Bulimi (bulimia nervosa) - symtom, orsaker och konsekvenser

Bulimi (bulimia nervosa) - symtom, orsaker och konsekvenser

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-06-10
Författare: Stefan Nordström

Bulimi (bulimia nervosa) är en av de vanligaste och mest kända ätstörningarna. När man lider av bulimi hetsäter man mat för att efteråt göra sig av med den, genom metoder som t ex kräkning eller att ta laxermedel.

Det är vanligast att bli sjuk i bulimi under de sena tonåren. Sjukdomen förekommer dock i alla åldrar och är ungefär 10 gånger vanligare hos kvinnor än män. Bulimi är kopplat till nedsatt självkänsla, ångest och psykisk ohälsa. Sjukdomen kan orsaka allvarliga skador på kroppen om den inte behandlas.

Ätstörningar som t ex bulimi och anorexi växer ofta över tid. Det kan vara svårt att veta när det har blivit till en sjukdom. Till skillnad från anorexi märks inte bulimi lika tydligt för omgivningen och anhöriga. Orsaken är att vikten inte alltid påverkas lika mycket av bulimi som anorexi.
Bulimi kan också komma när man tidigare lidit av anorexi. Det finns också en typ av anorexi då man både svälter sig och har bulimi på samma gång. Oavsett vilken ätstörning man lider av kan det vara bra att veta att det finns hjälp att få.

Symtom på bulimi – från hetsätning till kräkning

Bulimi kännetecknas av att man hetsäter fort, återkommande, okontrollerat och i stora mängder. När man hetsäter är maten ofta "förbjuden" mat med högt kaloriinehåll. Efter hetsätningen gör den drabbade sedan av sig med födan genom t ex kräkning eller att ta laxerande medel. De strikta reglerna kring mat kan göra att man tappar kontrollen och äter mycket stora mängder mat. Beteendet präglas av skuld, ångest och skam.

De ångestladdade tankarna kring den förbjudna maten kommer allt oftare och leder till att man tappar kontrollen. Att göra av med det man ätit blir sedan till en typ av ”renande” process. En viss lättnad uppstår under en kortare tid, vilket ofta utvecklas till utmattning och självförakt.

Kedjan återupprepar sig och blir till ond cirkel som blir svårare och svårare att bryta med tid, speciellt om man inte får hjälp utifrån. Symtomen hålls ofta dolda under en längre tid. Därför kan det ta lång tid innan man söker vård för sin bulimi. Om du känner igen dig i symtomen kan det vara bra att veta att det finns hjälp.

Bulimi är ofta kopplat till depression och nedstämdhet. Skammen kan leda till isolation, ångest, fobier och självmordstankar. Bulimins många känslor kan vara svåra att hantera, vilket kan leda till självskadebeteende, alkoholmissbruk eller drogmissbruk.

Orsaker till bulimi

Det finns inte några tydliga, direkta orsaker till bulimi. Det mest troliga är att det är en sjukdom som beror på flera samspelande orsaker. Underliggande psykologiska orsaker samt biologiska och kulturella faktorer tros vara förklaringen. Den utlösande faktorn vid bulimi är, i likhet med anorexia, ofta en diet eller bantningsperiod. Självkänslan blir starkt kopplad till den egna uppfattningen av sin kroppsform och vikt.

Bulimins konsekvenser i kroppen

När man har bulimi rubbar man hjärnans naturliga signalsystem som styr känslorna av hunger av mättnad. Ämnesomsättningen påverkas och kroppen ställer in sig i svältläge. När man väl hetsäter kan det bli så att kroppen lagrar allt man äter eftersom den är inställd på svält.
Några av de skador som kan uppkomma i kroppen är:

  • Frätskador på tändernas emalj till följd av kräkningar
  • Skador i matstrupen
  • Sprickor i mungiporna och svullna spottkörtlar på grund av kräkning
  • Irritation och blödningar i magens slemhinnor
  • Ont i magen
  • Diarré
  • Förstoppning
  • Gasbildning
  • Blodbrist eftersom man inte får i sig tillräckligt mycket järn
  • Oregelbunden eller utebliven mens

Behandling och utredning av bulimi

Behandling av bulimi brukar främst bestå av psykoterapi. Psykoterapin kan vara i grupp eller individuell och syftar till att förändra ätbeteendet och hantera de kringliggande känslorna.Vanligtvis brukar man gå i terapi varje vecka under sex månader eller mer.

De terapiformer som har visat sig fungera bäst för att behandla bulimi är KBT (kognitiv beteendeterapi, hjälp att äta regelbundet och förändra beteendemönster), interpersonell psykoterapi (fokus på att hantera konflikter och starka känslor) och familjeterapi (med föräldrar och eventuella syskon om man fortfarande bor hemma).

Inledningsvis får du träffa en psykolog eller kurator som utför en rad intervjuer. En utredning av ätbeteendet och känslolivet i allmänt görs. Du kan få fylla i formulär, gå igenom kroppsundersökningar och lämna prover. Föräldrarna kan vara en del av intervjuerna om du är under 18 år.
Även läkemedel som t ex antidepressiva kan vara en del av bulimibehandlingen. Läkemedelsbehandling kan hjälpa till att hejda de psykiska impulserna som triggar hetsätandet, men läkemedlen bör alltid kombineras med psykoterapi.

Bulimi och graviditet

När man har eller tidigare har haft bulimi är det viktigt att berätta om det för din barnmorska. Bulimi ökar risken för missfall och det är viktigt att man informerar om det så att man får rätt hjälp under graviditeten. Det kan också vara så att perioden efter att du har fått barn kan göra att gamla, skadliga tankar kring mat och kroppsform kommer tillbaka.

Att söka hjälp är första steget mot att bli bättre

Det kan kännas hopplöst när man första gången söker vård för bulimi eller en annan ätstörning, men det är absolut inte fallet. Man behöver dock söka hjälp för att ta kampen mot problemet och bli frisk. Det kan ta tid, men att söka vård är första steget mot att ta upp kampen mot sjukdomen och må bättre.

 

Veckans fråga

Tycker du det är svårt att äta hälsosamt/nyttigt?

Nyhetsbrev

E-postadress