Allt om HPV (Humant papillomvirus)

Allt om HPV (Humant papillomvirus)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-12-17
Uppdaterad: 2020-02-11
Författare: Anders Åker

HPV (Humant papillomvirus) är en smittsam sexuellt överförbar infektion. HPV är faktiskt inte bara Sveriges utan världens vanligaste sexuellt överförbara sjukdom. I värsta fall kan vissa virustyper ge cellförändringar som kan utvecklas till cancer i livmoderhals, svalg, könsorgan samt anus.

Andra sexuellt överförbara virustyper av HPV  kan ge kondylom (könsvårtor) och det finns även ej sexuellt överförbara HPV-virus som orsakar synliga vårtor på händer och fötter.

HPV (Humant papillomvirus) – högriskvirus

Viruset finns i över tvåhundra olika typer och de allra flesta infekteras med en eller flera typer av viruset någon gång i livet. Av de mer än 200 olika virus som HPV omfattar är det tretton som klassificeras som högriskvirus. Dessa virus kan orsaka olika typer av cancer, till exempel livmoderhalscancer och cancer i vulva, vagina, anus, penis och svalg. Omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av de vanligast förekommande högrisktyperna av HPV-virus, 16 och 18. Det är endast långvariga HPV-infektioner som kan ge cellförändringarna.

HPV typ 6 och 11 orsakar i sin tur kondylom.

Så smittar HPV (Humant papillomvirus)

HPV sprids via hud- och slemhinnekontakt, exempelvis vid sexuella kontakter. Virustyperna som kan ge könsvårtor, livmoderhalscancer och cancer i svalg, penis och anus smittar lätt vid sexuell kontakt.

Eftersom viruset är vanligt i både slemhinnorna och huden i underlivet kan hudkontakt också leda till smitta. Kondom kan minska men inte helt förhindra HPV-smitta.

Vaccination mot HPV (Humant papillomvirus)

HPV-vaccin erbjuds inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till flickor i årskurs 5 eller 6. Kompletterande vaccination ska erbjudas flickor upp till 18 års ålder.För bäst effekt bör man vaccineras innan den sexuella debuten, det vill säga innan det finns risk för att man blivit infekterad av HPV. Du kan vaccinera dig även om du har haft sex och du får då skydd mot den eller de HPV-typer som vaccinet skyddar mot och som du inte blivit smittad av. Vaccin kan inte användas för att behandla en befintlig infektion.

Vaccinationen går till så att du får en spruta vid två eller tre tillfällen, på utsidan av överarmen. Är du under 15 år får du två sprutor. Den andra sprutan får du minst ett halvår efter den första men mellanrummet får max vara ett år. Är du äldre än 15 år vaccineras du vid tre tillfällen där den andra sprutan ges en till två månader efter den första och  intervallet mellan dos två och tre ska vara minst 4–5 månader. Även om du är vaccinerad är det som kvinna viktigt att delta i den regelbundna cellprovtagningen eftersom vaccinerna inte skyddar mot alla HPV-typer som kan leda till cancer.

Vaccination av pojkar mot HPV (Humant papillomvirus)

Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att vaccination mot HPV bör erbjudas även pojkar inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, istället för som idag enbart flickor. Från och med hösten 2020 har regeringen avsatt budget för att vaccinationen även ska omfatta pojkar födda 2009 och senare.

Pojkar som vaccinerar sig får ett skydd mot penis-, svalg- och anuscancer som orsakas av HPV samt skydd mot kondylom. Det minskar även risken att de i sin tur sprider HPV vidare.

Symtom vid HPV (Humant papillomvirus)

Nästan alla som bor i Sverige, över 80 procent, får HPV-virus någon gång under sin livstid. De allra flesta vet inte om att de har blivit smittade och kroppen har generellt en god förmåga att läka ut HPV. Man beräknar att majoriteten av de smittade blir av med viruset efter ungefär ett år utan komplikationer.

Två HPV-virus kan ge könsvårtor på och i området runtomkring penis eller vagina. Dessa är ofta synliga för blotta ögat och kan orsaka obehag. Det är viktigt att kolla upp om du misstänker att du har kondylom samt att behandla vid bekräftad kondylom för att minska risken att sprida smittan vidare.  De HPV-typer som orsakar cancer brukar i sin tur inte orsaka några symtom överhuvudtaget. En eventuell cellförändring i exempelvis livmoderhalsen varken syns eller märks. Cellförändringen kan bara upptäckas genom cellprovtagning.

