Koncentrationssvårigheter är ett vanligt symtom som kan påverka både barn och vuxna. Det innebär ofta att man har svårt att filtrera bort oväsentliga intryck, vilket gör att ljud, ljus eller andra stimuli som inte stör andra kan kännas mycket störande. Detta kan leda till utmaningar i det sociala samspelet, eftersom det blir svårare att ta in och sortera information från omgivningen. Det är inte ovanligt att missförstånd uppstår eller att man uppfattas som ointresserad, trots att man försöker sitt bästa för att förstå.
Orsaker till koncentrationssvårigheter
Det finns många olika orsaker till koncentrationssvårigheter. De kan bero på både biologiska och psykologiska faktorer. Ärftlighet kan spela in, liksom brister i hjärnans funktion eller utveckling. Psykiska och miljömässiga faktorer som stress, utmattning, depression och ångest kan också påverka koncentrationsförmågan. Även det ökade informationsflödet i dagens samhälle kan göra det svårare att fokusera, särskilt för dem som redan har nedsatt koncentrationsförmåga.
Några vanliga orsaker till koncentrationssvårigheter är:
- stress och utmattningssyndrom
- olika typer av depression och ångestsyndrom
- autism, ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser
- hjärnskakning och andra typer av trauma mot huvudet.
Symtom och tecken
Koncentrationssvårigheter kan visa sig på flera olika sätt. Det kan handla om att det är svårt att fokusera på en uppgift eller aktivitet, särskilt i miljöer med mycket intryck. Man kan behöva be andra upprepa sig för att förstå vad som sägs. Man kan bli glömsk och behöva lägga mer energi än vanligt på att komma ihåg saker som vanligtvis är del av vardagsrutinen. Uppgifter lämnas halvfärdiga och detaljer ”ramlar ur hjärnan” eftersom man har så många tankar som far runt i huvudet och tar uppmärksamhet. Tankarna kan snurra och göra det svårt att hålla fokus på nuet. Det kan även handla om att negativa tankar och ångest gör att blir svårt att koncentrera sig på nuet. Planering och struktur i vardagen kan påverkas, och det kan krävas mer energi för att klara av vardagliga rutiner.
Problem med samspel och upptäckt
Koncentrationssvårigheter blir ofta tydliga när kraven på samspel och prestation ökar, till exempel när man börjar skolan. Många barn och ungdomar får sina svårigheter uppmärksammade i skolmiljön, där förmågan att lyssna, följa instruktioner och arbeta självständigt sätts på prov. För vissa försvinner problemen med tiden eller blir hanterbara, medan andra kan behöva stöd och anpassningar för att klara vardagen.
Diagnostik och när man bör söka vård
I många fall är koncentrationssvårigheter övergående och kräver inte vård. Om problemen är så stora att de påverkar vardagen, arbetet eller studierna, är det dock viktigt att söka hjälp. För barn kan man vända sig till barnavårdscentralen, skolhälsovården eller ungdomsmottagningen. Vid misstanke om neuropsykiatriska diagnoser eller om svårigheterna uppstår efter en huvudskada bör man kontakta vårdcentral eller specialist.
Behandling av koncentrationssvårigheter
Behandlingen anpassas efter den underliggande orsaken till koncentrationssvårigheterna. Vid vissa tillstånd kan medicinering vara aktuell, till exempel vid ADHD. Anpassningar i skolan eller på arbetsplatsen, tydliga rutiner och visuellt stöd kan vara till stor hjälp, särskilt vid neuropsykiatriska svårigheter. En person som har svårt att koncentrera sig behöver ofta hitta rutiner och fungerande system som ger struktur och ställer lägre krav på koncentrationsförmågan.
Behandling av stress, ångest och utmattningssyndrom kan bestå av sjukskrivning, psykoterapi och läkemedelsbehandling. Om koncentrationssvårigheterna är kopplade till utmattning brukar koncentrationsförmågan återhämta sig i takt med att utmattningssyndromet förbättras. Det är viktigt att vara uppmärksam på symtom, som till exempel svårigheter att koncentrera sig, så tidigt som möjligt och vidta åtgärder. I takt med att symtomen blir starkare tar återhämtningen vanligtvis längre tid.
Efter en hjärnskakning eller huvudskada rekommenderas vila och en långsam gradvis återgång till aktivitet. Vid en hjärnskakning eller ett kraftigt slag mot huvudet bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Om man har gått igenom ett huvudtrauma som leder till huvudvärk, yrsel, illamående eller koncentrationssvårigheter bör man kontakta en vårdcentral.
Tidig upptäckt och anpassad behandling, ofta i form av psykosociala insatser och ibland medicin, ger bäst förutsättningar för att hantera svårigheterna. Med förståelse och rätt stöd kan den som har koncentrationssvårigheter utvecklas och må bra.
6 tips för att hantera koncentrationssvårigheter
- Skapa struktur och planera din vardag
- Gör listor och planera: Skriv ner vad du behöver göra och när. Använd gärna ett schema eller kalender i mobilen.
- Dela upp uppgifter: Stora uppgifter blir lättare om du delar upp dem i mindre delar.
- Börja med något litet: Det är bättre att komma igång med något än att inte börja alls.
- Minimera distraktioner
- Skapa en lugn arbetsmiljö: Lägg undan mobilen, logga ut från sociala medier och använd öronproppar om du störs av ljud.
- Ta pauser: Använd en timer för att jobba i korta pass och ta regelbundna pauser.
- Hantera starka känslor och impulser
- Stanna upp: Försök att inte agera direkt på starka känslor. Ge dig själv tid att tänka efter.
- Andningsövningar: Ta några djupa andetag för att lugna dig.
- Byt miljö: Gå undan en stund om du behöver lugn och ro.
- Distrahera dig: Gör något annat en stund, som att lyssna på musik eller spela spel.
- Prata med någon: Sätt ord på dina känslor genom att prata eller skriva till någon.
- Ta hand om dig själv
- Sov och ät regelbundet: Bra sömn och mat ger bättre förutsättningar för koncentration.
- Rör på dig: Fysisk aktivitet hjälper både mot stress och för att kunna fokusera.
- Återhämtning: Hitta tid för vila och återhämtning varje dag.
- Be om hjälp och stöd
- I skolan: Prata med vuxna eller lärare om du behöver stöd. De är skyldiga att hjälpa dig.
- Hemma och med vänner: Berätta hur du känner och be om hjälp när det behövs.
- Sök professionell hjälp: Om problemen påverkar din vardag mycket, kontakta elevhälsan, vårdcentral eller ungdomsmottagning.
- Var snäll mot dig själv
- Acceptera svårigheter: Det är okej att tycka att saker är svåra och att be om hjälp.
- Dina prestationer är inte allt: Kom ihåg att du är värdefull även om du har svårt för vissa saker.
Källor:
SPSM
1177
Mielenterveystalo
