Ange ditt sökord

Man insjuknar oftast i Crohns sjukdom kring 20-30-årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män Foto: Shutterstock

Man insjuknar oftast i Crohns sjukdom kring 20-30-årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män Foto: Shutterstock

Crohns sjukdom – symtom och behandling

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen, men kan undantagsvis förekomma var som helst i magtarmkanalen. Det finns effektiv behandling som kan hålla sjukdomen i schack.

Annons:

Drygt 20 000-35 000 personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom, och drygt 500 personer insjuknar varje år. Man insjuknar oftast i 20-30 årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män, dock har rökare högre risk att drabbas. Även barn kan drabbas. En annan inflammatorisk tarmsjukdom är ulcerös kolit. Vid ulcerös kolit begränsas inflammationen till ändtarmen och/eller tjocktarmen.

Crohns sjukdom – symtom

Typiskt för Crohns sjukdom är att besvären kommer i så kallade skov, det vill säga att det blir värre i perioder. De här perioderna går sedan över i lugnare faser då man inte känner av symtomen så mycket. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid. Själva sjukdomen är kronisk och kan inte helt försvinna men det finns mycket man kan göra för att minska besvären.

De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré, ofta flera gånger om dagen. Man kan också få feber, viktminskning, trötthet och ibland förekommer blod i avföringen. Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Det förekommer att andra delar av kroppen också drabbas av inflammation, i form av problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. Barn som har Crohns sjukdom kan få en avstannad tillväxt om de inte behandlas.

Crohns sjukdom – behandling

Den som har Crohns sjukdom behöver behandlas hos en specialist och bör gå på regelbundna kontroller för att följa sjukdomens aktivitet.

Läkemedelsbehandling

Den vanligaste behandlingen är medicinering med läkemedel. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota så är målet att hålla sjukdomen under kontroll, det vill säga stoppa akuta inflammationer och förebygga nya. Behandlingen skräddarsys efter varje person, vilket innebär att personer med samma diagnos alltså kan få olika läkemedel. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period.

De läkemedelsgrupper som brukar användas är:

Kortison: Vid akut inflammation används oftast ett kortisonläkemedel som sedan trappas ned under ett par månader. Effekten är ofta kraftig och kommer relativt snabbt men begränsas av biverkningar vid långvarig behandling.

Immunmodulerande läkemedel: Vid långvariga besvär som är måttliga eller svåra och där tidigare behandling inte hjälpt används immunmodulerande. 

Biologiska läkemedel: TNF-hämmare har nu funnits i cirka 15 år och används vid måttliga till svåra besvär där tidigare behandling inte haft effekt.  TNF-hämmarna verkar genom att blockera proteinet TNF som finns i alltför stor mängd vid inflammatoriska sjukdomar. Därmed dämpas den inflammatoriska aktiviteten som håller sjukdomen igång och symtomen lindras.

TNF-hämmare verkar systemiskt och biverkningarna är oftast kopplade till att immunförsvaret sänks, exempelvis att man lättare får infektioner. Biologisk behandling är oftast inte den första behandlingen man får, utan ges då andra medel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.

Ges via infusion (dropp) på sjukhus varannan månad eller injektioner i hemmet veckovis eller varannan vecka beroende på val av läkemedel.

Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. En del, men inte alla, blir ordinerade fettfattig diet. Den kan lindra symtomen om sjukdomen sitter i tunntarmen. 

Kirurgi: Vid svårare besvär kan operation vara nödvändigt, så kallade stomioperationer. Man får då en “påse på magen”, antingen tillfälligt för att ge inflammationen en möjlighet att läka ut eller som en permanent lösning.

Järnbrist vid IBD

Blodbrist (anemi) är ett vanligt och ofta förbisett problem vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till blodbrist vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det är viktigt att du som tillhör den här patientgruppen får möjlighet att föra en diskussion med vården kring inflammatorisk tarmsjukdom och järnbrist. Järnbrist bör och kan behandlas och man sätter in olika behandlingsvägar beroende på patient.

Patienter med IBD och samtidigt järnbristorsakad blodbrist ska få substitution med järn via munnen (peroralt) eller via dropp (intravenöst). Om du som patient inte tål behandling peroralt eller om din kropp inte tar upp tillräckligt med järn den vägen så kan man sätta in intravenös behandling. Det gäller även för patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet. För patienter med lindrig – måttlig blodbrist utan aktiv inflammation behandlar man dock företrädelsevis peroralt. Här kan du göra ett enkelt test för att ta reda på om du lider av järnbrist.

Senaste behandlingen

Integrin-hämmare är senaste läkemedelsbehandlingen som kommit vid inflammatorisk tarmsjukdom. Detta är en ny typ av biologiskt läkemedel som har en tarmselektiv effekt i syfte att dämpa inflammationen i tarmen. 

Integrin-hämmare binder och blockerar ett specifikt ytprotein (integrin) som finns på de T-celler som är programmerade att vandra till den pågående inflammationen i tarmen. Genom denna blockering, förhindras dessa aktiverade T-celler att ta sig från blodbanan till tarmväggen, och på så sätt dämpas inflammationen i tarmen.

Integrin-hämmare kan ge en långsiktig effekt vid Crohns sjukdom. Effekten kan komma olika snabbt för olika personer, för vissa kan det dröja upp till 10 veckor. Målet med behandlingen är att ge en långsiktig effekt så att man kan leva som vanligt och slippa skov trots sjukdom. 

Integrin-hämmare ges som infusion (dropp) på sjukhus varannan månad.

OBS! Skov är ett misslyckande i behandlingen – diskutera med din läkare hur du kan undvika att få fler skov.

Se film om mage och tarm här nedan.

Annons:

Läs även

Ulcerös kolit – symtom och behandling
7 juli, 2020 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
21 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
21 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Annons:
40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom
15 juni, 2020 Mage & Tarm

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom

En ny studie visar att fyra av tio vuxna i världen har ...

Har du IBS? Gör IBS-testet!
20 maj, 2020 Mage & Tarm

Har du IBS? Gör IBS-testet!

Gör IBS-testet idag, svara på några snabba frågor för a...

Forskare: Läkemedel mot halsbränna kan öka risken för demens
12 maj, 2020 Mage & Tarm

Forskare: Läkemedel mot halsbränna kan öka risken för demens

Läkemedel mot halsbränna, magkatarr och magsår skulle k...

Annons:
Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Många använder mobilskal och fodral för att skydda sin ...

Ökad risk för tjocktarmscancer vid uclerös kolit
3 mars, 2020 Cancer

Ökad risk för tjocktarmscancer vid uclerös kolit

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulc...

Annons:
Från topp till tå – tarmarna
25 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – tarmarna

Tarmarna är de motorvägar på vilken födan färdas för at...

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln

Levern är kroppens största körtel och det näst största ...

Annons:
Magbesvär? Ta reda på hur din tarmflora mår – enkelt test direkt i brevlådan
6 februari, 2020 Mage & Tarm

Magbesvär? Ta reda på hur din tarmflora mår – enkelt test direkt i brevlådan

Fler och fler börjar få upp ögonen för att tarmfloran ä...

Ny rapport: Magproblemen hos unga män ökar
5 februari, 2020 Mage & Tarm

Ny rapport: Magproblemen hos unga män ökar

Nästan hälften av alla unga män i Sverige har det senas...

Hälsan påverkas av vår tarmflora
3 februari, 2020 Bättre liv

Hälsan påverkas av vår tarmflora

I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man ...

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan
3 februari, 2020 Bättre liv

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan

Mikrobiotan eller tarmfloran har blivit ett populärt äm...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq