Ange ditt sökord

Det är inte alltid du känner symtom eftersom kroppen kan anpassa sig till järnbristen och du kan drabbas av järnbrist även om du är fullt frisk. Foto: Shutterstock

Det är inte alltid du känner symtom eftersom kroppen kan anpassa sig till järnbristen och du kan drabbas av järnbrist även om du är fullt frisk. Foto: Shutterstock

 Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Foto: Shutterstock

Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Foto: Shutterstock

Vid intravenös behandling ges järn direkt in i blodbanan, upptagningsförmågan blir då snabbare än vid exempelvis tablettbehandling.  Foto: Shutterstock

Vid intravenös behandling ges järn direkt in i blodbanan, upptagningsförmågan blir då snabbare än vid exempelvis tablettbehandling. Foto: Shutterstock

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig eller orkeslös kan bero på järnbrist. Järnbrist är en av våra vanligaste folksjukdomar och vad många dessutom inte känner till är att du kan ha ett bra blodvärde (Hb) men ändå ha järnbrist. Järnbrist kan behandlas med tabletter, intravenöst eller injektioner.

Annons:

Alla kan drabbas av järnbrist men man vet att det är särskilt vanligt förekommande i samband med graviditet och i samband med vissa sjukdomar som hjärtsvikt eller inflammatoriska sjukdomar. Även ålder kan vara en faktor som bidrar till förekomsten av järnbrist. Vid en eventuell utredning av järnbrist är det bra att såväl du som patient eller som anhörig har dessa faktorer i åtanke när du pratar med din läkare.

Därför uppstår brist på järn

Kroppen får sitt järn från maten. Järn finns i kött, ägg, fisk och bladgrönsaker. För att kroppen ska kunna få tillräckligt med syre behövs röda blodkroppar som innehåller hemoglobin. Hemoglobinet binder och transporterar syre i vår kropp. Om vi inte får tillräckligt med järn bildas inte tillräcklig mängd röda blodkroppar och det i sin tur leder till sämre syresättning av kroppen. Kroppen har ett särskilt stort järnbehov under ungdomsåren, under graviditet eller amning och efter blodförlust. Friska vuxna män får i sig tillräckligt med järn via maten och utvecklar sällan järnbrist. De har tillräckligt med järn i kroppen för flera års behov även om de inte skulle få i sig något mer järn alls. Kvinnor förlorar däremot järn ur kroppen i samband med menstruation, graviditet och amning. Därför löper kvinnor en större risk än män att drabbas av järnbrist och kan behöva ta järn som kosttillskott. 

Kvinnor som passerat klimakteriet och vuxna män kan i vissa fall lida av järnbrist. Detta kan ske på grund av blödningar i magen eller tarmarna, i samband med exempelvis magsår eller tarmcancer eller i samband med sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller hjärtsvikt. I vissa fall kan även äldre personer drabbas av järnbrist. Järnbrist kan delas in i tre kategorier:

Absolut järnbrist Om din kropp under en period har använt så mycket järn att kroppens järnförråd är otillräckliga eller helt enkelt tömda har du utvecklat något som kallas ”absolut järnbrist”. Ett sänkt blodvärde, Hb, innebär att dina förråd varit tomma en längre tid. Diagnosen bekräftas med att mäta ett ämne i blodet som heter ferritin.

Funktionell järnbrist Du kan ha järnbrist även om det finns järn i kroppen lager, då kallas det för ”funktionell järnbrist”. Det är vanligt vid inflammatoriska tillstånd och njursjukdom. Vid funktionell järnbrist är upptaget av järn i tarmen hämmad och det järn som finns lagrat kan inte utnyttjas. Man upptäcker lättast funktionell järnbrist genom ett blodprov som mäter järnmättnad.

Järnbrist utan blodbrist Kvinnor har lättare att utveckla järnbrist och järnbristanemi något som man på senare tid har uppmärksammat. Det kan bland annat vara anledningen om du som kvinna känner dig oförklarligt trött.

Symtom vid järnbrist – testa om du kan lida av järnbrist

Det är inte alltid du känner symtom eftersom kroppen kan anpassa sig till järnbristen och du kan drabbas av järnbrist även om du är fullt frisk. Det kan bero på att du till exempel får i dig för lite järn via maten eller förlorat större mängder blod i samband med exempelvis menstruation, blodgivning eller olyckshändelse. Järnbrist kan även orsaks av sjukdom i mag-tarmkanalen, inflammatoriska tillstånd och njursjukdom. Vid graviditet ökar behovet av järn och för äldre minskar förmågan att ta upp och lagra järn – både dessa faktorer kan vara orsaker till järnbrist.

Känner du igen dig i något av påståenden nedan?

  • Jag känner mig trött och orkeslös
  • Jag blir yr
  • Jag blir lätt andfådd
  • Jag får hjärtklappning
  • Jag får huvudvärk
  • Jag har sus i öronen

Känner du igen dig i påståendena ovan kan du lida av järnbrist.

Det är viktigt att du kontrollerar detta hos läkare, så kontakta din vårdmottagning om du misstänker att du har järnbrist. De flesta med järnbristanemi blir av med blodbristen efter några veckors behandling. Om det är en sjukdom som ligger bakom blodbristen kan man behöva få en annan behandling för den.

Behandling av järnbrist

Det finns olika sätt att behandla järnbrist beroende på vilket behov du har och vilken mängd järn du behöver få i dig. Oavsett så är järnbristen i sig sällan alltför problematisk att komma till rätta med, istället kan det vara den underliggande orsaken som är besvärande.
Att se över kosten är alltid en god början – om du har järnbrist är det bra att öka intaget av livsmedel som innehåller större mängder järn, exempelvis baljväxter, kött med mera.

Den vanligaste behandlingen vid järnbrist är järntabletter. Dessa kan fås både på recept eller köpas receptfritt. Kroppen är dock långsam på att ta upp järnet i tablettform då tarmen endast kan ta upp en liten del av det järn som tabletterna innehåller. En del upplever även besvär med mage- och tarm vid behandling med järntabletter. Det är viktigt att tala med behandlande läkare eller apotekspersonal om du äter järntabletter och upplever biverkningar av något slag.

Du kan också få järn intravenöst (dropp) eller via injektioner. Behandlingen sker då på vårdmottagning för att säkerställa att du får rätt mängd järn. Järnet ges direkt in i blodbanan vilket gör att upptagningsförmågan är betydligt snabbare än vid exempelvis tablettbehandling.
I handeln finns det även järntillskott att köpa. Tillskotten innehåller dock oftast för lite järn för att återställa balansen för dig som lider av järnbrist. Oavsett behandlingsmetod är det bra att du ser över din kost och har möjlighet att lägga till mer mat som är rik på järn.

Järnbrist vid kronisk hjärtsvikt

Det förekommer blodbrist (anemi) vid kronisk hjärtsvikt och det är inte ovanligt att det även förekommer järnbrist både med eller utan blodbrist. Blodbrist vid kronisk hjärtsvikt är en riskfaktor som inte bara riskerar att försämra sjukdomstillståndet utan även öka dödligheten.  Nya studier har visat att också järnbrist utan anemi kan försämra sjukdomstillståndet och även öka dödligheten.

Under hösten 2015 publicerade Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. I Sverige beräknas cirka 250 000 patienter lida av hjärtsvikt och hälften av dessa har järnbrist, något som ofta leder till försämrad livskvalitet, ökat antal sjukhusinläggningar och ökad dödlighet för denna stora patientgrupp. Det är första gången Socialstyrelsen värderar intravenös järnbehandling till hjärtsviktspatienter med järnbrist, något som inte fanns med i den preliminära versionen av riktlinjerna. I riktlinjerna skriver Socialstyrelsen om järnbrist vid hjärtsvikt att ”Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad”. För järnbrist, med eller utan anemi (blodbrist), vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt rekommenderas behandling med parenteral järn, det vill säga järn som inte ges i tablettform utan företrädelsevis intravenöst.  Åtgärden får graderingen sex på en tiogradig rekommendationsskala.

När vården utreder kronisk hjärtsvikt bör man utreda om det förekommer järnbrist (kontrollera ferretin och järnmättnad). Om järnbrist skulle förekomma finns det dokumenterat att behandling med intravenöst järn kan förbättra livskvaliteten, minska symptom så som trötthet och andfåddhet och ge ökad fysisk prestationsförmåga hos den som är drabbad. Det gällde oberoende om man samtidigt är drabbad av blodbrist. De positiva behandlingsresultaten gäller just intravenös behandling, samma effekt har inte kunnat påvisas när man ger järn oralt (i tablettform).

Järnbrist vid IBD

Blodbrist (anemi) är ett vanligt och ofta förbisett problem vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det är viktigt att du som tillhör den här patientgruppen får möjlighet att föra en diskussion med vården kring inflammatorisk tarmsjukdom och järnbrist. Järnbrist bör och kan behandlas och man sätter in olika behandlingsvägar beroende på patient.

Patienter med IBD och samtidigt järnbristorsakad blodbrist ska få substitution med järn via munnen (peroralt) eller via dropp (intravenöst). Om du som patient inte tål behandling peroralt eller om din kropp inte tar upp tillräckligt med järn den vägen så kan man sätta in intravenös behandling. Det gäller även för patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet. För patienter med lindrig – måttlig blodbrist utan aktiv inflammation behandlar man dock företrädelsevis peroralt.

Du som lider av järnbrist kan få hjälp

Om du känner igen dig i symtomen och får konstaterat att du lider av järnbrist så ska du inte misströsta. Det finns hjälp att få, det viktigaste är att gå till botten med vad järnbristen beror på och samtidigt påbörja den optimala behandlingen för just dig och att följa upp och ha koll på dina järnvärden (ferritin och järnmättnad).

Det är inte alltid som kosttillskott och förändrad kost är tillräckligt och då är det viktigt att du får den mängd järn som din kropp behöver för att du ska må bra. 

Testa om du är motiverad till att sluta röka

Annons:

Källor:

Läkartidningen, 1177.

Läs även

Ulcerös kolit – symtom och behandling
7 juli, 2020 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
21 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Kända magsjukdomar – när det är mer än bara vanliga magbesvär
11 november, 2019 Mage & Tarm

Kända magsjukdomar – när det är mer än bara vanliga magbesvär

Vanliga magbesvär är något som de allra flesta drabbas ...

Annons:
Chévre – och basilikapaj
8 juli, 2020 Mat & Vitaminer

Chévre – och basilikapaj

En vegetarisk paj för dig med känslig mage....

Citronglass i citron
8 juli, 2020 Mat & Vitaminer

Citronglass i citron

En riktig sommardessert som faktiskt passar att göra år...

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Annons:
Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Hälsosam midsommar – visst går det!
16 juni, 2020 Mat & Vitaminer

Hälsosam midsommar – visst går det!

Midsommar, en av de mest populära mat- och dryckeshögti...

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom
15 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom

Personer med dålig kondition eller fetma i övre tonåren...

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom
15 juni, 2020 Mage & Tarm

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom

En ny studie visar att fyra av tio vuxna i världen har ...

Annons:
Quinoaburgare med coleslaw
10 juni, 2020 Mat & Vitaminer

Quinoaburgare med coleslaw

Den somrigaste hamburgaren är vegetarisk, här i sällska...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Halloumiwrap med ajvar
28 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Halloumiwrap med ajvar

Somrig måltid i form av en wrap. Ajvar relish är en rör...

Annons:
Har du IBS? Gör IBS-testet!
20 maj, 2020 Mage & Tarm

Har du IBS? Gör IBS-testet!

Gör IBS-testet idag, svara på några snabba frågor för a...

Risotto med pumpa, chèvre och tranbär
19 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Risotto med pumpa, chèvre och tranbär

Supersmarrig risotto med sötsalt smak....

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom
18 maj, 2020 Cancer

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom

Ultraljud är en effektivare metod än biopsi när det kom...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten