Trots att alkoholkonsumtionen i landet långsamt minskat de senaste tio åren, är nivåerna fortfarande högre än för 20 år sedan. Cirka 75 procent av befolkningen mellan 17 och 84 år har druckit alkohol under de senaste 30 dagarna, och nästan varannan svensk över 17 år dricker alkohol varje vecka. Enligt forskning från Karolinska Institutet och STAD (preventionsverksamhet) uppskattas cirka en miljon svenskar dricka alkohol till en sådan omfattning att det kan anses vara riskabelt, och av dessa har omkring 300 000 utvecklat ett alkoholberoende. Av dessa är 50 000 personer i behov av omfattande vård, medan 250 000 har ett mindre uttalat beroende som ofta sker i det dolda.
Behandling vid alkoholberoende
De nuvarande läkemedlen mot alkoholberoende fungerar endast för en liten del av patienterna. Detta gör att det finns ett stort behov av nya och mer effektiva behandlingsalternativ. En lovande ny studie från Göteborgs universitet, i samarbete med Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linköpings universitet, visar att en kombination av två läkemedel – vareniklin (mot rökning) och bupropion (mot depression) – kan vara ett framgångsrikt alternativ för behandling av alkoholberoende. Resultaten publicerades i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.
Studien bygger på hypotesen att brist på dopamin, en viktig signalsubstans i hjärnans belöningssystem, ökar suget efter alkohol. Vareniklin ökar frisättningen av dopamin genom att påverka nikotinreceptorer, medan bupropion hjälper hjärnan att hålla dopaminnivån uppe efter frisättningen. Kombinationen av dessa två läkemedel syftar alltså till att stärka dopaminets effekt och därmed minska risken för återfall.
I studien deltog 384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende. Deltagarna fick antingen båda läkemedlen, ett av dem eller placebo, i en dubbelblind, randomiserad design. Ingen av deltagarna eller forskarna visste vem som fick vilken behandling under studiens gång, vilket stärker resultatens trovärdighet. Studiens resultat visade att alkoholkonsumtionen minskade mest hos dem som fick kombinationsbehandlingen, men även vareniklin hade effekt på egen hand. Effekten mättes både genom blodprov (B-PEth, ett mått på långvarigt alkoholintag) och självrapportering.
Dubbelt så stor effekt
En viktig upptäckt var att kombinationsbehandlingen gav mindre illamående, vilket är en känd biverkan av vareniklin. De som ändå fick illamående hade det under kortare tid – lika kort som i placebogruppen. Detta innebär att kombinationsbehandlingen är mer tolererbar för patienterna, vilket ökar chansen att de fullföljer behandlingen.
Bo Söderpalm, professor vid Sahlgrenska akademin, konstaterar att effekten är ungefär dubbelt så stor som med de läkemedel som finns idag, vilket är mycket lovande. Dock behövs ytterligare studier innan kombinationsbehandlingen kan bli registrerad för behandling av alkoholberoende.
Sammanfattningsvis visar denna forskning att kombinationen av vareniklin och bupropion kan bli en ny behandlingsstrategi mot alkoholberoende, med fokus på att stärka hjärnans belöningssystem och minska risken för återfall. Med tanke på att alkoholberoende är så utbrett och allvarligt i Sverige, är denna utveckling mycket betydelsefull för framtidens vård och behandling
Källor
Göteborgs universitet
Folkhälsomyndigheten
Karolinska institutet
