Bara en av fyra läkare frågar om tobaksvanor - missar största faktorn till ohälsa

Bara en av fyra läkare frågar om tobaksvanor - missar största faktorn till ohälsa

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2020-02-24
Författare: Anders Åker

Väldigt få läkare frågar om tobaksvanor i Sverige, visar Nationell patientenkät, trots att rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och död. Och det finns stora skillnader runt om i landet.

Det visar Nationell patientenkät, som årligen görs av Sveriges Kommuner och Regioner och är den största i sitt slag.

Endast 27 procent får frågor om tobaksvanor

I Nationell patientenkät har 100 000 patienter fått svara på hur de upplevt sitt senaste läkarbesök i primärvården.

I 2019 års enkät, som publicerades nyligen, var det endast 27 procent av dessa som fick frågor från läkare eller annan vårdpersonal om sina tobaksvanor.

Fem minuters rådgivande samtal

Rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och död. Forskning visar att bara fem minuters rådgivande samtal ökar sannolikheten att sluta röka.

– Att sluta röka är en av de viktigaste hälsofrämjande insatser man kan göra och därför bör frågan om rökning alltid ställas vid ett vårdmöte. Det är olyckligt, men inte konstigt att frågan om rökning prioriteras ned med tanke på den tidspressade arbetssituation Sveriges allmänläkare har, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy, chefläkare Doctrin och docent Karolinska Institutet.

Stora skillnader runt om i landet

I genomsnitt uppger 27 procent av patienterna att någon diskuterat tobaksvanor med dem. De vårdcentraler som är bäst når upp till omkring 50 procent.

Samtidigt finns det stora regionala skillnader. I flera kommuner är det inte mer än var tionde som tillfrågas om tobaksvanor.

Målsättningen: Rökfritt 2025

I samband med att regeringen tog fram ny strategi för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitiken 2016-2020, togs beslut om målsättningen att Sverige skulle vara rökfritt år 2025 vilket betyder att rökningen ska ner till under 5 procent. Rökning är även bidragande orsak till ojämlik hälsa. Även om andelen som röker har minskat sedan 2006 finns det stora skillnader inom grupper. Av personer med förgymnasial utbildning röker 14 procent medan andelen i gruppen med eftergymnasial utbildning endast är 4 procent.

– Genom att låta patienter fylla i sin sjukdomshistoria digitalt innan ett vårdbesök säkerställer vi att 100 procent får frågan om rökning. Ett digitalt formulär är dessutom helt objektivt och påverkas inte av vårdpersonalens förutfattade meningar. Med ett bättre förberett vårdmöte, kan större del konsultationen ägnas åt att prata om vad patienten själv kan göra för hälsofrämjande insatser, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy.

Positiv utveckling – trots allt

Även om få patienter får frågan om tobaksvanor, går det att se en positiv utveckling över tid. Patientenkäten har ställt samma fråga sedan 2015, och generellt sett har det blivit vanligare att vårdpersonal ställer frågor om tobaksvanor under de senaste åren.

– Det är positivt att allt fler patienter får frågan, men med tanke på den stressiga arbetsmiljön inom vården finns det skäl att hitta andra sätt för att säkerställa att frågan tas med, om vi ska nå målet om Rökfritt Sverige 2025, till exempel genom digitala verktyg, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy.

 

Veckans fråga

I söndags ställde vi om klockan - tycker du att Sverige bör avskaffa vinter- och sommartid?

Nyhetsbrev

E-postadress