Behandling av HPV (Humant papillomvirus)

Beroende på vilken typ av HPV du har drabbats av ser behandlingen olika ut. Om du har fått besked att du har HPV vid en gynekologisk cellprovskontroll och inte har cellförändringar gör man en uppföljande kontroll efter tre år, då har de flesta blivit av med sin infektion.

Om infektionen är kvar gör man ytterligare en utredning men är då oftast i ett så pass tidigt stadie att det finns gott om tid att förebygga en utveckling av cancer.

Livmoderhalscancer är den vanligaste HPV-relaterade cancerformen och genom screeningprogrammet med gynekologiska cellprovskontroller kan man upptäcka förstadier till livmoderhalscancer. Om man upptäcker sådana behandlar man på en gynekologmottagning mindre allvarliga cellförändringar genom att ta bort dessa under lokalbedövning med hjälp av elslynga, nedfrysning eller laser.

Kondylom sitter på eller i könsorganen och man får räkna med att virus även finns på slemhinnorna i anus och i sällsynta fall även i munhålan. Kondylom behandlas med receptbelagd kräm eller lösning men kan också tas bort på specialistmottagning genom bränning, nedfrysning och laserbehandling eller med små kirurgiska ingrepp. Det kan vara svårt att få bort kondylom men om man varit fri i fyra till sex månader är det sannolikt att du har läkt ut vårtvirusinfektionen och inte är smittsam. Du kan tyvärr alltid bli smittad igen med en ny infektion.

Vanliga hudvårtor på händer eller fötter orsakas av en typ av HPV-virus som inte orsakar cancer. Vanligtvis läker infektionen ut av sig själv men hudvårtorna kan behandlas med en kräm eller genom att pensla med en etsande lösning. I vissa fall används även bränning, nedfrusning, kirurgi eller laserbehandling. Beroende på metod tar behandlingen olika tid och det kan vara svårt att få bort vårtorna helt och de kommer inte sällan tillbaka.

Det finns andra former av cancertyper relaterat till HPV; cancer i vagina, vulva, penis, svalg och ändtarmsöppning. Det finns inget nationellt screeningprogram för att upptäcka andra former av HPV-relaterad cancer än livmoderhalscancer. En eventuell behandling av andra cancertyper relaterat till HPV kan bestå av kirurgi, cellgiftsbehandling och strålning.

Screening vid HPV (Humant papillomvirus)

Sedan 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer i Sverige mer än halverats. Då infördes kontroller där alla kvinnor från 23 till 64 år regelbundet kallas till gynekologisk cellprovskontroll.

Idag deltar cirka 80 procent av alla kvinnor i Sverige i kontrollerna som gör att man upptäcker cellförändringar på grund av HPV i ett tidigt stadie och kan sätta in åtgärder om det behövs. Det är frivilligt att gå på kontrollerna men det rekommenderas starkt att du gör det för att du i god tid ska få den hjälp du behöver om det trots allt skulle finnas någon cellförändring som behöver behandlas.

Att leva med HPV (Humant papillomvirus)

De allra flesta av oss har eller har haft HPV i någon form. Det är fortfarande relativt ovanligt att det utvecklas till någon form av cancer, men det förekommer och därför bör du som kvinna gå på de regelbundna kontroller, cellprovtagning och HPV-test, som erbjuds. För både kvinnor och män gäller det att ta ett eventuellt utbrott av kondylom på allvar och, även om det upplevs som pinsamt, få behandling för att undvika att sprida smittan vidare.

Allt fler väljer att skydda sig genom vaccination då effekterna av HPV-vaccination är tydliga och väldokumenterade med bland annat studier på nordiska kvinnor där cellförändringar i livmoderhalsen orsakade av vissa HPV-typer har kunnat eliminerats helt. HPV är ett så pass vanligt virus att det är nästan omöjligt att undvika och de flesta går faktiskt igenom livet utan att det uppstår några besvär eller komplikationer. Det viktigaste är att du alltid tar din hälsa på allvar och känner du dig osäker, prata med din skolsyster, gynekolog eller vårdcentral. 

 

Veckans fråga

Har den rådande situationen bidragit till att du känner dig ensam?

Nyhetsbrev

E-postadress