I blodet finns det flera olika blodfetter, exempelvis kolesterol som behövs i kroppens alla celler. När man talar om höga blodfetter menar man vanligtvis att det finns för mycket kolesterol. Det kan lagras i kärlen och leda till åderförkalkning. Att hålla koll på kolesterolvärdet är särskilt viktigt för dig som ingår i en riskgrupp, till exempel du som redan har hjärtkärlsjukdom eller diabetes. Nya lägre målvärden för riskgrupperna börjar nu användas i allt fler regioner. Vanligen behöver man kombinationsbehandling med både statiner och kolesterolupptagshämmare för att nå sina målvärden. Doshöjning av enbart statiner leder oftast enbart till ytterligare ca 6 procents sänkning av LDL-kolesterol.
Nödvändigt för din kropp
Kolesterolet i din kropp kommer dels från det du äter och dels bildas det i kroppen, främst i levern. Alla celler i kroppen behöver kolesterol, som är ett fettämne (en lipid). Framför allt behöver din hjärna kolesterol för att fungera. Kolesterolet är också en råvara för produktion av kvinnliga och manliga könshormoner samt nödvändigt för att din kropp ska kunna producera D-vitamin.
Det mesta av kolesterolet i kroppen produceras i levern, därifrån forslas det ut i kroppen via blodet. Det är också levern som tar hand om det överskott som blir och omvandlar det till gallsyror. Även om kolesterolet är nödvändigt kan det samtidigt vara skadligt för oss.
“Onda” och “goda” kolesterolet
För att kolesterolet ska kunna transporteras ut i din kropp behöver det någon form av förpackning då det inte är vattenlösligt. Dessa förpackningar kallas för lipoproteiner och finns i flera olika sorter.
- VLDL (very low density lipoprotein) är de största lipoproteinerna och tar även med sig fett i kroppen. När VLDL kommer ut i din blodcirkulation omvandlas det efter en tid till LDL (low density lipoprotein). Det lipoproteinet har låg täthet och är det som ibland kallas ”onda” kolesterolet. Det är överskott från LDL som kan fastna i kärlväggarna och på sikt orsaka hjärt- och kärlsjukdom.
- HDL (high density lipoprotein) är det ”goda kolesterolet”. HDL fungerar som ”städare” och tar med sig kolesterol tillbaka till levern. För att du ska må bra bör du ha en balans mellan dessa två, det är lika ohälsosamt att ha för lite nyttigt kolesterol som för mycket onyttigt.
Kolesterolvärdet
Förhöjda kolesterolvärden beror hos de flesta på arv och livsstil. Det kan även för ett fåtal uppstå på grund av den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH). Personer med just den sjukdomen löper stor risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom. Vanligast är alltså arv och livsstil. Rökning, övervikt och stress är alla riskfaktorer för att drabbas av förhöjda blodfetter (hyperlipidemi). Förhöjda nivåer av dina blodfetter, särskilt av LDL-kolesterol, kan orsaka åderförkalkning med igenproppade blodkärl som följd.
Höga kolesterolvärden påverkar långsamt dina blodkärl och gör dem stelare och trängre – ofta finns det inga tidiga symtom och därför kan det vara bra att själv ha koll på sitt kolesterolvärde. Kolesterolvärdet mäts i mmol per liter blod.
Kolesterolvärdet mäts med ett blodprov och kan göras på en vårdcentral. Läkaren bildar sig samtidigt en helhetsbild av din hälsosituation eftersom man även bör ta hänsyn till exempelvis andra sjukdomar när man bedömer kolesterolvärdet. Läkaren gör en skattning av den totala risken genom att använda SCORE2 om det är i primärpreventivt syfte, där man väger samman flera olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Om man har etablerad hjärtkärlsjukdom rekommenderas ett målvärde för LDL på <1,4 mmol/l och minst 50 procents minskning av ursprungsvärdet. Hos patienter med diabetes gör man också en riskskattning och ett vanligt målvärde för LDL är <1,8 med minst 50 procents minskning av ursprungsvärdet.
Diskutera ditt kolesterolvärde med din läkare för att få veta hur ditt värde ser ut och vilka åtgärder som eventuellt kan behövas.
Riskgrupper för högt kolesterol
Personer som har diabetes eller redan lider av hjärt-kärlsjukdom bör vara extra uppmärksamma på kolesterolvärdet (målvärde). Du som har åderförkalkning och/eller diabetes riskerar att ha för höga kolesterolnivåer och det i sin tur ökar risken att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt. LDL-värdet för dig som ingår i en riskgrupp skiljer sig därför och ska vara lägre än för normalgruppen.
Vilka läkemedel används vid höga blodfetter?
Beroende på vilken typ av blodfettsrubbning du drabbas av varierar läkemedelsbehandlingen.Det finns flera olika grupper av läkemedel som används för att reglera blodfetterna:
- statiner
- kolesterolupptagshämmare (ezetimib)
- PCSK9-hämmare (monoklonala antikroppar)
- siRNA (inklisiran) där långtidsdata väntas i närtid för effekt på hjärtkärlsjukdom
Dessa används för att de kan ge en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom.
Statiner
Statiner hämmar kolesterolbildningen i levern och sänker framför allt LDL-kolesterol genom att öka upptaget av LDL i levern. De är i dag förstahandsval vid behandling av förhöjda blodfetter eftersom de har starkast vetenskaplig evidens för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Statiner tolereras oftast väl men kan ibland ge biverkningar, till exempel från mag-tarmkanalen eller i form av muskelbesvär såsom värk, ömhet eller svaghet. Risken för biverkningar kan öka vid högre doser, men påverkas också av andra faktorer såsom ålder, samtidig läkemedelsbehandling och vissa underliggande sjukdomar.
Kolesterolupptagshämmare
Kolesterolupptagshämmare (ezetimib) verkar genom att blockera tarmens kolesterolupptagning. Det används oftast i kombination med statiner. Det tolereras oftast väl men kan ge diarré hos cirka 2 procent.
Kombinera behandling med livsstilsförändring
Det är individuellt vilka läkemedel som sätts in vid förhöjda blodfetter. Man vet att vissa läkemedel som statiner kan orsaka muskelvärk och då kan det vara aktuellt att välja ett annat läkemedel. Hur behandlingen ser ut baseras på hur höga blodfetterna är, men även på din helhetssituation samt vilka riskfaktorer som föreligger för att eventuellt utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Det är viktigt att kombinera läkemedelsbehandlingen med livsstilsförändringar.
När du inte når målvärdet
Ibland kan det vara svårt att nå sitt kolesterolvärde trots ändrad livsstil och läkemedel. När man som riskpatient märker att man inte når ner till sitt målvärde bör man diskutera med sin läkare kring ytterligare åtgärder. Det finns olika alternativ:
- Höja dosen av statiner, vilket ger ytterligare cirka 6 procents sänkning av LDL-kolesterol.
- Lägga till en kolesterolupptagshämmare till den tidigare statinbehandlingen. Det ger en sänkning av LDL-kolesterol på cirka 25 procent.
Ditt liv, dina möjligheter
Förutom arv är livsstilsfaktorer den vanligaste orsaken till förhöjda blodfetter. Den enskilt viktigaste påverkbara livsstilsfaktorn är kosten. Alkoholkonsumtion, stress och rökning påverkar inte bara kolesterolvärdet utan ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Du har möjlighet att såväl förebygga som påverka ditt kolesterolvärde genom att dels ha koll på värdet i sig, men också att öppna möjligheten för livsstilsförändring. Till exempel leder en överdriven alkoholkonsumtion ofta till övervikt och man har sett att bland dem som har förhöjda blodfetter är alkoholkonsumtionen hög.
Rökning påverkar ditt kolesterolvärde direkt och indirekt och inte bara ökar risken för att LDL-kolesterolet ska ta sig in i kärlväggarna utan sänker även det goda kolesterolet, HDL. Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna i samband med förhöjda blodfetter.
Ge dig själv möjligheter!
Överhuvudtaget är livsstilsförändringar grunden i att du ska må bra och därför det första steget i kombination med eventuell läkemedelsbehandling.
- Ät godare och bättre mat – välj grönsaker, bönor, rotfrukter, frukt, bär och fiberrik mat tillsammans med fisk och magert kött. En bättre ”meny” i kombination med motion kan bidra till viktminskning, vilket sänker riskerna för höga blodfetter ytterligare.
- Fimpa – låt din kropp må riktigt bra, fimpa! Det finns hjälp att få och räds inte att fråga dig fram på din vårdmottagning eller sök via internet.
- Motion – motion hjälper till att öka det goda kolesterolet och att motionera regelbundet förebygger inte bara hjärt-kärlsjukdom utan förbättrar även allmänhälsan.
Så håller du koll på ditt kolesterolvärde
En svensk studie visar att nästan 40 procent av den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är tack vare sänkta kolesterolvärden. Det är därför värt att hålla koll på ditt värde, inte minst om du tillhör någon av riskgrupperna. Prata med din läkare om ditt målvärde och vad du kan göra för att påverka det. Se även över din livssituation, kan du minska alkoholintaget, sluta röka, motionera mer, förbättra din sömn eller påverka det du äter, så är det en början till en hälsosammare livssituation.
Med hjälp av livsstilsförändringar och i kombination med eventuell läkemedelsbehandling kan du skapa balans i ditt kolesterolvärde och må bättre. En sak är säker: kolesterol är livsviktigt!
Sammanfattning
Förhöjda blodfetter innebär oftast att nivån av kolesterol i blodet är för hög. Kolesterol behövs för kroppens celler, hjärnans funktion, hormonproduktion och bildning av D-vitamin, men för höga nivåer av LDL-kolesterol kan lagras i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. Höga blodfetter beror oftast på arv och livsstil, men kan också orsakas av familjär hyperkolesterolemi. Särskilt personer med diabetes eller hjärt-kärlsjukdom bör hålla koll på sina kolesterolvärden och diskutera målvärden med sin läkare. Behandling kan bestå av livsstilsförändringar och läkemedel som statiner, kolesterolupptagshämmare, PCSK9-hämmare eller inklisiran. Om målvärden inte nås kan kombinationsbehandling vara ett alternativ.
