Ange ditt sökord

Annons:
Antibiotikaresistens är en av de största hoten mot folkhälsan. Det är hög tid att vi alla agerar och vänder utvecklingen. Bild: Shutterstock

Antibiotikaresistens är en av de största hoten mot folkhälsan. Det är hög tid att vi alla agerar och vänder utvecklingen. Bild: Shutterstock

Dags för en motståndsrörelse – mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens blir ett allt större hot mot vår hälsa. Som patienter och konsumenter kan vi bidra till att bromsa utvecklingen, så att det verkligen finns fungerande antibiotika när vi verkligen behöver det.

Annons:

För exakt ett år sedan satt jag i ett rum på barnsjukhuset och vakade över min 9-åring. Hans inflammerade blindtarm hade brustit och efter operationen låg han i en vecka med antibiotika och morfin i dropp. Det ironiska var att jag under tiden satt med min dator i knät och skrev två debattartiklar om antibiotikaresistens som jag fått i uppdrag att publicera. Medan han sov skrev jag, och kikade då och då upp på hans droppställning och funderade på om antibiotikan fungerade. När han vaknade lade jag ifrån mig datorn, hjälpte honom att äta, gå till toan, åka ned till lekterapin.

Debattartiklarna gick i tryck samma dag som vi kom hem från sjukhuset. En eftermiddag, när sonen sov, ringde en överläkare från barnsjukhuset. Han berättade att bakterieodlingen från den brustna blindtarmen bjudit på lite extra bekymmer och tagit lång tid att få besvarad. Det visade sig att den bakteriestam som växte i odlingen var resistent mot alla tillgängliga antibiotika i tablettform. De hade till och med skickat odlingen till ett annat land för att få expertråd, men svaret blev detsamma.

Läkaren undrade nu om jag, som mamma men också som läkarkollega, tyckte att sonen skulle läggas in på nytt för en ny vecka på sjukhus med antibiotikadropp. Eller om jag tyckte att vi kunde avvakta och se om han höll sig feberfri och med lågt värde på infektionsprovet. En helt omöjlig fråga för en mamma att svara på. Jag klädde av mig mammarollen en stund, och försökte tänka enbart som sjukhusläkare.

Global kampanj vill uppmärksamma antibiotikaresistensen

Debattartiklarna jag skrev då var en del av World Antimicrobial Awareness Week (WAAW), en global kampanj för att öka medvetenhet kring resistensutveckling. Kampanjen anordnas varje år under 18–24 november, och temat i år är “Preventing Antimicrobial Resistance Together” – Förhindra antimikrobiell resistens tillsammans.

Enligt WHO är antibiotikaresistens ett av de tio allvarligaste hoten mot folkhälsan. Ett globalt hot som årligen skördar 750 000 liv. Antibiotikaresistens utvecklas naturligt när bakterier ändrar sin genuppsättning som svar på användandet av antibiotika. När vi använder antibiotika felaktigt, eller i för stor utsträckning, ökar resistensen kraftigt. Det leder i sin tur till längre vårdtider, högre sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Utvecklingen av antibiotikaresistens är också ett hinder för de medicinska framsteg vården gjort under de senaste decennierna. Organtransplantation, cellgiftsbehandling och större kirurgiska ingrepp blir mycket mindre säkra utan effektiva antibiotika som förebygger och behandlar infektioner.

Allas vår  attityd kring antibiotika har betydelse

Vi behöver förändra hur vi använder antibiotika – och det omedelbart. Även om nya mediciner utvecklas i framtiden kommer resistensen att fortsätta vara ett allvarligt hot, om vi inte ändrar vårt beteende. I Sverige är det bara  läkare, veterinärer och tandläkare som kan ordinera och skriva ut antibiotika, men allmänhetens kunskap, attityder och beteende spelar också en stor roll. Antibiotikabarometern, en enkät riktad både till läkare och till patienter (Add Health Media och Strama Stockholm år 2021), visade att 12 procent av patienterna krävde behandling med antibiotika även om läkaren var tveksam till behandlingen, och att 7 procent köpte antibiotika på nätet, utan läkarordination. En sannolik överanvändning av antibiotika, alltså. Å andra sidan ifrågasatte 20 procent av patienterna om de verkligen behövde antibiotika vid en infektion, och angav som skäl en oro för resistensutveckling, påverkad tarmflora samt risk för svampinfektion.

Var en kritisk patient när det gäller antibiotika

Vårdpersonal, läkemedelsindustri och beslutsfattare har sina roller att spela i begränsningen av resistensutvecklingen. Men enskilda individer i samhället spelar en minst lika viktig roll! Vi behöver vara kritiska konsumenter och kritiska patienter.  Det du kan göra för att minska den skenande utvecklingen av antibiotikaresistens är att ställa krav på korrekt användning av antibiotika, och att det produceras och erbjuds antibiotikafria alternativ för behandling av infektioner.

Något annat du kan göra är att inte kräva antibiotika om din läkare förklarat varför det inte behövs. Köp inte antibiotika på nätet! När antibiotika verkligen behövs för din behandling – ta läkemedlet i föreskriven dos och under rätt antal dagar! Blev det doser över? Lämna tillbaka dem till apoteket så att de inte hamnar i de vanliga hushållssoporna. Undvik antibakteriella produkter och tillsatser i kläder, vitvaror och hygienartiklar. Köp kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som har god djurskötsel och klok antibiotikaanvändning.

Ytterligare ett sätt att minska vår användning av antibiotika är de gamla klassiska hälsoråden, ja, du har säkert hört dem förut! Det där med att det alltid bättre att förebygga sjukdomar än att behandla dem. Stanna hemma när du är sjuk, tvätta händerna regelbundet, ha god hygien vid matlagning, praktisera säkert sex och delta i vaccinationsprogram.

Den skeptiska läsaren frågar sig nog: Gör verkligen minskad förskrivning och förebyggande råd någon skillnad? Ja, det har visat sig att det gör skillnad!  Under covid-19 pandemin år 2020 minskade både antibiotikaförsäljning och rapporterad antibiotikaresistens, och för första gången uppnåddes det nationella målet på högst 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Restriktioner och belastad sjukvård ledde sannolikt till en minskad benägenhet att söka vård för lättare symtom. Enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens analys i december 2020 resulterade inte den minskade användningen av antibiotika i fler allvarliga bakteriella infektioner.

Förhindra antibiotikaresistens tillsammans – små steg gör skillnad

Hur gick det då med min lille son, och beslutet kring antibiotika eller inte? Mammahjärtat slets mellan en oro för de multiresistenta, otäcka bacillerna som attackerade min lille gulleplutts mage, och en oro för den skenande antibiotikaresistensen och smärtan av min sons olyckliga blick när han hörde att det kanske skulle bli en vecka till på sjukhus. Jag kopplade in min doktorshjärna, och tillsammans med kollegan på barnsjukhuset kom vi överens om att inte behandla. Det blev tät övervakning och moderlig vård hemma i stället, med tempmätning morgon och kväll, snabbsänka var tredje dag, telefontid till barnläkaren regelbundet och min gamla pappas recept på riktigt stärkande kycklingsoppa (man måste tro på det för att det ska fungera…). Lillkillen och hans pansarbeklädda immunförsvar tog sig an de resistenta bakterierna och tog kål på dem rätt snabbt. Det var i alla fall vad hans storebröder förklarade för honom. Efter en vecka var han frisk som en nötkärna, och mammahjärtat var lugnt igen.

Förhindra antibiotikaresistens tillsammans, det var ju veckan tema. Ta dig en funderarare kring vad just du kan göra för att minska resistensutvecklingen. Oavsett om du är patient, anhörig, vårdpersonal, läkemedelsutvecklare eller beslutsfattare. Berätta för dina vänner och kollegor att antibiotikaresistens är ett hot, och om vad vi alla kan göra för att minska den!

Antibiotika är till för att rädda liv – när du en dag behöver antibiotika är du beroende av hur andra människor använt eller inte använt antibiotika.

Annons:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: