Ange ditt sökord

Man insjuknar oftast i Crohns sjukdom kring 20-30-årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män

Man insjuknar oftast i Crohns sjukdom kring 20-30-årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män

Crohns sjukdom – symtom och behandling

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen, men kan undantagsvis förekomma var som helst i magtarmkanalen. Det finns effektiv behandling som kan hålla sjukdomen i schack.

Annons:

Drygt 20 000-35 000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom, och drygt 500 personer insjuknar varje år. Man insjuknar oftast i 20-30 årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män, dock har rökare högre risk att drabbas. Även barn kan drabbas. En annan inflammatorisk tarmsjukdom är ulcerös kolit. Vid ulcerös kolit begränsas inflammationen till ändtarmen och/eller tjocktarmen.

Crohns sjukdom – symtom

Typiskt för Crohns sjukdom är att besvären kommer i så kallade skov, det vill säga att det blir värre i perioder. De här perioderna går sedan över i lugnare faser då man inte känner av symtomen så mycket. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid. Själva sjukdomen är kronisk och kan inte helt försvinna men det finns mycket man kan göra för att minska besvären.

De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré, ofta flera gånger om dagen. Man kan också få feber, viktminskning, trötthet och ibland förekommer blod i avföringen. Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Det förekommer att andra delar av kroppen också drabbas av inflammation, i form av problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. Barn som har Crohns sjukdom kan få en avstannad tillväxt om de inte behandlas.

Crohns sjukdom – behandling

Den som har Crohns sjukdom behöver behandlas hos en specialist och bör gå på regelbundna kontroller för att följa sjukdomens aktivitet.

Läkemedelsbehandling

Den vanligaste behandlingen är medicinering med läkemedel. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota så är målet att hålla sjukdomen under kontroll, det vill säga stoppa akuta inflammationer och förebygga nya. Behandlingen skräddarsys efter varje person, vilket innebär att personer med samma diagnos alltså kan få olika läkemedel. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period.

De läkemedelsgrupper som brukar användas är:

Kortison: Vid akut inflammation används oftast ett kortisonläkemedel som sedan trappas ned under ett par månader. Effekten är ofta kraftig och kommer relativt snabbt men begränsas av biverkningar vid långvarig behandling.

Immunmodulerande läkemedel: Vid långvariga besvär som är måttliga eller svåra och där tidigare behandling inte hjälpt används immunmodulerande. 

Biologiska läkemedel: TNF-hämmare har nu funnits i cirka 15 år och används vid måttliga till svåra besvär där tidigare behandling inte haft effekt.  TNF-hämmarna verkar genom att blockera proteinet TNF som finns i alltför stor mängd vid inflammatoriska sjukdomar. Därmed dämpas den inflammatoriska aktiviteten som håller sjukdomen igång och symtomen lindras.

TNF-hämmare verkar systemiskt och biverkningarna är oftast kopplade till att immunförsvaret sänks, exempelvis att man lättare får infektioner. Biologisk behandling är oftast inte den första behandlingen man får, utan ges då andra medel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.

Ges via infusion (dropp) på sjukhus varannan månad eller injektioner i hemmet veckovis eller varannan vecka beroende på val av läkemedel.

Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. En del, men inte alla, blir ordinerade fettfattig diet. Den kan lindra symtomen om sjukdomen sitter i tunntarmen. 

Kirurgi: Vid svårare besvär kan operation vara nödvändigt, så kallade stomioperationer. Man får då en “påse på magen”, antingen tillfälligt för att ge inflammationen en möjlighet att läka ut eller som en permanent lösning.

Järnbrist vid IBD

Blodbrist (anemi) är ett vanligt och ofta förbisett problem vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det är viktigt att du som tillhör den här patientgruppen får möjlighet att föra en diskussion med vården kring inflammatorisk tarmsjukdom och järnbrist. Järnbrist bör och kan behandlas och man sätter in olika behandlingsvägar beroende på patient.

Patienter med IBD och samtidigt järnbristorsakad blodbrist ska få substitution med järn via munnen (peroralt) eller via dropp (intravenöst). Om du som patient inte tål behandling peroralt eller om din kropp inte tar upp tillräckligt med järn den vägen så kan man sätta in intravenös behandling. Det gäller även för patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet. För patienter med lindrig – måttlig blodbrist utan aktiv inflammation behandlar man dock företrädelsevis peroralt. Här kan du göra ett enkelt test för att ta reda på om du lider av järnbrist.

Senaste behandlingen

Integrin-hämmare är senaste läkemedelsbehandlingen som kommit vid inflammatorisk tarmsjukdom. Detta är en ny typ av biologiskt läkemedel som har en tarmselektiv effekt i syfte att dämpa inflammationen i tarmen. 

Integrin-hämmare binder och blockerar ett specifikt ytprotein (integrin) som finns på de T-celler som är programmerade att vandra till den pågående inflammationen i tarmen. Genom denna blockering, förhindras dessa aktiverade T-celler att ta sig från blodbanan till tarmväggen, och på så sätt dämpas inflammationen i tarmen.

Integrin-hämmare kan ge en långsiktig effekt vid Crohns sjukdom. Effekten kan komma olika snabbt för olika personer, för vissa kan det dröja upp till 10 veckor. Målet med behandlingen är att ge en långsiktig effekt så att man kan leva som vanligt och slippa skov trots sjukdom. 

Integrin-hämmare ges som infusion (dropp) på sjukhus varannan månad.

OBS! Skov är ett misslyckande i behandlingen – diskutera med din läkare hur du kan undvika att få fler skov.

Se film om mage och tarm här nedan.

Annons:

Läs även

Ulcerös kolit – symtom och behandling
2 september, 2018 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
11 november, 2015 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
11 november, 2015 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Annons:
5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom
18 maj, 2020 Cancer

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom

Ultraljud är en effektivare metod än biopsi när det kom...

Ökad risk för tjocktarmscancer vid uclerös kolit
3 mars, 2020 Cancer

Ökad risk för tjocktarmscancer vid uclerös kolit

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulc...

Annons:
Övervikt hos unga kvinnor ökar risken för hjärtsvikt
18 februari, 2020

Övervikt hos unga kvinnor ökar risken för hjärtsvikt

Unga kvinnor med svår fetma löper fyra gånger högre ris...

Ny rapport: Magproblemen hos unga män ökar
5 februari, 2020 Mage & Tarm

Ny rapport: Magproblemen hos unga män ökar

Nästan hälften av alla unga män i Sverige har det senas...

Magbesvär? Ta reda på hur din tarmflora mår – enkelt test direkt i brevlådan
3 februari, 2020 Mage & Tarm

Magbesvär? Ta reda på hur din tarmflora mår – enkelt test direkt i brevlådan

Fler och fler börjar få upp ögonen för att tarmfloran ä...

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården
15 januari, 2020 Mage & Tarm

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården

Över 70 procent av dem som har fått diagnosen IBS upple...

Annons:
Tarmflora – allt du behöver veta
19 december, 2019 Mage & Tarm

Tarmflora – allt du behöver veta

Vad är egentligen tarmfloran, var finns tarmfloran och ...

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk
18 december, 2019 Mage & Tarm

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk

Säsongen för vinterkräksjuka är igång och under de närm...

Brist på maskmedicin kostar miljoner
19 november, 2019 Mage & Tarm

Brist på maskmedicin kostar miljoner

Det har varit svårt att få tag i receptfri medicin mot ...

Annons:
Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)
21 oktober, 2019 Luftvägarna & Allergi

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Stomipriset 2019 till Ismira Serdarevic: “Har unik förmåga att möta alla patienter”
16 oktober, 2019 Mage & Tarm

Stomipriset 2019 till Ismira Serdarevic: “Har unik förmåga att möta alla patienter”

Stomipriset syftar till att uppmärksamma en person elle...

Undersökning: varannan svensk har magproblem – varje vecka
17 september, 2019 Mage & Tarm

Undersökning: varannan svensk har magproblem – varje vecka

Den negativa trenden med magbesvär fortsätter att öka b...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq