Ange ditt sökord

Sjukdomen anorexia nervosa ger en skev kroppsuppfattning där man ser något helt annat i spegeln än vad andra uppfattar. Man kan vara mager som en sticka och ändå uppfatta sig som tjock.  Foto: Shutterstock

Sjukdomen anorexia nervosa ger en skev kroppsuppfattning där man ser något helt annat i spegeln än vad andra uppfattar. Man kan vara mager som en sticka och ändå uppfatta sig som tjock. Foto: Shutterstock

Anorexia nervosa drabbar hela familjen

Vid sjukdomen anorexia nervosa har man en störd kroppsuppfattning där allt kretsar kring en extrem rädsla för att gå upp i vikt. Det är oerhört viktigt att man får hjälp så snart som möjligt då det underlättar en snabb tillfriskning. Om hjärnspökena får härja fritt för länge kan det ta många år innan man blir frisk både fysiskt och mentalt.

Annons:

Anorexia nervosa

Personer med anorexi är rädda för att gå upp i vikt, vilket gör att de slutar äta och svälter sig även fast man är hungrig. Tankar om mat och ätande tar kontroll över deras liv och det finns till slut ingen plats för andra viktiga saker som familj, vänner eller roliga aktiviteter. Sjukdomen kan drabba alla åldrar och kön, men vanligast är att man insjuknar under tonåren. Anorektiker är ofta väldigt underviktiga och har ett lågt BMI (body mass index), men den egna uppfattningen är att man är tjock. Anorektiker har ofta inställningen att om jag bara blir lite smalare, blir jag nöjd och lycklig, men så blir det ju aldrig. En anorektiker känner ofta ett stort självhat och bilden man har av sig själv stämmer inte med den som omgivningen har. Den förvrängda självbilden hör till sjukdomen.

Det finns dock behandlingar och ju snabbare man får hjälp desto bättre. De allra flesta blir friska även om det kan ta lång tid och det psykisk tar ibland flera år att komma till rätta med.

Vad händer i kroppen vid anorexi och hur påverkas individen?

Eftersom en anorektiker inte äter så får man ingen energi till hjärnan och kroppen som då ställer in sig på att spara energi, vilket leder till att ämnesomsättningen sjunker. Hjärnan styr vår upplevelse av hunger och mättnad men detta system störs ut när man svälter sig och man utvecklar i stället tvångstankar/beteenden i stället för att förstå vad kroppen behöver.

Kroppen kommer ur balans och man kan få brist på olika ämnen som kroppen behöver vilket kan leda till många negativa konsekvenser; exempelvis att celler dör, muskler försvagas, hjärnan får energibrist vilket ger koncentrationssvårigheter och problem med minnet. Många anorektiker har ont i magen, förstoppning och mycket gaser. Man kan också få blodbrist på grund av att man får i sig för lite järn, vilket gör personen extra trött. Mensen kan försvinna eller bli oregelbunden. Om man fortfarande växer kan det påverka längden och leda till benskörhet så att man lättare råkar ut för benbrott. Vissa anorektiker hetsäter ibland men gör sig alltid av med maten genom att kräkas eller ta laxerande medel. Frekventa kräkningar kan leda till frätskador på tänderna.

Det är också vanligt med stora humörsvängningar och man blir lätt arg, ledsen och irriterad över småsaker. Man drabbas ofta av sömnsvårigheter vilket ytterligare ökar risken för nedstämdhet och ångest. Anorektiker vill alltid kontrollera sitt ätande, vilket gör det svårt för dem att slappna av och ha roligt. De isolerar sig ofta och missar sociala event med familj och vänner av rädsla att tappa kontrollen. Att leva med anorexi eller andra ätstörningar är väldigt jobbigt, då kontrollen över mat och rörelse blir livsviktigt. Det är inte bara kroppen (fysiska) som påverkas, utan även det psykiska. Detta kan leda till sämre relationer med familj och vänner. På grund av fysiska likväl som psykiska problem till följd av svältandet får vissa även självmordstankar.

Då det faktiskt handlar om att man svälter sig själv kan sjukdomen i värsta fall leda till döden, då organ som exempelvis hjärtat till slut inte orkar utan tillräckligt med energi. Anorexia nervosa är den mest dödliga ätstörningen av just denna anledning och då den leder till flest självmord.

