Ange ditt sökord

Forskare har genomfört en studie av trender i hälsoutvecklingen för grupper med olika inkomst och utbildning i norra Sverige. Foto: Shutterstock

Forskare har genomfört en studie av trender i hälsoutvecklingen för grupper med olika inkomst och utbildning i norra Sverige. Foto: Shutterstock

Hälsan allt mer ojämlik – inkomsten påverkar

Skillnaderna i hälsa ökar mellan olika grupper och mest ökar hälsoskillnader som hänger samman med inkomst. Högutbildade personer med hög inkomst har bättre hälsa än andra och hälsoklyftorna fortsätter ökar.

Annons:

Det visar en studie i norra Sverige där personer med olika inkomst och utbildning själva fått beskriva sin hälsa. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal for Equity in Health.

Tolv olika hälsoindikatorer

Forskare vid Umeå universitet har genomfört en studie av trender i hälsoutvecklingen för grupper med olika inkomst och utbildning i norra Sverige. Det är tolv olika hälsoindikatorer så som övervikt, diabetes, stress, depression, rökning och fysisk inaktivitet som har studerats och jämförts med socioekonomiska data om utbildningsnivå och inkomst.

Grundmaterialet kommer från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som mer än 30 000 slumpvis utvalda individer i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen deltagit i. Forskarna har jämfört åren 2006, 2010 och 2014.

Hälsoskillnaderna har ökat

Att hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen är i och för sig känt. Det nya med studien vid Umeå universitet är att man har tagit med olika typer av ohälsa i jämförelse med både inkomst och utbildning, istället för att som i tidigare forskning bara titta på en hälsoindikator och en specifik social eller ekonomisk faktor. Studien visar att hälsoojämlikheterna totalt sett har ökat.

– Sammantaget ser vi en utveckling med bestående eller ökade hälsoklyftor där personer med högre inkomst eller längre utbildning generellt har bättre hälsa än personer med lägre inkomst eller kortare utbildning. Dessutom har skillnaderna i många fall blivit större över tid, säger Kinza Degerlund Maldi, forskare vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Största ökningen mellan grupper med olika inkomst

Den största ökningen av hälsoklyftan står skillnaden mellan grupper med olika inkomst för, medan skillnaden mellan grupper med olika utbildningsnivå inte har ökat lika mycket. Exempelvis var förekomsten av långvarig sjukdom år 2014 cirka 20 procentenheter högre bland kvinnor inom gruppen med lägst inkomst jämfört med dem med högst inkomst, medan samma skillnad mellan grupper med kortast respektive längst utbildning var sju procentenheter.

Bland män var depression 23 procentenheter vanligare hos dem med lägst respektive högst inkomst, medan skillnaderna i depression mellan utbildningsgrupper bara var två procentenheter.

– Det finns knappast anledning att anta att situationen om ökade hälsoklyftor är unik för bara norra Sverige. Resultaten understryker därför betydelsen av att åtgärder sätts in för att minska ojämlikheterna i hälsa i första hand det område vi har undersökt, men mest troligt i hela landet, säger Frida Jonsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och medförfattare till studien.

Annons:

Läs även

Forskare: Nyexaminerade sjuksköterskor bör arbeta i par
28 april, 2020 Mannens hälsa

Forskare: Nyexaminerade sjuksköterskor bör arbeta i par

Nyexaminerade sjuksköterskor bör arbeta i par för att b...

Ny policy ska stärka patientmedverkan
26 februari, 2020 Kvinnans hälsa

Ny policy ska stärka patientmedverkan

För att stärka och utveckla patientmedverkan har nu sta...

Färsk rapport: Fortsatta problem med tillgång till vård i landet
21 februari, 2020 Kvinnans hälsa

Färsk rapport: Fortsatta problem med tillgång till vård i landet

Samtidigt som hälso- och sjukvården i Sverige visar på ...

Annons:
Stresstudie på skolbarn – alla skulle må bra av att varva ner
6 augusti, 2020 Barn & Graviditet

Stresstudie på skolbarn – alla skulle må bra av att varva ner

Stress dyker inte minst upp hos barn och unga numera. S...

Ägget väljer spermier
15 juni, 2020 Barn & Graviditet

Ägget väljer spermier

För att locka till sig spermier avger kvinnors äggcelle...

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin
25 maj, 2020 Barn & Graviditet

Forskare: Inte troligt att barn driver covid-19-pandemin

Barn kan med största sannolikhet smitta andra med det n...

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället
14 maj, 2020 Barn & Graviditet

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället

Det finns en tendens över tid att svenskarna upplever e...

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom
12 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom

Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjä...

Annons:
Hjälp forskarna förstå hur du som är 70+ upplever coronakrisen – gör din röst hörd

Hjälp forskarna förstå hur du som är 70+ upplever coronakrisen – gör din röst hörd

Den pågående coronapandemin utgör en förändring för all...

Annons:
Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten visar att nästan en femtedel av de till...

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

När coronarapporten för den senaste veckan summeras fin...

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?
21 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?

Ta del av listan över vilka personer som bedöms löpa st...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten