Vad är betakaroten och hur fungerar det?
Betakaroten tillhör gruppen karotenoider och fungerar som ett förstadium till A-vitamin, vilket innebär att kroppen kan omvandla det till aktivt vitamin A vid behov. Vitamin A är avgörande för syn, hudhälsa, immunförsvar och celltillväxt. Som antioxidant hjälper betakaroten till att neutralisera fria radikaler och kan därmed minska risken för cellskador och oxidativ stress. När betakaroten lagras i hudens yttersta lager kan det ge huden en lätt gyllene ton – en effekt som många uppskattar inför sommaren.
Vetenskapliga fördelar
- Betakaroten bidrar till hudens hälsa, synförmåga och immunförsvar.
- Som antioxidant kan det minska oxidativ stress, vilket är en faktor i flera kroniska sjukdomar.
- Ett tillräckligt intag av betakaroten via kosten har visat sig ha positiva effekter på hälsan, särskilt för personer med hög oxidativ stress som typ 2-diabetiker.
Risker och baksidor – särskilt vid tillskott
Trots de potentiella fördelarna finns det tydliga risker med att ta betakaroten i form av tillskott, särskilt i höga doser eller för vissa riskgrupper:
- Ökad cancerrisk hos rökare: Stora kliniska studier på 1990-talet visade att rökare som tog betakarotentillskott hade en ökad risk för lungcancer och kardiovaskulär död, vilket ledde till att studierna avbröts i förtid. Forskning visar att betakaroten i miljöer med hög oxidativ stress (t.ex. hos rökare) kan växla från att vara antioxidant till att bli pro-oxidant och därmed öka DNA-skador.
- Överdosering: Eftersom A-vitamin är fettlösligt kan överskott lagras i kroppen och ge förgiftningssymtom som huvudvärk, illamående, hudförändringar och i värsta fall benskörhet. Risken för överdosering är betydligt större med tillskott än med naturlig kost.
- Missvisande marknadsföring: Flera experter, bland annat professor Martin Bergö vid Karolinska institutet, varnar för att betakaroten inte skyddar mot cancer eller UV-skador och att marknadsföringen kring tillskott ofta är vilseledande. Att ta tillskott i hopp om att skydda sig mot solen är ett “feltänk” och kan till och med vara skadligt, särskilt för personer med förhöjd cancerrisk.
- U-formad riskkurva: Forskning visar att för lite antioxidanter kan öka risken för sjukdom, men att för mycket – som lätt kan uppnås med tillskott – också kan vara skadligt.
Fördomar och missuppfattningar
En vanlig missuppfattning är att “mer är bättre” när det gäller antioxidanter och att tillskott alltid är ofarliga. Men vetenskapen visar att det är stor skillnad mellan att få i sig betakaroten via mat och via koncentrerade tillskott. Att huden blir orangefärgad är ett tydligt tecken på överdrivet intag, och det är inte ett tecken på bättre hälsa. Ytterligare en fördom är att betakaroten kan ersätta solskyddsmedel. Forskare och myndigheter är tydliga med att tillskott inte ersätter beprövade solskyddsmetoder som kläder, skugga och solkräm.
Myndigheternas råd
Livsmedelsverket och andra experter rekommenderar att man i första hand får i sig betakaroten och andra antioxidanter via en varierad kost med mycket frukt och grönsaker. Kosttillskott bör användas med försiktighet, särskilt av rökare, gravida och personer som redan får i sig mycket A-vitamin.
“Genom att äta kosttillskott kan man få i sig enskilda ämnen i skadliga mängder. Det är mycket svårare att överdosera enskilda ämnen genom att äta vanlig mat.” – Livsmedelsverket
Sammanfattning
Betakaroten är ett viktigt näringsämne med flera positiva effekter på hälsa och hud – men framför allt när det intas via naturliga källor. Tillskott kan vara skadligt, särskilt för rökare och vid överdosering. Marknadsföringen av betakaroten som “mirakelpiller” för solbränna och skydd mot solskador saknar vetenskapligt stöd och kan leda till farliga missuppfattningar. Den som vill ta tillskott bör alltid rådgöra med läkare och vara medveten om riskerna.
-870x489.jpg){kind=small}