 Ytterligare funktioner som kroppen stänger av vid långvarig svält:

  • pulsen går ner och kroppstemperaturen sjunker.
  • man får lägre blodtryck, vilket gör att man kan bli yr och svimma.
  • blodcirkulationen försämras, vilket kan göra att man fryser och blir kall och blå om fötter och händer.
  • man kan få ett tunt hår i nacken, på armarna och benen. Det kallas lanugohår.
  • håret kan bli risigt och man kan få torr hy och acne.
  • hjärtat och njurarna kan börja fungera sämre.
  • om svälten pågår under längre tid kan man få hjärnatrofi, det vill säga förlust av hjärnvävnad vilket påverkar hur väl hjärnan fungerar.

Den påverkan som anorexi har på kroppen försvinner vanligtvis när man börjar äta regelbundet igen och då vikten i förhållande till längd och ålder normaliseras.

Orsaker till anorexia nervosa

Orsaker till att man får anorexi och andra ätstörningar, kan beror på många olika faktorer såsom exempelvis låg självkänsla, hur man ser på sig själv, stort jämförande som ökat till följd av sociala medier, samhällets skönhetsideal, upplevelser under uppväxten, olika familjefaktorer, höga krav på sig själv och ofta tillsammans med att man är självkritisk och aldrig nöjd med sig själv. Vissa kommentarer från omgivningen kan trigga en ätstörning; till exempel att man inte duger, äter mycket eller att man är fin när man har gått ner i vikt.

Det kan också handla om att en tonårings hjärna inte är fullt utvecklad än och att man därför har svårare att sätta alla känslor i perspektiv och då känns allt mycket jobbigare. Om man då redan känner stor stress och press från föräldrar och skola så kan det räcka med en kommentar eller en förändring som att exempelvis en kompis flyttar, för att man ska uppleva att man helt tappar kontrollen över sitt liv. Ofta handlar det om att svälten ger en känsla av kontroll över kroppen och vikten och då tror man att man får kontroll även över sina känslor och att livet blir lättare att hantera.

Symtom på anorexia nervosa

Det kan gå relativt snabbt att utveckla en ätstörning då man går ner mycket i vikt på kort tid, men det kan också ske över en längre tid och ibland kan det vara svårt att veta om någon har en ätstörning.

Man har anorexi eller ligger i riskzonen för att utveckla en ätstörning om:

  • man hela tiden tänker på mat och vad man ska och inte ska äta.
  • man är rädd för att öka i vikt.
  • många kanske påpekar att man är väldigt smal.
  • man tycker att man själv är tjock oavsett vad andra tycker.
  • man ofta får förstoppning och ont i magen.
  • man ofta fryser, har svårt att somna och sällan vaknar utvilad.
  • saker som man brukade tycka om att göra inte är roligt längre.
  • man försöker äta så lite som möjligt för att inte gå upp i vikt.

Vanligtvis är det inte anorektikern själv som märker att hen är sjuk, utan familj eller vänner i deras omgivning. Ju tidigare man söker vård desto lättare kan det vara att bryta anorektikerns hjärnspöken. Som anorektiker har man ofta höga krav på sig själv och man vill prestera bra och många pendlar mellan hopp om att äntligen få kontroll och bli nöjd med sig själv och en känsla av hopplöshet där man tänker att man aldrig kommer må bra igen. Det är vanligt att en anorektiker även har ångest, nedstämdhet och depression. Många anorektiker får även tvångstankar, fobier och andra självskadebeteenden. Ortorexi kallas det i allvarliga fall av överträning tillsammans med för lågt energiintag.

Vid misstanke om anorexia nervosa

Att söka professionell hjälp så snabbt som möjligt är oerhört viktigt då det underlättar ett snabbt tillfrisknande. En ätstörning behöver inte alltid synas utanpå så är du orolig, våga fråga hur hen mår, men utan att låta dömande. Om du känner dig osäker rådfråga någon vuxen du har förtroende för. Man kan även ringa 1177 och få vägledning.

Om någon har en ätstörning vänder man sig vanligtvis till en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan, barn och ungdomsmottagningen eller bup (barn- och ungdomspsykiatrin). Det finns även specialiserade ätstörningsmottagningar och ibland behöver man remiss från elevhälsan eller vårdcentralen.

Ibland kan det ta tid att hitta rätt hjälp, men det gäller att inte ge upp. Sök information om anorexi och hur sjukdomen behandlas, sök stöd via någon förening som exempelvis Frisk & Fri, chatta med en volontär på Ätstörningszonen, sök stöd via SHEDO.se eller prata med en vän. Att berätta för någon du har förtroende för kan kännas befriande. Man kan få nya perspektiv och det kan kännas mindre ensamt.

Behandling vid anorexia nervosa

Vanligtvis gör man först en utredning med intervjuer, frågeformulär, kroppsundersökningar och olika prover. Vid behov fokuserar man på de skador på kroppen som kommit av svälten och hjälper till med matvanorna, men även att hantera känslor och psykologiska problem. Enskild psykoterapi eller i grupp är ett exempel på en behandling som du kan få när du har anorexi. Terapin handlar om att förändra ätmönstret men också om att hantera olika svåra känslor. Vissa kan behöva få antidepressiv medicin.

Behandlingslängden varierar ofta men vanligtvis träffar man en terapeut en gång i veckan under 6 till 9 månader. Även när man mår bättre i sin ätstörning kan man behöva fortsätta med terapin. Det finns även dagvårdsaktiviteter där man lagar och äter mat tillsammans med andra likasinnade och diskuterar olika problem kring ätande. För vissa kan familjeterapi vara ett alternativ.

Vanligtvis behöver man inte läggas in på sjukhus om man har anorexi, men är kroppen mycket påverkad med mycket låg kroppsvikt, låg puls eller låg kroppstemperatur kan man bli inlagd för att få i gång kroppens funktioner igen. Det finns risk för återfall och då särskilt om man utsätts för stress eller nya utmaningar. Därför kan det vara bra med uppföljningstillfällen eller fortsatta samtalen med psykologen. De allra flesta blir dock friska från sin ätstörning.

Hur påverkar anorexia nervosa individen?

Förutom det som redan nämnts ovan så kan anorexia nervosa påverka individen psykiskt även efter att man mår fysiskt bättre och i vissa fall kan det även övergå till en annan ätstörning eller tvångsbeteende. Då sjukdomen ofta inträffar i tonåren kan hen förlora en del av den mentala utvecklingen som sker under dessa år till följd av att man kanske missar sociala erfarenheter med vänner. Man kanske inte kan gå i skolan, hamnar efter och får gå om, vilket även kan göra att man förlorar vissa vänner.

Vanligtvis påverkas hela familjen om någon insjuknar i anorexia nervosa. Det blir lätt så att hela livet kretsar kring sjukdomen och måltiderna. Många gånger blir det stora konflikter vid alla måltider vilket tar mycket energi från föräldrar och syskon. Som förälder vill man inget hellre än att barnet ska äta, men man kan heller inte tvinga i barnet mat. Många föräldrar känner en stor hjälplöshetskänsla. Som syskon till någon med en ätstörning hamnar man lätt lite i skymundan och man kan känna sig ensam och då gäller det att ha någon utanför familjen som man kan prata med.

Folkhälsan har försämrats bland unga. Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat enligt Folkhälsomyndigheten, som pekar ut förändringar i skola och betygssystemet som en anledning. Kanske är det dags att lägga större fokus vid att barn och ungdomar får en god grundkunskap kring både fysisk och mental hälsa från tidig ålder i stället för att enbart fokusera på teoretisk prestation?

Boken ”Tills mina fingrar blev blå”, en självbiografi av Ida Berner

Tora är tio år gammal och ska snart fylla elva när hon får reda på att hennes bästis ska flytta. Redan innan detta upplevde Tora att skolmiljön var tuff, att hon inte passar in, att hon får kommentarer om sin vikt och hur mycket hon äter på skolan. Under sommarlovet innan hon skulle tillbaka till skolan utan sin bästis, flyttade det helt enkelt in en ny vän – en gubbe med hatt flyttade in i Toras huvud. Gubben påstår att han är en vän som ska hjälpa henne att må bättre och bli smalare – bara hon äter mindre och tränar mer. Ju mer hon lyder gubben desto elakare blir han och till slut kan Tora inte äta utan dricka enbart te och smoothie. När hon springer känner hon en frihetskänsla, men så snart hon kommer hem så dyker alla jobbiga känslor upp igen och gubben poängterar att hon behöver träna mer. Föräldrarna känner sig många gånger totalt hjälplösa då de med alla medel försöker få sin dotter att äta. Tack vare den hjälp Tora till slut fick i form av psykologsamtal och måltidsstöd, mår hon idag bra. Om någon negativ tanke smyger sig på, är hon snabb på att prata sig själv till rätta igen. Hon vill inte tillbaka till sjukdomen anorexi.

Annons:

Källor:

Umo.se

Folkhälsomyndigheten.se

Friskfri.se

1177.se

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: