Ange ditt sökord

Apkoppor ger vätskefyllda och kliande blåsor i huden.  Foto: Shutterstock

Apkoppor ger vätskefyllda och kliande blåsor i huden. Foto: Shutterstock

Apkoppor – svar på vanliga frågor

Under våren 2022 har ovanligt många fall av apkoppor konstaterats i världen, och även i länder som inte brukar drabbas av viruset. Det här väcker en del oro och frågor. Svar på de vanligaste frågorna får du här:

Annons:

Apkoppor, på engelska monkeypox, är en så kallad zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Det här viruset upptäcktes först hos apor, därav namnet. Men främst har viruset spridits via olika gnagare i central- och västafrikanska regnskogar.

Under våren  och sommaren 2022 har ovanligt många fall av apkoppor konstaterats, och i fler länder än vad som är vanligt. Enligt Folkhälsomyndigheten har 111 fall av apkoppor bekräftats i Sverige  fram till 5 augusti 2022 . Fallen har rapporterats från flera regioner, med flest fall från region Stockholm. Fallen är huvudsakligen män i åldersgruppen 20–65 år. Drygt 40 procent av fallen har rapporterats blivit smittade i Sverige.

Vad är apkoppor?

Apkoppor orsakas av apkoppsvirus, som är en art av ortopoxvirus. Det är inte något nytt virus, det har funnits länge i tropiska regnskogsområden i västra och centrala Afrika. Smittan har, förutom hos apor, påträffats hos ekorrar, sovmöss och andra gnagare.

Hur sprids apkoppor?

Det är inte helt känt hur viruset sprids. Ett sätt är genom kontakt med djur som bär på infektionen, men viruset kan också spridas mellan människor. För att bli smittad krävs en nära fysisk kontakt med den person som är infekterad. Man tror idag att viruset tar sig in i kroppen via luftvägarna, via slemhinnor eller via skadad hud.

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från att man blir smittad av viruset till dess att man blir sjuk, är vanligtvis 6–13 dagar, men kan även variera mellan 5 och 21 dagar.

Vad ger apkoppor för symtom?

Apkoppor ger symtom i form av utslag, blåsor och sår i huden. Hos de flesta personer blir symtomen milda, men hos personer med nedsatt immunförsvar eller andra riskgrupper kan apkoppor bli allvarligt. I det utbrott av apkoppor som sker nu under 2022 har inga dödsfall till följd av virusinfektionen inträffat.

Blåsorna kan sitta var som helst på kroppen, och vanligast är att de sitter på den del av kroppen som blivit infekterad. Vid smitta efter sexuell kontakt har virusblåsorna oftast suttit på och runt könsorgan, runt analöppning och runt munnen. Blåsorna kan klia och göra ont. Oftast börjar blåsorna som små knottror som så småningom utvecklas till vätskefyllda blåsor som sedan torkar och bildar sårskorpor.

I samband med blåsorna kan den som blivit sjuk också ha feber, muskelvärk, huvudvärk och svullna lymfkörtlar. De här symtomen upplevs oftast under de första tre dagarna av infektionen.

Det är viktigt att känna till att det finns andra virussjukdomar som har liknande symtom men som är betydligt vanligare än apkoppor. Herpes och vattkoppor ger också blåsor och sjukdomskänsla.

Diagnos och behandling vid apkoppor

Att det är just apkoppor en person drabbats av kan vården misstänka med ledning av symtomen som den sjuka personen har, och om personen har varit utsatt för risk att smittas. Diagnosen ställs genom att man påvisar virusets arvsmassa, DNA, via en molekylärbiologisk analys (PCR), eller genom att man ser viruset i ett elektronmikroskop. Viruset finns inne i blåsorna på huden.

Det finns läkemedel som har viss effekt mot sjukdomen och som kan användas vid allvarlig sjukdom. Hos de personer som i grunden är friska, eller som har en mild variant av apkoppor, behöver man inte behandla. Symtomen går över av sig själv efter två till fyra veckor. Det är mycket få personer som blivit allvarligt sjuka, och endast ett fåtal dödsfall finns rapporterade. Det rör sig då om personer som av annan orsak haft en mycket nedsatt immunförsvar.

WHO beslutade den 23 juli 2022 att utbrottet av apkoppor ska klassificeras som ett internationellt hot mot människors hälsa. Det innebär att WHO ser ett behov av att  samordna insatser internationellt och att WHO ger rekommendationer kring åtgärder. Det är sedan upp till varje land att vidta de åtgärder som är lämpliga utifrån respektive lands smittspridning och situation.

Förebyggande åtgärder

Det går att förebygga smitta med apkoppor genom att undvika närkontakt med smittade personer. Sexuella kontakter med en person med apkoppor utgör en särskilt hög risk för att bli smittad.

Smittan kan också förebyggas genom att undvika kontakt med djur i de länder där apkoppor finns, främst i västra och centrala Afrika.

Det finns ett nylogen framtaget vaccin mot apkoppor, men tillgången är mycket begränsad och tillverkningstiden för nytt vaccin är lång. Eftersom så få doser finns tillgängliga rekommenderar Folkhälsomyndigheten att doserna används för att minska risken för att utveckla sjukdom hos de personer som har haft nära fysisk kontakt med en person som har apkoppor.

Infektion med apkoppor räknas i Sverige som en allmänfarlig sjukdom, och alla fall ska rapporteras av vården till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. Detta är ett sätt för myndigheterna att ha uppsikt över hur många fall som finns i Sverige, om smittan ökar och genom detta ta ställning till ytterliga åtgärder för att begränsa viruset.

Om du tror att du har apkoppor

Kontakta sjukvårdsrådgivningen på 1177 för hjälp med att bedöma symtom och råd om vart du ska vända dig för att få undersökning och vård.

 

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: