig person vet att hen är överviktig eftersom samhället berättar det för hen precis hela tiden. Det behöver ingen närstående upplysa om. Människor vet hur deras kroppar ser ut. Men är det vännens eller familjemedlemmens mående som man oroar sig för så är det måendet man ska fråga om, inte kroppens utseende.

Kajjan konstaterar att det är omöjligt att med blotta ögat bedömma helt och hållet hur en person mår på insidan och att du därför bör undvika att göra den bedömningen på egen hand.

– Tjocka kroppar kan vara hur hälsosamma som helst och smala, tränade kroppar kan vara ohälsosamma. Det här är inget som någon kan bedöma genom att titta på någon annan. Så sammanfattningsvis: prata mående är superbra! Men fråga då också om mående och inte om något annat. När personen hör att du inte är ute efter att fördöma eller ha åsikter om hens kropp kommer hen att vara mer benägen att prata om hur hen faktiskt mår.

“Idag vet fyraåringar hur kroppsidealen ser ut”

Undersökningar har de senaste åren visat hur sociala medier och kroppshets påverkar allt yngre generationer. Medvetenheten om utseendet skapar oro och otrygghet och i förlängningen även psykisk ohälsa.

– Vi börjar med se vad det här gör med våra barn. Vad kroppshets och kroppshat gör med dem. Idag vet fyraåringar hur kroppsidealen ser ut. De vet att flickor ska vara smala, pojkar muskulösa och att ingen under några omständigheter får vara tjock. Det här låter vi alltså så små barn som fyraåringar motta den här informationen och hantera den. Vi vet också att ätstörningar blir vanligare hela tiden och att både de och psykisk ohälsa i stort klättrar ner i åldrarna.

Enligt Kajjan måste vuxenvärlden börja ta sitt ansvar i att inte bidra till kroppshetsen.

–  När vi har insett det och kommer fram till att det här är något som skadar våra barn så får vi börja göra annorlunda. Som att sluta kroppsrecensera. Som att sluta prata vikt med barn. Som att hjälpa dem få ett sunt och lustfyllt förhållande till mat och rörelse. Det är ett stort jobb, men det går!

Veckans konkreta råd

I varje del av den här artikelserien får du också ett eller flera konkreta råd från Kajjan Andersson och här är veckans tips på hur du blir mer kroppssnäll;

“Sluta kroppsrecensera och bli kroppsaktivist hemma, till exempel genom att gå omkring avklädd mycket och inte kontrollera bilder som tas så att det inte bara är de mest smickrande som kvalar in i fotoalbumet.”

Tredje delen av serien “Så blir du kroppspositiv” kommer att handla om hur du faktiskt blir mer kroppspositiv och att du inte är ensam om du kämpar med negativa tankar om din egen kropp. Missa inte del tre av ”Så blir du kroppspositiv”, kommer nästa vecka.

Kajjan Anderssons debutbok kommer ut i januari 2020 på Bokförlaget Forum. Intervjun publiceras i redigerad form även i Doktorn nr 4 2019.

Annons:

Läs även

Låt inte ältandet ta över
29 augusti, 2017 Depression & Ångest

Låt inte ältandet ta över

Om man återkommer till samma grubblerier om och om igen...

Mobbning ger konsekvenser längre fram i livet
23 april, 2014 Depression & Ångest

Mobbning ger konsekvenser längre fram i livet

Att mobbning skulle vara en del av uppväxten är en före...

Meningsfulla samtal minskar existentiell ensamhet hos äldre och sköra personer

Meningsfulla samtal minskar existentiell ensamhet hos äldre och sköra personer

Det är när man lämnar en trygghet och inte vet vad som ...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor
28 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor

Idag på internationella mensdagen uppmärksammar Plan In...

KBT på distans – bra alternativ vid hälsoångest

KBT på distans – bra alternativ vid hälsoångest

Hälsoångest är ett tillstånd som riskerar öka i coronap...

Annons:
Social ångest och personlighet starkt sammanflätade

Social ångest och personlighet starkt sammanflätade

Personer med social ångest har markant avvikande person...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället
13 maj, 2020 Barn & Graviditet

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället

Det finns en tendens över tid att svenskarna upplever e...

Annons:
Så kan män med allvarlig prostatacancer leva längre
21 april, 2020 Cancer

Så kan män med allvarlig prostatacancer leva längre

Män med allvarlig prostatacancer får högre överlevnad o...

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Så mycket kaffe är säkert att dricka om du är gravid
17 april, 2020 Barn & Graviditet

Så mycket kaffe är säkert att dricka om du är gravid

Tidigare i vår gick Livsmedelsverket ut med att man nu ...

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaboken hjälper föräldrar att prata med barn om coronaviruset covid-19

I tider då allt ställs på ända kan det finnas mycket or...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq