Cancer är ett laddat ord som kan ge mycket smärta och oro när en läkare nämner det. Här kan du bland annat läsa artiklar om bröst- och prostacancer som är två av våra vanligaste cancerformer.
Hudcancer är bland de absolut vanligaste cancerformerna i Sverige. Det finns flera olika typer av hudcancer som är olika farliga. Gemensamt är att de i stor utsträckning hänger ihop med solexponering. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste typerna av hudcancer och dess orsaker.
Lungcancer är en av våra mest vanliga cancerformer och drabbar varje år ett stort antal svenskar. I den här artikeln berättar vi mer om orsaker, behandling och ny forskning som ger hopp till dig som drabbats av lungcancer.
Omkring 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer och ungefär 8000 kvinnor insjuknar varje år i Sverige. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Här kan du bland annat läsa om vilka tecken man ska vara uppmärksam på, vart man kan vända sig om man misstänker bröstcancer och vad man som anhörig kan tänka på.
Varje år får cirka 10 000 män i Sverige prostatacancer och 2500 dör. Det gör prostatacancer till Sveriges vanligaste cancersjukdom. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlas, desto större är chansen att man blir bra.
Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos män i åldern 15 till 40 år. Eftersom tidig upptäckt kan vara avgörande är det viktigt att på egen hand regelbundet undersöka dina testiklar.
Varje år insjuknar cirka 3 300 personer i Sverige i cancer i urinblåsan och ett vanligt tecken är blod i urinen. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor men det finns behandling och med nya läkemedel också nytt hopp.
Cancer är en sjukdom som påverkar oss alla på något sätt. Var tredje svensk drabbas någon gång under sin livstid av cancer. Chanserna att bota cancer har ökat under de senaste decennierna tack vare nya behandlingar och ökad kunskap. Vid cancer är det extra viktigt att få i sig näring och här kan kosttillägg vara till hjälp.
”Scanxiety” är ett begrepp som beskriver den intensiva känslomässiga och fysiologiska reaktion som drabbar före, under eller efter röntgen-undersökningar, speciellt vid cancersjukdom. Detta har undersökts i en studie från Njurcancerföreningen och Karolinska Institutet och resultatet visar att denna djupa oro påverkar patienternas livskvalitet upp till månader efter undersökningarna.
En ny rapport visar att det under åren 2021–2024 tog i genomsnitt över 600 dagar från EU-godkännande till att ett nytt cancerläkemedel blev tillgängligt för patienter i Sverige – jämfört med drygt 100 dagar i Tyskland. I vissa fall har svenska patienter fått vänta över fyra år på behandlingar som redan används i andra europeiska länder. Detta diskuterades vid ett möte som arrangerades av Blåscancerförbundet i slutet av maj, tillsammans med frågor hur detta står sig i förhållande till personcentrerad vård och patientlagen.
Lungcancer har länge varit starkt kopplat till tobaksrökning, men de senaste åren har forskare och läkare sett en tydlig ökning av fall hos personer som aldrig har rökt. Trenden är särskilt märkbart bland kvinnor, där antalet drabbade ökar trots att rökningen i samhället minskar. Detta har väckt frågan: vad ligger bakom ökningen av lungcancer bland aldrig-rökare och vilka är de viktigaste riskfaktorerna?
Tidigare upptäckt av cancer kan rädda liv – särskilt vid prostatacancer, där många män missar viktiga symtom och söker vård för sent. Helena Torsler Andersson sakkunnig på Cancerfonden lyfter varför kunskap, öppenhet och screening är avgörande för bättre hälsa och högre överlevnad bland män.
Pers egna erfarenheter av prostatacancer har lett till ett starkt engagemang för att förbättra både vården och samtalen kring de ofta otillräckligt belysta konsekvenserna av behandlingen – framför allt den sexuella hälsan.
Att få njurcancer är ett besked som kan vara svårt att ta in, och Njurcancerföreningen beskriver vikten av att få ta del av andra patienters erfarenheter och insikter.
Onkologisjuksköterskan Maria Fjell hade lång erfarenhet av bröstcancer som vårdgivare och forskare. Men när hon själv drabbades av diagnosen fick hon en djupare förståelse för hur patienter upplever oron, behandlingar och biverkningar och mer kunskap kring behovet av psykologiskt stöd.
