Ange ditt sökord

Har du ett alkoholberoende? Svara på frågorna längre ner och ta reda på om du ligger i riskzonen.  Foto: Shutterstock

Har du ett alkoholberoende? Svara på frågorna längre ner och ta reda på om du ligger i riskzonen. Foto: Shutterstock

Allt om alkoholism

Trots att alkoholdrickande generellt har minskat på senare år enligt Folkhälsomyndigheten, är det inte självklart att färre lider av alkoholism. Alkoholism är ett stort hälsoproblem då det drabbar många och kan fortgå i det dolda under många år. Sjukdomen finns i alla samhällsklasser och blir ett trauma för hela familjen. Det är bara du som kan bestämma dig för att ändra dina vanor, men det finns hjälp att få.

Annons:

Alkoholkonsumtionen i Sverige

8 av 10 vuxna svenskar dricker alkohol. Under 2018 var den totala alkoholkonsumtionen 8,8 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Omkring 17 procent av Sveriges befolkning i åldern 16 till 84 år dricker så mycket att de riskerar att ta skada, vilket brukar kallas för ”riskkonsumtion”. Detta trots att man har sett en nedåtgående trend kring den totala alkoholkonsumtionen i liter alkohol per person under de senaste 15 åren. Både risk- och intensivkonsumtionen har minskat bland vuxna, förutom i gruppen över 65 år där man har sett en ökning. Ungdomars alkoholkonsumtion har också totalt sett minskat under 2000-talet.

Alkoholberoende

De flesta klarar av att dricka måttliga mängder alkohol, medan andra så småningom utvecklar ett beroende. Då människor kan vara olika känsliga för alkohol går det inte med säkerhet att säga hur lång tid och hur mycket en person måste ha druckit för att bli beroende. Omkring dubbelt så många män som kvinnor är alkoholberoende, men kvinnor blir snabbare beroende och ännu snabbare går det för ungdomar.

När man ger drickandet en stor roll, ofta på bekostnad av annat, har drickandet tagit över. Alkoholism påverkar dock inte enbart den sjuka utan anhöriga påverkas och man räknar med att omkring vart femte barn kan ha en förälder som är alkoholist. Ett beroende kan leda till komplikationer och problem av olika slag. Det finns dock bra metoder för att komma ur ett beroende, så sök hjälp! Första steget kan vara svårt att ta, men det går.

Om du, en anhörig eller en vän visar tecken på överkonsumtion av alkohol, vänd dig till vårdcentralen så skickar de dig vidare till rätt hjälp. Du kan även kontakta exempelvis Anonyma alkoholister i Sverige (AA), Beroende linjen eller ring till Alkohollinjen på telefonnummer 020-84 44 48.

Tecken på alkoholberoende

Alkoholvanor grundar sig på många olika saker; som uppväxt, hur man mår, närstående, trender och genetik, det vill säga hur du reagerar när du dricker. Stress i vardagen eller i arbetslivet kan påverka intaget av alkohol. Lider man av ett alkoholberoende har din kropp och hjärna svårt att klara sig utan alkoholen. Har man ett alkoholmissbruk påverkar drickandet hela ditt liv; det går ut över dina relationer, det påverkar ditt jobb och du försätter dig i farliga situationer.

Om man är beroende av alkohol kan man känna igen sig i påståenden som:

  • Att känna ett starkt begär efter alkohol.
  • Att ha svårt att sluta dricka när man väl har börjat. Man dricker mer än man hade tänkt.
  • Att misslyckas de gånger man har försökt att minska drickandet.
  • Att man ger drickandet en stor roll, ofta på bekostnad av annat man tycker är viktigt.
  • Att man känner en toleransökning vilket gör att det krävs större mängder alkohol för att få samma effekt som tidigare. Du dricker helt enkelt allt mer.
  • Att man får abstinens och mår dåligt när man inte dricker alkohol. Exempelvis i form av darrningar, hjärtklappning, illamående, svettningar, ångest eller sömnsvårigheter.
  • Att man får minnesluckor.
  • Att man gärna tar en återställare.
  • Att man blir sugen på alkohol när man ser det eller tänker på det.

Stämmer tre eller fler påståenden in på dig har du troligtvis ett alkoholberoende. Långsiktigt intag av mycket alkohol kan orsaka många olika skador och sjukdomar i hela kroppen.

Osäker på ditt drickande?

När är gränsen nådd? När kan man säga att njuta av livet och dricka som ”alla andra” går över till att bli ett missbruk eller ett beroende? Har du själv funderat på om du eller någon närstående ligger i riskzonen? Ibland kan det vara svårt att veta om man har ett riskbeteende eller inte. De flesta dricker på fester, till helgen och för att varva ner, eller? Dessutom skiljer det sig åt hur mycket du kan dricka jämfört med andra personer. Det är lätt att falla in i ett beteende där man dricker mer och oftare än vad kroppen mår bra av. Om du känner dig osäker på om ditt drickande är ett beroende eller riskbeteende kan du ställa dig några frågor och fundera kring ditt agerande.

  • Kan jag kontrollera hur mycket jag dricker och hur ofta?
  • Hur stor plats tar alkoholen i mitt liv? Låter jag bli att göra saker på grund av alkoholen?
  • Hur påverkar alkoholen mitt liv; hur jag mår, mitt arbete, relationer?
  • Hur ser personer i min närhet på mitt drickande? Har någon uttryckt oro?
  • Fundera även på hur du skulle vilja må och om det finns något du vill göra som du har prioriterat bort?

Skriv gärna ner svaren för då blir det extra tydligt. Förhoppningsvis kan svaren på frågorna ge dig vissa svar och hjälpa dig att komma fram till ett beslut om dina alkoholvanor. Kanske är det värt att minska ner på mängden och reflektera kring om det går och vad som händer. Att man blir medveten om sitt alkoholintag är ett första steg till förändring.

Vad är ett riskbruk?

Man pratar ibland om riskbruk och då menas att någon dricker så mycket alkohol att det medför en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. När man anger riskbruk i mängd alkoholdryck brukar det betyda (ett standardglas innehåller 12 gram alkohol):

  • Att en man dricker mer än 14 standardglas per vecka eller mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle.
  • Att en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka eller att man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle.

Observera att även lägre konsumtion av alkohol kan vara riskbruk exempelvis under graviditet, i arbetslivet, vid intag av vissa mediciner eller överkänslighet för alkohol, i trafiken eller för barn- och ungdomar.

Diagnosen alkoholberoendesyndrom

Socialstyrelsen säger att diagnosen alkoholberoendesyndrom baseras på bland annat abstinenssymtom, toleransökning, kontrollförlust, stark längtan efter alkohol, prioritering av alkoholanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser och ett fortsatt användande trots skador.

Vad kan man göra själv?

När du väl har bestämt dig för att du vill ändra dina alkoholvanor, finns många saker du kan göra. Vissa ändrar själv sina vanor och får då ofta hjälp av familj och/eller vänner. Olika saker kan fungera mer eller mindre bra för olika personer – prova dig fram. Förslag på några saker som skulle kunna vara till hjälp:

  • Om man börjar med en helt nykter period kan det sedan vara lättare att förändra vanor.
  • Bestäm dig för ett mål som kan fungera för dig. Hur mycket du får dricka varje vecka och vid varje tillfälle. Ju tydligare mål desto bättre.
  • Skriv ner vad du dricker och när, som en alkoholdagbok. Då får du en överblick och kontroll över ditt drickande och dina framsteg.
  • Fundera kring tillfällen som kan betyda en större risk för ett ökat alkoholintag. Kan du förändra något?
  • När alkoholen lockar kan det vara bra att redan i förväg ha tänkt ut alternativ, för att vara förberedd. Kan du välja en annan dryck? Eller behöver du tacka nej till vissa situationer under en period?
  • Du är inte ensam, ta hjälp av närstående.
  • Nikotinet som finns i tobak ökar suget efter alkohol och tvärtom. Därför kan det vara lättare att förändra vanor kring alkohol om man inte använder nikotin.

Det kan vara svårt att själv förändra sina vanor och då finns olika former av hjälp. Om du, en anhörig eller en vän visar tecken på överkonsumtion av alkohol, kan du kontakta exempelvis Anonyma alkoholister i Sverige (AA), Alkoholhjalpen.se eller ring till Alkohollinjen på telefonnummer 020-84 44 48. Det finns även olika slags behandlingar som är bra och effektiva.

Olika behandlingar vid alkoholberoende

Det finns både psykologisk- och läkemedelsbehandling och båda anses lika effektiva. Exempel på behandlingar som kan hjälpa är motivationshöjande samtal, KBT (kognitiv beteendeterapi), tolvstegsprogrammet, läkemedelsbehandling, självhjälpsgrupper. Man kan även kombinera olika behandlingsformer eller om man inte lyckas med en behandling kan man prova en annan. Läkemedel såsom antabus är vanligt tillsammans med terapi för att få igång motivationen och ändra beteendet. Vilken behandling som fungerar bäst varierar dock från person till person. Prognosen är god med rätt behandling och om man följer behandlingsriktlinjerna.

Varför utvecklar man ett beroende?

Man vet idag att orsaken till ett beroende är genetik, det vill säga att vissa människor har större benägenhet att ”fastna” än andra, men att miljön är minst lika viktig. Vi är alla olika och på samma sätt påverkas vi olika av alkohol. Hur länge och hur mycket man kan dricka skiljer sig åt från person till person. Vissa klarar av att dricka mycket i flera år utan att utveckla ett beroende, men för andra kommer beroendet redan efter en kort tid, kanske bara efter ett halvår. Det är ofta en kombination av olika saker som gör att man blir beroende. Om man upplever ett större välmående eller rus av alkohol är risken större att man utvecklar ett beroende. Om man har en nära genetisk släkting med ett alkoholberoende eller riskbeteende är risken större att man själv blir beroende. Vissa påverkas inte så mycket av alkohol och mår heller inte så dåligt dagen efter. Detta är ofta genetiskt och ökar risken för alkoholberoende.

Det går dock att hitta tillbaka till ett liv där alkoholen inte längre styr. Vissa kan lära sig att kontrollera sitt drickande och minska konsumtionen, men många väljer ändå att helt sluta dricka. Det kan vara lättare att inte dricka alls än att dricka lite.

Vad händer i kroppen när vi dricker alkohol?

När enzymer i kroppen inte hinner bryta ner alkoholen hamnar den i blodomloppet och når även hjärnan där den påverkar olika signalsubstanser. Vissa signalsubstanser ökar känslan av välbefinnande och hämmar smärta och andra har motsatt effekt. Detta bidrar till upplevelsen av berusning. Hjärnan påverkas genom att signalerna i nervcellerna störs. Alkohol stimulerar hjärnans belöningssystem. Man kan säga att alkohol påverkar i princip alla organ i kroppen. Alkoholen som bryts ner omvandlas till giftiga ämnen som är skadliga för kroppens organ. Vid långvarigt, kroniskt alkoholberoende kan man få neurologiska symtom och organskador. På längre sikt ökar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion.

Abstinensbesvär

Abstinens är ett tecken på att kroppen är så van vid alkohol att man mår dåligt när man inte dricker. Vanliga symtom på alkoholabstinens är blodtrycksförhöjning, svettningar, skakningar, illamående, ångest och sömnstörning. Det finns mediciner som kan mildra besvären och du kan få hjälp av vården. Abstinensen brukar gå över på någon vecka.

Återfall

När man varit nykter en tid kan det hända att man dricker igen och att det blir för mycket, ett så kallat återfall. Även om det kan kännas jobbigt och skamfullt är det viktigaste att man snabbt kommer tillbaka till de nyktra vanorna igen. Funder även kring hur det gick till och vad du kan göra nästa gång för att undvika ett återfall.

Graviditet

Om man dricker alkohol när man är gravid utsätts fostret för alkoholens skadliga ämnen. I värsta fall kan fostret få bestående skador och det är därför viktigt att du slutar dricka om du blir gravid.

 

Annons:

Källor:

Socialstyrelsen

Folkhälsomyndigheten

1177

Anonyma alkoholister

CAN

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!